Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur yttrar sig autism hos flickor och kvinnor?

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Hunilena frågar

Vi är en familj som har NPF problematik. Min stora dotter är diagnostiserad (idag 33 år) med ADHD vid 8 års ålder. Idag kom 1 av mina tvillingar (23) och började prata om att hon trodde hon har autism. Hon har gjort ett par självtest.

Då jag de facto jobbar med NPF ungdomar (främst killar) blev jag alldeles perplex. Jag har inte vid ngt tillfälle ens tänkt tanken. Hon själv känner annorlunda och naturligtvis är det hennes känslor som är viktiga. Jag rekommenderade henne att ta kontakt med psykiatrin för att få remiss till utredning. Hon bad mig läsa på om kvinnlig autism. Så jag försöker. I min värld, enligt vad jag läser, så har jag svårt att se det. Så jag undrar, eftersom flickor/kvinnor är bra på att dölja, vad skulle jag kunna titta efter? Kan du hjälpa mig?

Paula svarar

Att känna sig annorlunda måste inte betyda att man har autism. En känsla av annorlundaskap kan ha många orsaker! Det är många som känner sig annorlunda och tror sig ha autism utan att ha det i verkligheten. För att veta om din dotter uppfyller diagnoskriterierna för autism är det viktigt att hon utreds av ett kunnigt utredningsteam. Då ni har npf-problematik i er familj skulle det däremot inte förvåna mig alls om din dotter hade autism. Det är nämligen känt att adhd och autism ofta återfinns hos samma familjer vilket innebär att ett syskon kan ha adhd samtidigt som ett annat barn i syskonskaran kan vara autistiskt.

Intresset har varit obefintligt

Intresset för kvinnlig autism har i princip varit obefintligt fram till 2010-talet då det plötsligt skedde en intresse-explosion för fenomenet. Här i Sverige har Svenny Kopp forskat på autism hos flickor och kvinnor. Här och här kan du lyssna på hennes föreläsningar om autism hos flickor. Jag tycker att hon beskriver kvinnlig autism väldigt bra! Viktigt att känna till är att inte alla kvinnliga autister känner igen sig i exakt allt Svenny tar upp, men hennes föreläsningar kan ändå fungera som en fingervisning. Själv känner jag som kvinnlig autist igen mig i vissa saker hon berättar medan andra saker känner jag inte igen mig i alls. Trötthet och utmattning är i alla fall något som väldigt många kvinnliga autister känner igen sig i, liksom även kamouflage. Själv har jag också lyft fram kvinnlig autism på bloggen liksom även skrivit om mitt liv i min debutbok samt i min senaste bok.

Autism hos flickor märks

Baserad på kunskap om kvinnlig autism skulle jag säga att om din dotter har autism så har du garanterat märkt det även om du kanske inte har förstått att hennes problematik berott på just autism. Du har troligen utgått från att hennes problematik haft andra förklaringar så som trauman eller psykisk ohälsa. Psykiatern och autismforskaren Lena Nylander har konstaterat att man inte kan ha autism utan att det märks. Svenny Kopp säger i sin tur att föräldrar till autistiska döttrar brukar ha reagerat på dotterns beteenden ett flertal gånger under dennas uppväxt och sökt hjälp. Om du har oroat dig för din dotters svårigheter och beteenden och flera gånger under hennes uppväxt kontaktat vården på grund av problematiken kan chansen vara stor för att hon har autism.

Läsning kan orsaka problem

Problematiken som autistiska flickor uppvisar kan handla om att flickan är tyst i skolan och kanske till och med lider av selektiv mutism vilket innebär att hon inte pratar alls i vissa situationer och miljöer. Kanske har hon till och med diagnostiserats med social fobi. Hon kan ha varit utåtagerande och skrikit och bråkat väldigt mycket hemma och förklarat att hon vill ta sitt liv men däremot betett sig exemplariskt i skolan. Det enda lärarna har haft att anmärka på kan ha varit att hon varit extremt passiv och tyst. I vissa fall kan skolan ha upptäckt att flickan har läs- eller skrivsvårigheter vilket är något Svenny tar upp i sin föreläsning. Och nu syftar jag inte nödvändigtvis på dyslexi, det vill säga svårigheter med stavning och avkodning utan jag syftar på svårigheter i att förstå textens innebörd. Kanske har du med ökad ålder hos henne upptäckt att hon inte orkar läsa romaner eller vetenskapliga texter eftersom hon har svårt att ta till sig innehållet?

Hon kan ha hatat skolan

Din dotter kan vidare ha matvägrat vilket kan ha fått er föräldrar att oroa er för hur ni ska få i henne mat. Kanske har hon utvecklat anorexi eller andra ätstörningar, och kanske har hon utvecklat självskadebeteenden och skurit sig själv. Troligen har hon avskytt att vara i skolan och varit hemmasittare i perioder alternativt gråtit samt bönat och bett om att du låter henne stanna hemma från skolan. Svenny Kopp menar att det är vanligt att flickor i allmänhet trivs i skolan men att detta inte gäller autistiska flickor. Om en flicka mår dåligt i skolan kan det finnas en stor sannolikhet för att hon är autistisk. Ju äldre flickan blir, desto större tenderar skolångesten att bli.

Vänskapsrelationerna ser annorlunda ut

Vad gäller det sociala så brukar autistiska flickor bli ignorerade snarare än uteslutna av sina klasskamrater, menar Svenny Kopp. Din dotter kan ha följt efter sina klasskamrater på rasterna och stått vid sidan om när dessa har lekt och umgåtts vilket kan ha fått vissa vuxna att felaktigt tro att hon varit med i gänget. Ibland umgås en autistisk flicka med betydligt yngre barn eftersom de yngre barnen ser upp till den autistiska flickan och struntar i hennes annorlundaskap. Ibland kan en autistisk flicka umgås med ett par andra vänner i klassen som också är avvikande och har sociala svårigheter. Finns det flera autistiska/avvikande flickor i klassen är chansen stor för att din dotter har blivit vän med dessa! Tyvärr riskerar autistiska flickor även bli utnyttjade på grund av sin sociala naivitet.

Texten fortsätter under rutan.

Prenumerera på nya frågor och svar via mejl.

Ibland hittar flickan en speciell vän

Ibland lyckas en autistisk flicka bli vän med en mammig, självsäker och omhändertagande flicka, och för den autistiska flickan blir denna speciella vän nästintill det viktigaste i världen. Hon bryr sig väldigt mycket om vad denna speciella vän tycker och tänker till den grad att hon nästintill idealiserar denna. Problem uppstår först när denna speciella vän flyttar eller vill börja umgås med andra tjejer. Eller kanske vill denna vän börja umgås i grupp istället, men det vill inte den autistiska flickan för hon vill bara umgås två och två med denna tjej. När vänskapen med denna speciella vän förändras i karaktär kan världen rasa samman för den autistiska flickan. Detta eftersom hon har varit väldigt beroende av denna speciella flicka.

ADL orsakar ofta problem

Svenny Kopp säger vidare att autistiska flickor ofta har stora svårigheter med sina ADL-färdigheter, det vill säga färdigheter i att ta hand om sig själva och sina liv på ett åldersadekvat sätt. Kanske klarar inte din dotter av att städa, betala räkningar och laga mat trots att hon är 23 år? Kanske klarar hon inte av att duscha och byta kläder i den omfattning som krävs? Vissa autistiska tjejer kan ha stora problem med att duscha och ta hand om sin hygien, säger Svenny Kopp. Många kan vidare ha stora motoriska problem och har avskytt skolgympa.

Specialintresset är väldigt intensivt

Vad slutligen gäller specialintressen så är det känt att autistiska tjejer ofta har andra specialintressen än autistiska killar. Autistiska flickor intresserar sig ofta för samma saker som andra tjejer gör så som utseende, smink, djur eller kändisar. Skillnaden ligger i, enligt Svenny Kopp, att tjejer utan autism även intresserar sig för andra saker medan autistiska tjejer är helt besatta av sina respektive specialintressen! Svenny nämner en autistisk flicka som hade kändisar som sitt specialintresse, i detta fall spelarna i ett visst hockeylag. Specialintresset gick så långt att tjejen tog reda på all fakta om spelarnas privatliv och till och med ringde hem till dem! Tony Attwood nämner i sin tur en autistisk flicka som hade hästar som specialintresse och som flyttade sin madrass till stallet för att kunna sova bredvid hästarna. Den autistiska flickans specialintresse är därmed väldigt intensivt i omfattning och utesluter nästan alla andra aktiviteter!

Tycker du att inlägget är bra? Dela då det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl. är du snäll:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

18 svar på ”Hur yttrar sig autism hos flickor och kvinnor?”

Enligt Svenny Kopp är frånvaro av svarsleende, stort djurintresse och ovilja att gå i skolan som barn indikationer på autism hos flickor.

ADHD är indirekt en indikation på autism eftersom vården ibland missar att autism finns i bakgrunden hos flickor som diagnosticeras med ADHD. Det är viktigt att screena brett och inte utesluta någonting på förhand.

Det går inte att självdiagnosticera sig med autism utan det krävs att man genomgår en neuropsykiatrisk utredning för att med någorlunda vetenskaplig tillförlitlighet fastställa om en flicka har autism. En vanlig psykolog, läkare eller lärare kan på sin höjd misstänka autism.

Du har rätt! Särskilt ADHD/ADD i kombination med psykisk ohälsa (t.ex. social ångest) är en misstänkt kombination! Svenny Kopp har sagt att det är viktigt att utreda även autism hos dessa flickor vilket tyvärr ofta missas.

Svara

Paula har svarat på en liknande fråga innan.
https://paulatilli.se/blogg/syns-tecken-pa-autism-alltid-i-barndomen/

”Idag kom 1 av mina tvillingar (23) och började prata om att hon trodde hon har autism. Hon har gjort ett par självtest. ”

Din dotter är inte ensam om att ha gjort ett par självtest.
https://www.tv4.se/klipp/va/20506433/darfor-sjalvdiagnostiserar-sig-unga-pa-tiktok

Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att RAADS-R kan vara användbart för att screena för autism hos vuxna.

”Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.” https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A318874&dswid=2556

”A RAADS-R score of 65 or greater is consistent with a clinical diagnosis of ASD. A RAADS-R score of 64 or lower is not consistent with a diagnosis of ASD (sensitivity = 97%, specificity = 100%). It must be emphasized, however, that if a subject has a score of 64 or lower but clinical judgment indicates that ASD is present, the clinical judgment should take precedence. This is due to the many limitations of self-rating scales that will be elaborated upon in the discussion section.” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3134766/

RAADS-R finns översatt till svenska. https://media.psykab.se/2011/01/RAADS-2007-svenska-klinisk-kryss.pdf

Intressant att detta instrument anses vara tillförlitligt för att diagnostisera autism hos vuxna. Jag har alltid ställt mig skeptisk till frågor som ”jag är bra på att sätta mig in i andras situation.” För att svara ”rätt” på frågan krävs att personen är medveten om sina svårigheter om hen nu skulle ha svårt att sätta sig in i hur andra tänker och känner. Jag upplever mig vara bra på det och har också fått höra från andra att jag är det, men tänk om jag i verkligheten är jättedålig på det utan att jag förstår det och andra säger så bara av artighet eller för att de inte har märkt att jag har svårt med det? Men så som jag förstår det tar instrumentet hänsyn till dessa saker.

Svara

”Kanske har du med ökad ålder hos henne upptäckt att hon inte orkar läsa romaner eller vetenskapliga texter eftersom hon har svårt att ta till sig innehållet?”

Hur hänger ovanstående i hop med autism? Låter intressant.

Jag tror att Paula syftar på att personer med autism kan ha svårigheter med att koppla texten till egna erfarenheter och att skapa inre bilder. Goda läsare kopplar textens innehåll i tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa en djupare förståelse av texten. Autism kan yttra sig som lässvårigheter som inte beror på dyslexi.

När Svenny Kopp nämner läsförståelseproblematiken i sin föreläsning utgår jag från att hon syftar på hyperlexi, det vill säga en mycket god avkodningsförmåga tillsammans med bristande förmåga till läsförståelse. Kopp nämner iofs inte ordet hyperlexi, men en person med hyperlexi är alltså bra på att avkoda orden, ofta till och med betydligt bättre än sina jämnåriga, men kan ha stora svårigheter med textförståelsen. Chistopher Gillberg skriver i sin bok Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom – normala, genier och nördar? att hyperlexi är vanligt vid autism. Detta stycke går att hitta precis i början av kapitel 6 på sidan 82.

Även vetenskapliga studier har bekräftat sambandet mellan hyperlexi och autism. Redan på 1980-talet kom forskarna fram till att hyperlexi förekom vid autism. På den tiden användes DSM-III som diagnosmanual:

https://link.springer.com/article/10.1007/bf02409579

Svara

Så intressant. Borde inte utredning för hyperlexi ingå i en autismutredning? Idag ser man efter om dyslexi finns men finns inte det går man inte vidare…?

Hyperlexi är inte en egen diagnos. Man tycker att hyperlexi borde beskrivas i det individuella utlåtandet från det neuropsykiatriska utredningsteamet om personen som utretts för autismspektrumtillstånd bedömas ha hyperlexi.

Precis som Dr. Blom skriver är inte hyperlexi någon medicinsk diagnos, men jag tycker definitivt att autistens kognitiva svårigheter och styrkor borde utredas på en autismutredning. Jag syftar på saker som hyperlexi, prosopagnosi (ansiktsblindhet), motoriska färdigheter, visuospatiala förmågor o s v.

Svara

Btw en del påstår att asperger/autism har blivit vanligare (hos båda könen) på senare år. Vad tror du om det?

Diagnoserna har ökat kraftigt sedan 2011. Enligt Christopher Gillberg är det bland annat skolan som driver fram diagnoserna. Enligt Gillberg är den nya läroplanen och nya kunskapskrav inte anpassade till barns utveckling och särskilt inte till barn med NPF. Gissningsvis får många barn diagnoser och i förlängningen ADHD-medicin och/eller antidepressiv medicin på grund av att skolan inte fungerar. Inte på grund av att de har betydande medfödda utvecklingsneurologiska avvikelser i hjärnan.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/tunga-kritiken-skolan-driver-fram-adhd-diagnoser
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/kraftig-okning-av-diagnoserna-adhd-och-autism

Faktum är att ingen vet. Jag vet att Gillbergs teori är den som Dr. Blom tar upp och jag tror själv starkt på att det är som som Dr. Blom skriver. Skolan har nämligen förändrats mycket på 2010-talet. Om de som varit barn på 2010-talet hade gått i skolan på 1990-eller 00-talet hade många av dem säkert inte fått några diagnoser alls! Jag tror att endast de barn, ungdomar och vuxna som hade väldigt stora svårigheter fick diagnoser på 1990 och 00-talen, men idag har skolan förändrats så att allt färre passar in i mallen och behöver diagnoser.

Men det finns även andra teorier. Jag har skrivit ett blogginlägg om det tidigare:

https://paulatilli.se/blogg/har-aspergers-syndrom-och-autism-blivit-vanligare/

Svara

”Om de som varit barn på 2010-talet hade gått i skolan på 1990-eller 00-talet hade många av dem säkert inte fått några diagnoser alls!”

De hade garanterat inte fått diagnosen Aspergers syndrom om de hade gått i skolan på 1990-talet i alla fall. Aspergers syndrom kom nämligen med i diagnosmanualen ICD 1992 och i diagnosmanualen DSM 1994.

Du har rätt i att man inte använde diagnosen Aspergers syndrom i början av 1990-talet. Men DAMP var en vanlig diagnos som ställdes på den tiden.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *