Autism och KBT, vilka risker finns?

Jag har ibland funderat över varför många av oss autister haft dåliga erfarenheter av psykoterapi. Många har t.ex. uttryckt att de inte blivit hjälpta av KBT. Personligen tror jag att det kan finnas många risker med att använda KBT på en autistisk patient ifall terapeuten saknar autismspecifik kompetens. När en terapeut saknar kunskap om autism finns risken att något av följande händer:

1. Autistens tankar tolkas fel

I KBT läggs en del fokus på patientens tankar, dvs vilka tankar som pågår i patientens huvud när hen t.ex åker tunnelbana och får en panikångestattack. En vanlig tankefälla för många patienter är: ”Jag kommer att dö” eller ”Alla tittar på mig.” Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit risken med att haka upp sig på tankefällor när patienten är autistisk. Att jag som odiagnosticerad autist tänkte att jag hade betydligt fler svårigheter än genomsnittsmänniskan var ingen tankefälla som berodde på dåligt självförtroende utan känslorna stämde överens med verkligheten. Den rätta ”behandlingen” mot mina tankar var inte alls KBT utan en neuropsykiatrisk utredning som gav mig självinsikt.

2. Autistens känslor tolkas fel

Ett annat viktigt fokus vid KBT är känslor. Några vanliga frågor som terapeuten intresserar sig för är: ”Vad har patienten för känslor när hen utsätter sig för sociala sammanhang?” Men sanningen är att en autist kan känna sig obekväm i sociala sammanhang av andra anledningar än av social ångest: de obekväma känslorna kan ibland härledas till att autisten inte riktigt hänger med i samtalen eller att sinnesintrycken är för många. Speciellt sinnesintryck kan orsaka kroppsliga reaktioner. Problemet är att många autister har svårt att tolka sina känslor och följaktligen inte alltid förstår att det är sinnesintrycken som är problemet. Och det kan bli väldigt fel om terapeuten gör sina egna tolkningar.

3. Och apropå känslor…

Säg att en autistisk patient känner sig obekväm på jobbet och upplever att kollegorna ignorerar hen. Säg att hen också upplevt samma sak på sina tidigare arbetsplatser. Terapeuten kan då dra slutsatsen att patientens känsla att vara mobbad bara är en känsla som inte har någon förankring till verkligheten, men hur kan terapeuten vara säker på det? Forskning har påvisat att autistiska barn är minst fyra gånger mer benägna att bli mobbade än neurotypiska barn. En okunnig terapeut kan dra slutsatsen att känslan att vara mobbad inte är något annat än tankespöken, men upplever en autistisk patient att hen varit mobbad på alla skolor och arbetsplatser kan det faktiskt vara så och isåfall ska känslan självklart inte behandlas bort med KBT.

4. Autisten får inte tillräckligt med stöd

En mycket viktig del i KBT är hemuppgifter vilket kan medföra utmaningar. Säg t.ex. att en autistisk patient som hatar sitt utseende har fått i hemuppgift att titta på sig själv i spegel, men tänk om autisten inte äger en enda spegel hemma och behöver skaffa en. Utan en spegel kan hemuppgiften inte göras, men tänk om autisten inte vet hur och var man köper en spegel och inte har boendestöd eller någon annan som kan hjälpa hen. Om autisten sedan förklarar för terapeuten att hen inte vet hur man köper en spegel kan detta misstas för en bortförklaring. Men patienten kan vara mycket motiverad men skulle behöva hjälp av terapeuten att köpa en spegel. Men terapeuten saknar kunskap om autism och förstår inte problemet.

5. Autism tolkas som psykisk ohälsa

Undviker autisten ögonkontakt? ”Social ångest”, kan en terapeut utan kunskap tänka. Suger autisten på tummen? ”Bristande trygghet” kan en okunnig terapeut tänka istället för att förstå att sånt kan ingå i stereotypiska beteenden och rörelser som nämns i diagnoskriterierna för autism. Är autisten selektiv i sitt ätande? ”Anorexi eller åtminstone en sjuklig och ätstörd rädsla för att gå upp i vikt” kan en terapeut utan autismkunskap tänka istället för att förstå att det kan handla om allt ifrån ett känsligt smaksinne eller specialintresse för hälsa. Spenderar autisten all sin fritid för sig själv? ”Social ångest” kan en terapeut utan kunskap tänka istället för att förstå att avsaknad av intresse för jämnåriga nämns i diagnoskriterierna för autism. Och autism kan självklart inte behandlas med KBT!

6. Trauman glöms ibland bort

Det finns många olika typer av KBT varav det vid många läggs fokus på vad som händer här och nu istället för på psykodynamiska teorier. Med andra ord: många KBT-terapeuter med undantag för de som jobbar med schematerapi bortser ifrån det faktum att orsakerna till patientens problem kan härledas till en traumatisk barndom. Men för mig var det av yttersta vikt att fokusera på trauman i barndomen för att bli av med min ångest. Och med ”trauman” syftar jag på en icke-autismanpassad skolgång där jag tvingades vara social mot min vilja. Det finns många autister som bär med sig trauman p.g.a bristande bemötande vilket enligt mig inte bör underskattas. För mig var det otroligt befriande att förstå och bearbeta det faktum att jag hade blivit bemött fel.

Ingen omöjlig kombination

Observera att jag inte antyder att KBT aldrig kan fungera på autistiska patienter. En autist kan mycket väl ha tilläggsdiagnoser som ångest, depression eller specifika fobier som ibland kan botas med KBT. Om terapeuten har autismspecifik kompetens, tar hänsyn till autismen samt förstår att det är tilläggsdiagnoserna och inte autismen som ska botas ser jag inga hinder för en fungerande terapi. KBT kan vara en framgångsmetod när den används rätt!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.