Kategorier
Okategoriserade

Autism och KBT, vilka risker finns?

Jag har ibland funderat över varför många av oss autister haft dåliga erfarenheter av psykoterapi. Många har t.ex. uttryckt att de inte blivit hjälpta av KBT. Personligen tror jag att det kan finnas många risker med att använda KBT på en autistisk patient ifall terapeuten saknar autismspecifik kompetens. När en terapeut saknar kunskap om autism finns risken att något av följande händer:

1. Autistens tankar tolkas fel

I KBT läggs en del fokus på patientens tankar, dvs vilka tankar som pågår i patientens huvud när hen t.ex åker tunnelbana och får en panikångestattack. En vanlig tankefälla för många patienter är: “Jag kommer att dö” eller “Alla tittar på mig.” Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit risken med att haka upp sig på tankefällor när patienten är autistisk. Att jag som odiagnosticerad autist tänkte att jag hade betydligt fler svårigheter än genomsnittsmänniskan var ingen tankefälla som berodde på dåligt självförtroende utan känslorna stämde överens med verkligheten. Den rätta “behandlingen” mot mina tankar var inte alls KBT utan en neuropsykiatrisk utredning som gav mig självinsikt.

2. Autistens känslor tolkas fel

Ett annat viktigt fokus vid KBT är känslor. Några vanliga frågor som terapeuten intresserar sig för är: “Vad har patienten för känslor när hen utsätter sig för sociala sammanhang?” Men sanningen är att en autist kan känna sig obekväm i sociala sammanhang av andra anledningar än av social ångest: de obekväma känslorna kan ibland härledas till att autisten inte riktigt hänger med i samtalen eller att sinnesintrycken är för många. Speciellt sinnesintryck kan orsaka kroppsliga reaktioner. Problemet är att många autister har svårt att tolka sina känslor och följaktligen inte alltid förstår att det är sinnesintrycken som är problemet. Och det kan bli väldigt fel om terapeuten gör sina egna tolkningar.

3. Och apropå känslor…

Säg att en autistisk patient känner sig obekväm på jobbet och upplever att kollegorna ignorerar hen. Säg att hen också upplevt samma sak på sina tidigare arbetsplatser. Terapeuten kan då dra slutsatsen att patientens känsla att vara mobbad bara är en känsla som inte har någon förankring till verkligheten, men hur kan terapeuten vara säker på det? Forskning har påvisat att autistiska barn är minst fyra gånger mer benägna att bli mobbade än neurotypiska barn. En okunnig terapeut kan dra slutsatsen att känslan att vara mobbad inte är något annat än tankespöken, men upplever en autistisk patient att hen varit mobbad på alla skolor och arbetsplatser kan det faktiskt vara så och isåfall ska känslan självklart inte behandlas bort med KBT.

4. Autisten får inte tillräckligt med stöd

En mycket viktig del i KBT är hemuppgifter vilket kan medföra utmaningar. Säg t.ex. att en autistisk patient som hatar sitt utseende har fått i hemuppgift att titta på sig själv i spegel, men tänk om autisten inte äger en enda spegel hemma och behöver skaffa en. Utan en spegel kan hemuppgiften inte göras, men tänk om autisten inte vet hur och var man köper en spegel och inte har boendestöd eller någon annan som kan hjälpa hen. Om autisten sedan förklarar för terapeuten att hen inte vet hur man köper en spegel kan detta misstas för en bortförklaring. Men patienten kan vara mycket motiverad men skulle behöva hjälp av terapeuten att köpa en spegel. Men terapeuten saknar kunskap om autism och förstår inte problemet.

5. Autism tolkas som psykisk ohälsa

Undviker autisten ögonkontakt? “Social ångest”, kan en terapeut utan kunskap tänka. Suger autisten på tummen? “Bristande trygghet” kan en okunnig terapeut tänka istället för att förstå att sånt kan ingå i stereotypiska beteenden och rörelser som nämns i diagnoskriterierna för autism. Är autisten selektiv i sitt ätande? “Anorexi eller åtminstone en sjuklig och ätstörd rädsla för att gå upp i vikt” kan en terapeut utan autismkunskap tänka istället för att förstå att det kan handla om allt ifrån ett känsligt smaksinne eller specialintresse för hälsa. Spenderar autisten all sin fritid för sig själv? “Social ångest” kan en terapeut utan kunskap tänka istället för att förstå att avsaknad av intresse för jämnåriga nämns i diagnoskriterierna för autism. Och autism kan självklart inte behandlas med KBT!

6. Psykodynamiska förklaringsmodeller glöms bort

Det finns många olika typer av KBT varav det vid många läggs fokus på vad som händer här och nu istället för på psykodynamiska teorier. Med andra ord: många KBT-terapeuter med undantag för de som jobbar med schematerapi bortser ifrån det faktum att orsakerna till patientens problem kan härledas till en traumatisk barndom. Men för mig var det av yttersta vikt att fokusera på trauman i barndomen för att bli av med min ångest. Och med “trauman” syftar jag på en icke-autismanpassad skolgång där jag tvingades vara social mot min vilja. Det finns många autister som bär med sig trauman p.g.a bristande bemötande vilket enligt mig inte bör underskattas. För mig var det otroligt befriande att förstå och bearbeta det faktum att jag hade blivit bemött fel.

Autism och KBT, ingen omöjlig kombination

Observera att jag inte antyder att KBT aldrig kan fungera på autistiska patienter. En autist kan mycket väl ha tilläggsdiagnoser som ångest, depression eller specifika fobier som ibland kan botas med KBT. Om terapeuten har autismspecifik kompetens, tar hänsyn till autismen samt förstår att det är tilläggsdiagnoserna och inte autismen som ska botas ser jag inga hinder för en fungerande terapi. KBT kan vara en framgångsmetod när den används rätt!

Klicka här för att kommentera eller fråga om det här inlägget!

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga om ett helt annat ämne. Ni hittar tidigare läsarfrågor här.

Jag kommer inte publicera kommentarer/frågor som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.


2 svar på ”Autism och KBT, vilka risker finns?”

Jag tycker det är så märkligt att autister fortfarande år 2021 i Sverige verkar ordineras samma KBT som alla andra i psykiatriska öppenvården.

Mina upplevelser är att det råder stor okunskap om hur mycket skada en autist KAN ta när den som ska behandla en inte tar någon eller tillräcklig hänsyn till ens autism.

Oavsett KBT, ACT, DBT, psykodynamisk terapi eller när man använder verktyg som t ex MI.

Men innan man kan ställa krav på vården antar jag att riskerna för dessa “skador” i form av försämrat grundtillstånd, uppkomsten av ytterligare psykiatriska symptom, måste ha bevisats genom forskning? Problemet är väl att ingen hittills gjort det. Det om något vore väl en viktig uppgift för dagens “autismforskning”?

Tyvärr verkar det inte finnas forskning om just detta vilket jag tycker är synd! Jag är själv övertygad om att normalisering av autister kan skada otroligt mycket när det sker mot vår vilja, och jag har själv hört många berättelser om detta på mina föreläsningar och har såklart också egna erfarenheter av ämnet.

Jag antar att dilemmat ligger i att forskningsmetoden måste vara pålitlig för att ett forskningsresultat ska tas på allvar, annars kommer forskarkollegorna försöka motbevisa forskningsresultatet. Vad jag menar är att forskaren måste kunna bevisa att skadorna har uppstått p.g.a. att autismen inte tagits hänsyn till och inte p.g.a. något annat. Annars kan andra forskare börja argumentera för att vi autister hade kunnat må ännu sämre om vi inte fått träna på normalitet. När jag själv berättar för yrkesverksamma om alla de psykiska skador jag fått av skolan får jag ibland till svar att jag förmodligen skulle ha väldigt rädd för människor och inte klara av att föreläsa alls om jag inte hade tvingats gå till skolan mot min vilja trots att jag mådde dåligt där!! Jag vet ju att det inte är så, men det är tyvärr svårt för mig att bevisa detta.

Jag tror att KBT, MI och liknande metoder kan fungera utmärkt på oss autister så länge autismen tas hänsyn till. Terapeuten ska såklart vara medveten om vad autism innebär och om det faktum att allt varken kan eller bör tränas bort. Samt om att om en autist upplever sig vara annorlunda och ha fler svårigheter än genomsnittsmänniskan så är det förmodligen ingen tankefälla utan patientens känsla förmodligen stämmer överens med verkligheten.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.