Kategorier
Okategoriserade

Om KBT, tankefällor och autism

Kognitiv beteendeterapi, förkortad KBT, är en populär metod inom psykiatrin som används vid behandling av otaliga sjukdomar och besvär som paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, bulimi, social ångest, tvångssyndrom, missbruksproblem, hypokondri, depression samt stressrelaterade problem. KBT fokuserar både på beteenden och tankemönster. En patient som är rädd för att åka tunnelbana ska lära sig att åka tunnelbana genom gradvis exponering (=beteende) och sedan hantera de obehagliga tankar som uppstår (=tankemönster).

Fokuset läggs på tankefällor

Vid KBT läggs en del fokus på tankefällor. Några exempel på tankefällor är övergeneralisering (t.ex att patienten har blivit bedragen ett par gånger och drar därav slutsatsen att alla män/kvinnor är otrogna), förstoring (t.ex. att patienten får för sig att samtalspartnern som gäspar gör det för att hen hatar patienten) eller personalisering (t.ex. att patienten tar på sig skulden för att samtalspartnern är på dåligt humör och drar slutsatsen att detta har med patienten att göra). Genom att angripa patientens innersta tankar försöker man få patienten att utveckla nya mindre destruktiva tankemönster.

Viktigt med autismanpassning

Jag är alldeles säker på att KBT är en framgångsmetod i många fall. Med detta sagt är det ytterst viktigt att KBT-terapeuten har autismspecifik kunskap ifall patienten har autism för annars kan det gå riktigt illa! Det är också viktigt att hålla i minnet att vissa patienter kan ha odiagnostiserad autism utan att veta om det. Autism varken kan eller bör botas men däremot kan en autistisk person ha tilläggsdiagnoser som möjligtvis kan behandlas med KBT under förutsättning att terapin är autismanpassad (läs: individanpassad efter autisten).

Blev missförstådd

Jag har själv dåliga erfarenheter av yrkesverksamma som har kunskaper om KBT men inte om autism. Det har fått ödesdigra konsekvenser för mig att mina autismspecifika utmaningar har misstagits för tankefällor. Som ung odiagnostiserad autist kunde jag säga saker som: “Jag passar inte in någonstans och känner mig utanför.” eller “Jag har ovanligt stora svårigheter i att lära mig saker så som hur man brygger kaffe eller pumpar en cykel och jag blir ofta utskälld eftersom jag inte förstår.” Men i enlighet med KBT-andan hette det att allt var tankefällor som skulle gå att jobba bort med hjälp av KBT. Jag fick höra att jag behövde lära mig att tänka att jag inte alls hade fler svårigheter än genomsnittsmänniskan.

Allt är inte tankefällor

Avslutningsvis en jämförelse. Hur bör man bemöta en 95-åring som upplever att hen inte klarar av att promenera till matbutiken utan att bli yr? Är det en tankefälla i form av förstoring som kan botas med KBT? Nej självklart inte utan 95-åringen vet att hen inte är frisk och kry längre. Och samma princip gäller naturligtvis vid autism. Allt handlar inte om tankefällor utan vissa tankar och känslor kan faktiskt stämma överens med verkligheten! I mitt fall visade den neuropsykiatriska utredningen att jag hade omfattande svårigheter med praktiska uppgifter. Det var den dagen jag slutade sträva efter att se mina känslor som tankefällor och accepterade mina svårigheter som min ångest försvann!

Klicka här för att kommentera blogginlägget! Jag kommer att radera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Min senaste bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Min första bok På ett annat sätt finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg.

3 svar på ”Om KBT, tankefällor och autism”

Att anpassa sig och försöka förstå, hur att vara med andra, leder ju till inlärda mönster, per läge och person. Försöka förstå hur de andra. Att ändå få höra att man inte borde tänka, uppfatta så.
Att det ändå känns av att man inte förstår, och att det är i andra banor vinklar man själv ser på världen.
Som att personer som sitter runt ett bord, alla har en egen syn på läget, en sak på bordet, beroende av på vilken sida av bordet, saken, de sitter. Alla har rätt uppfattning bara om olika delar, sidor av saken.

Jag ser riktigt allvarliga risker med att psykiatrin och övrig vård och omsorg ( samt övriga verksamheter som finns för att ge autister stöd) ofta bortser från autismdiagnosen när de försöker ge stöd.

Jag tror att för många yrkesverksamma som vi är hänvisade till så är inte autismen så viktig. Det är det intrycket jag fått i många kontakter med vård, omsorg. Jag är övertygad om att det vanligen bottnar i att de inte har tillräcklig kunskap. De förstår inte riktigt vitsen med mer kunskap heller. De förstår inte vilka konsekvenserna kan bli för personen med autism när den saknas eller är otillräcklig.

Det stämmer med mina erfarenheter att i de fall vi ordineras olika terapier t ex KBT kan vi ta otroligt mycket skada om vi behandlas som andra NT som har samma besvär som oss, t ex depression, ångest, ptsd eller annan psykisk ohälsa.

Vad jag vet finns inte så mycket forskning ännu som bekräftar hur illa vi riskerar att fara.. Hur många blev sämre av sin KBT och suiciderade tillslut när de inte fick rätt behandling t ex, dvs. en behandling som var anpassad till personens autism och utgick från den?

Jag håller med dig om att det finns många yrkesverksamma som inte ser vitsen med att skaffa kunskap om autism. Många uttrycker att det är viktigt att se individen bakom diagnosen och struntar därför i vilka diagnoser individen har. Men tyvärr är det just sådana yrkesverksamma som riskerar att uppmana autisten att jobba bort saker som ingår i autismen. Det är enligt min erfarenhet mycket sällsynt att en yrkesverksam kan förstå autisten fullt ut om hen inte skaffar kunskap om vad autism innebär.

Jag har inte heller läst forskning som bekräftat hur otroligt illa vi autister riskerar att fara av okunskap och fel bemötande. Jag har läst forskning där autister intervjuats om sin uppväxt och där det framgått att många uttryckt att de känt sig utanför men jag har inte läst forskning om exakt det jag skrev. Dessutom har Tatja Hirvikoski och hennes forskarkollegor funnit att autister dör signifikant tidigare än neurotypiker av alla möjliga orsaker från alltifrån sjukdomar till suicid. Det är oklart vad det är som orsakat den höga förekomsten av sjukdomarna och suicidrisken men det skulle inte förvåna mig om en av orsakerna var all okunskap.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.