Mamma 46 frågar
Är det vanligt att barn med autism och adhd skapar en låtsasvärld med låtsaskompisar på tex fritids och hamnar i konflikter pga dessa?
Paula svarar
Jag vet inte hur vanligt det är hos barn med adhd att skapa en låtsasvärld, och vad gäller barn med autism har jag inte heller några exakta siffror på hur vanligt det är. Men Tony Attwood skriver i sin bok att barn med autism brukar använda sig av olika strategier för att hantera känslan av annorlundaskap och utanförskap. Vilka strategier barnet sedan väljer att använda beror på dess erfarenheter och personlighet, enligt Attwood. Han menar att en vanlig sådan är att skapa en alternativ värld där barnet känner sig förstådd och klarar sig bra. I praktiken betyder det att barnet flyr in i fantasier vilket ibland kan leda till att det utvecklar låtsaskamrater.
Måste inte vara av ondo
Den autistiska författaren Liane Holliday Willey brukade ha låtsaskompisar som barn, och detta trots att hon också hade ”riktiga” kamrater. Men hon kände ofta en längtan att slippa sina kompisar och såg sina fantasikompisar som sina allra bästa vänner! Tony Attwood menar att de autister som har en förmåga att skapa en fantasivärld kan bli framgångsrika författare som vuxna och skriva populära skönlitterära böcker. Det måste inte alltså att vara av ondo att skapa en fantasivärld, och Tony Attwood skriver till och med att det kan vara ett konstruktivt sätt för ett autistiskt barn att internalisera sina känslor av annorlundaskap.
Hade också en låtsaskompis
Själv hade jag också en låtsaskompis ett tag, men jag berättade aldrig om henne för någon utan höll henne för mig själv. I mina fantasier gick denna tjej i samma klass som jag och visade för mig efter varje rast vilket klassrum vi skulle vara i (så att jag inte skulle gå vilse i skolan) och hjälpte mig att förstå instruktionerna till uppgifterna. Hon upprepade också för mig vad läraren hade sagt om jag inte hade orkat lyssna. Jag kunde ju inte ställa för många frågor till lärarna eftersom jag då blev utskälld, och därför hjälpte låtsaskompisen till. Det var alltså den enda funktionen denna låtsaskompis fyllde för mig, det sociala var av mindre betydelse. Jag tänkte till och med att jag skulle kunna betala alla mina veckopengar till denna låtsaskompis som kompensation om hon skulle vara snäll mot mig och inte skälla ut mig för att jag ibland gjorde fel.
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Min dröm hade kunnat bli sann
Först många år senare förstod jag att det jag egentligen hade drömt om var en elevassistent! 🙂 I elevassistentens arbetsuppgifter ingår precis sådana saker som jag ville att denna låtsaskompis skulle hjälpa mig med med skillnaden att jag inte skulle behöva betala mina veckopengar till elevassistenten. Det känns helt otroligt att det existerade många personer som var som min låtsaskompis och att min dröm hade kunnat bli sann om jag hade haft en diagnos och varit född ett par decennier senare (observera att en autismdiagnos inte automatiskt ger rätt till en elevassistent och väldigt många autistiska barn förblir utan, men vissa autister har turen att få det). Helt sjukt att en elevassistent var min högsta dröm, men på den tiden trodde jag att jag ”bara” drömde om en snäll vän.
Hittade på att jag hade vänner
Som barn hittade jag dessutom på att jag hade en massa vänner som inte existerade i verkligheten, och detta för att jag ofta hade fått kritik för att jag hade varit för mig själv och inte hade haft en tillräckligt stor umgängeskrets. Men dessa personer svar egentligen inga låtsasvänner i den bemärkelsen att jag aldrig lekte med dem i mina fantasier. Jag berättade dock om dem i skolan så att alla skulle tro att jag hade en massa vänner som alltså inte ens fanns i verkligheten.
Kan skapa konflikter
Som sagt är det inte helt ovanligt att ett barn med autism har låtsasvänner, men däremot har jag ingen aning om hur vanligt det är att barnet hamnar i konflikter p.g.a. dessa. Du specificerar inte vad konflikterna beror på, men är det kanske så att de andra barnen har förstått att dessa låtsaskompisar inte finns i verkligheten och har skrattat åt barnet? Sådant kan ju skapa konflikter!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
jo jag har Autism. När jag var barn och även när jag blev vuxen förstod jag inte alltid att jag…
Man får beundra ditt tålamod med vederbörande så länge det varade. Det är stort att enträget hellre fria än fälla…
De måste ha klarat sig bra, för de finns ju kvar bland oss idag! Naturen gör inga misstag, eller rättare…
Tack, Roger! Ja, Borneo visar verkligen brist på självinsikt och kunskap. Jag vet inte heller vad som driver hen, men…
Tack för dina ord, Sarah! 🙂 Tack och lov är majoriteten av människor inte som Borneo (även om den typen…
Tråkigt nog har en del människor väldigt mycket brist på självinsikt och även brist på kunskap! Jag vet inte vad…
Bra! Såna människor som visar förakt för alla som visar någon som helst form av upplevt lidande, och aktivt uppmuntrar…
Det kan stämma att autister kan ha klarat sig bra förr i tiden, men eftersom jag är så dålig på…
Jag tycker att det är tråkigt att du behöver leva helt isolerad p g a detta 🙁
Ja absolut, sådana personer ska man ta avstånd från. Dock tycker jag att det är mycket oseriöst om vården och…
2 svar på ”Är det vanligt att barn med autism har låtsaskompisar?”
Min son med autism kallade sina många mjukdjur för ”mina vänner” upp tills han var i 10-års åldern. Jag är neurotypisk och hade en låtsaskompis när jag var ca 4 år (som jag inte minns). Jag tror det generellt sett är vanligt med låtsaskompisar oavsett om man har autism eller ej, när man är riktigt liten.
Jag tror också att det är vanligt att även neurotypiska barn har låtsaskompisar. Däremot tror jag att autister kan ha låtsaskompisar även när de är lite äldre.
Förresten så kommer jag maila mig idag, Lisa, för du ville ha Marias mailadress. Det gäller alltså denna diskussionstråd:
https://paulatilli.se/blogg/nar-vanner-ifragasatter-ens-sjukersattning-vad-gor-man-da/