Autism och källkritik, del 3

Idag kommer det tredje och sista inlägget i serien ”autism och källkritik”. Under de senaste två veckorna har jag förklarat hur man bör tänka när man läser vetenskapliga studier om autism samt skrivit att mycket av den information som finns tillgänglig om autism, även inifrånperspektivet, kan vara vinklad. I dagens blogginlägg kommer jag utveckla hur det kan bli när journalister och reportrar belyser autism i media. Jag har nämligen själv mycket erfarenhet av ämnet eftersom jag sedan 10 år tillbaka frekvent gett intervjuer till tidningar, TV och radio.

Har olika motiv

Efter att jag tackat ja till mediaintervjuer har det ibland visat sig att jag och reportrar/journalister haft helt olika motiv. Mitt motiv är alltid att sprida korrekt information om autism, men reporterns/journalistens motiv kan ibland vara att skapa en artikel/ett program som tilltalar så många som möjligt. Därför får artiklarna och TV- och radioprogrammen inte bli ”tråkiga” utan underhållande, och av någon anledning tilltalar det ofta läsarna och tittarna att ett fenomen endast belyses utifrån ett perspektiv. Av denna anledning är vissa av de intervjuer jag gett till media vinklade.

Vissa skriver felaktigheter

En gång ville en tidning skriva en artikel om mig. Vid granskningen av artikeln upptäckte jag att det bland annat påstods i den att jag inte visste hur man använder en spis. Det stod även vissa felaktigheter som påstods ha hänt mig i skolan. När jag påtalade felen ville inte reportern ändra på något med motiveringen att ”läsarna gillar att bli chockade och läsa om någon som är väldigt annorlunda.” Felaktigheterna i artikeln fick alltså stå kvar! Det var då jag insåg att journalister inte alltid har samma agenda som jag utan vissa av dem är faktiskt beredda att skriva direkta felaktigheter för att kunna publicera en så populär artikel som möjligt!

Vissa artiklar är överdrivna

Vissa artiklar som har skrivits om mig har visserligen varit sanna men i mitt tycke överdrivna. En journalist skrev en artikel om mig där hen bara belyste det som var avvikande med mig utan att nämna att jag faktiskt inte är avvikande när det gäller allt. De som läste artikeln fick säkert intrycket att jag var betydligt mer udda än vad jag är! En annan person skrev en artikel om min uttröttbarhet, men i mitt tycke var även den artikeln överdriven. Visst, jag orkar inte med aktiviteter som tar energi av mig, men jag ansåg ändå att man av artikeln fick intrycket att jag skulle lida jättemycket och inte orka med någonting utan bara vila och sova hela dagarna. Men jag orkar ju faktiskt med aktiviteter som ger mig energi och jag orkar även med långa föreläsningsresor!

Mycket av det jag säger klipps bort

Ibland klipps delar av det som jag har sagt bort. Om jag exempelvis har sagt att autism både är en styrka eller en svårighet kan reportern välja att endast lyfta fram svårigheterna eller styrkorna vid autism och klippa bort resten. Jag har ett konkret exempel på detta. När jag i somras blev intervjuad för en radiosändning förklarade jag vad jag tyckte om kursen Autistiskt skrivande och läsande. Jag lyfte fram fördelarna med kursen men belyste även det problematiska i att det inte krävdes en fastställd diagnos för att delta i forskningsprojektet. Som vanligt klipptes hälften av det jag sade sagt bort! Reportern hade nämligen valt att endast lyfta fram det positiva med kursen. Detta visste ju inte lyssnarna om utan de trodde att jag endast hade hyllat forskningsprojektet och kursen!

Trött på alla fördomar som sprids

Som ni säkert förstår är jag trött på att medier ger en ytterst ensidig bild av autism. Jag tycker inte om att läsa: ”autism är bara en styrka, absolut ingen svårighet” men inte heller: ”autism är bara en svårighet, det finns absolut inget positivt med autism.” När människor som är okunniga om autism vill lära sig om autism läser de kanske en artikel i en kvällstidning där det framgår att autism är en styrka och att det är viktigt att se diagnosen som en möjlighet, inte som ett hinder. På detta sätt riskerar de att få en ensidig bild av autism vilket leder till att fördomar sprids.

Använd ej medier som kunskapskälla

Och vad händer när människor läser dessa typer av vinklade artiklar? Jo, då kan de få för sig att deras autistiska granne/kollega/familjemedlem bara har fel attityd för att hen inte klarar av att jobba/delta i vissa aktiviteter p.g.a. autism, och då uppmanar de autisten att skärpa sig med motiveringen att de läst i en kvällstidning att autism kan vändas till en styrka. Och autism är onekligen en styrka för vissa, men det betyder inte att det är det för alla eller ens för majoriteten. Och detta talar tyvärr medier sällan om. Använd därför aldrig medier som en pålitlig informationskälla när du vill skaffa objektiv information om autism!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn