Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur lär sig autister bäst att skriva begripliga texter?

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Specialpedagog frågar

Jag jobbar på gymnasiet och ser ofta att det är svårt för elever inom autismspektrum att skriva en sammanhängande text, till exempel att skriva en argumenterande text som är ett kunskapskrav och även finns med på nationella provet. Meningarna kan vara svåra att förstå, de blir små delar och detaljer som inte hör ihop med varandra och man förstår inte sammanhanget. Vi har försökt med mallar och det fungerar för att få struktur på texten, men hur kan vi hjälpa eleverna med att få helhet och sammanhang i den löpande texten? Har du några tankar och tips?

Paula svarar

Jag har hur många tankar som helst! Språk- och skrivinlärning samt grammatik är mina favoritämnen, och i början av 2000-talet pluggade jag till och med ett tag på lärarhögskolan för att bli språklärare men hoppade av utbildningen då jag inte trivdes med det sociala. Men jag anser mig ändå vara ganska insatt i pedagogiken bakom skrivundervisning. Jag vet inte om du har läst svaret på denna läsarfråga där jag förklarade hur man bör tänka när man planerar skrivundervisning för elever med autism. Din fråga skiljer sig dock från denna tidigare fråga i det att dina elever verkar ha svårt att skriva en förståelig, sammanhängande text.

Theory of Mind kan vara problemet

Den första funderingen jag får är om dina elever har ren autism eller om de har andra tilläggsdiagnoser, t.ex. dyslexi eller en språkstörning. Har dina elever svårt med innehåll, form eller både och? Vissa elever som har ren autism utan tilläggsdiagnoser kan ha svag Theory of Mind, det vill säga bristande förståelse för bland annat vilken information som är känt respektive okänt för den tilltänkta läsaren. Dessa elever kan ofta ha svårt med innehållet och kan behöva hjälp med att hitta strategier för att skriva en text som är tillräckligt tydlig för läsaren. De kan behöva öva på att sätta sig in i läsarens perspektiv och fundera på om läsaren känner till det som nämns i texten eller om det behövs förtydliganden.

Kan bero på annat än autism

Om dina elever däremot har svårt med formen så som morfologi och/eller syntax misstänker jag att det beror på något annat än ren autism. Talar dessa elever svenska i hemmet, d v s har de svenska som förstaspråk och en helsvensk bakgrund? Om så inte är fallet kan modersmålsundervisning i förstaspråket i kombination med undervisning i svenska som andraspråk hjälpa. I annat fall skulle svårigheterna kunna bero på en språkstörning. Om dina elever utöver innehållet också har svårt med formen rekommenderar jag att de utreds för språkstörning och även för dyslexi för dessa diagnoser missas ibland helt! Om dina elever utöver autism har samtidig språkstörning eller dyslexi kan de behöva specialpedagogiska insatser p.g.a. tilläggsdiagnosen.

Kan vara bra att börja med detaljerna

Vid autism är det vanligt att man måste förstå detaljerna innan man kan greppa helheten. Dina elever kan med andra ord ha mycket svårt att skriva argumenterande texter om de inte ens har koll på reglerna för ordböjningar och meningsbyggnad. Om dina elever har svårt med formen och föredrar att lära sig detaljerna före helheten föreslår jag att ni fokuserar på ordböjningar och meningsbyggnaden innan de skriver ”riktiga” texter. I svenskan delas böjningar av substantiv och verb in i fem olika grupper. Öva på böjningar av verb och substantiv tillhörande alla dessa grupper! Eleverna bör också träna på vad som kännetecknar en mening. I svenskan måste varje mening ha ett subjekt och ett verb. Om eleverna lär sig att sätta punkt på rätt plats ökas begripligheten av texten avsevärt!

Träna på syntaktiska regler

Träna också på skillnaden mellan huvudsatser och bisatser om dina elever har en språkstörning och svårt med syntax. I svenskan är verbet alltid den andra komponenten i meningen, och när något annat än subjektet inleder meningen används därför en omvänd ordföljd. Därför säger man ”idag regnar det” istället för ”idag det regnar”. I bisatser kommer satsadverbialet före det finita verbet, och därför säger man: ”jag vet att det inte regnar idag” istället för ”jag vet att det regnar inte idag”. Om dina elever lär sig att förstå dessa syntaktiska och morfologiska regler kan det bli mycket lättare för dem att skriva begripliga texter! Själv lär jag mig bäst genom att plugga reglerna utantill, men alla autister lär sig på olika sätt.

SFG kan fungera

Ovan förutsatte jag att dina elever likt många autister lär sig detaljerna före helheten. Om dina elever istället behöver förstå helheten före detaljerna rekommenderar jag den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) istället för traditionell grammatik- och skrivundervisning. I SFG lär sig eleverna att förstå och skriva texter utifrån olika metafunktioner och med hjälp av bland annat skrivhjulet och LEAD-modellen. Deras texter blir rika och variationsrika genom att de lär sig att identifiera och förstå texternas olika metafunktioner. Läs gärna på om SFG om du inte har bakgrund som språklärare!

SFG kan behöva anpassas

Observera att SFG kan behöva anpassas efter autistiska elever i det att autister inte alltid vill arbeta i grupp och kan behöva enskilda uppgifter. I SFG är syftet att hela klassen samarbetar och diskuterar texter tillsammans, men enligt mig kan SFG justeras genom att låta autistiska elever fundera på frågorna enskilt. De kan alltså behöva läsa olika argumenterande texter på egen hand för att kunna förstå vad argumenterande texter handlar om. Ibland behöver autister tydliga instruktioner. Med tydliga instruktioner syftar jag på en punktlista där det t.ex. står: ”Dessa följande 10 punkter kännetecknar en argumenterande text.”

Ta gärna hjälp av en SV-lärare

Jag vet inte om du har bakgrund som språklärare, men annars kan du med fördel ta hjälp av en SV/SVA-lärare! Tänk på att både traditionell skrivundervisning och SFG kan behöva anpassas efter autistiska elever. När ni förstått vilken av dessa metoder som fungerar bäst för era elever vet ni också om det är bäst att börja med detaljerna (d v s grammatiken) eller om ni bör satsa på att skriva olika texttyper direkt och skippa de grammatiska förklaringarna helt. Viktigt att komma ihåg är att trots att alla dessa elever har autism så kan de behöva helt olika undervisningsupplägg!

Gillar du inlägget? Snälla, dela i så fall det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

20 svar på ”Hur lär sig autister bäst att skriva begripliga texter?”

Själv har jag alltid varit bra på att uttrycka mig i text (och tal), särskilt om det är något jag är intresserad av. Men en gång i gymnasiet skulle vi skriva en text om TVprogram och det var svårt. Jag minns inte direkt vad det gick ut på men det var typ nåt om ”hur vi ser på Tv och vad Tv visar”. Jag förstod i alla fall inte direkt vad texten skulle handla om men jag fick skriva den ändå. Tänk om du hade fått en sådan uppgift paula, du som inte såg på teve! Förresten paula, vad betyder Pelle Peloton orddagrant på finska?

Hade jag varit motiverad för uppgiften hade jag kunnat skriva en text om TV-program genom att läsa på om olika TV-program eller att sätta mig in i vad TV brukar visa. Men folk tycker såklart olika mycket om att skriva, och de elever som frågeställaren syftar på behöver uppmärksammas så att de kan utvecklas i sitt skrivande.

Du kan skriva orden i Google Translate så får du översättningen:

https://translate.google.se/?hl=sv&sl=fi&tl=sv&text=pelle%20peloton&op=translate

Svara

Jag tänkte på det här som står i din bok att ni var tvugna på konfirmationslägret att göra en lek där ni gissade olika kändisar. Vad har sånt trams med konfirmationsundervisning att göra? Vad jag minns hade vi inget sånt på mitt konfirmationsläger.

Jag tycker även själv att sådant är trams, men samtidigt finns det väldigt många ungdomar och även vuxna som uppskattar gemensamma aktiviteter och lekar. Jag tror faktiskt att det blivit betydligt vanligare med liknande aktiviteter sedan 1990-talet!

Svara

Från en som fått höra att jag går ner på molekylnivå i allt jag beskriver i text när jag gick i gymnasiet så kommer följande tips:
1. Har personen förstått rubriken/frågan som hen ska skriva om?
2. Bygg upp i 3 delar: introduktion, huvudtext och avslutning
3. Detaljer är som lager eller ringar på en lök, hur många ringar är det nödvändigt att inkludera i just den här uppsatsen? (här behövde jag alltid hjälp av läraren för att komma vidare, eftersom allt som jag hade skrivit ner, så ansåg ju jag som viktigt för att läsaren skulle förstå exakt vad jag menade)
4. beroende på hur omfattande ens rapport/uppsats ska vara förstås, men en viktig regel jag fick var att introduktionen och avslutningen skulle vara max 3-5 meningar lång och huvudtexten minst 10, men max 20
Problemet hos mig var att jag ansåg att alla detaljer var viktiga, hur skulle jag då kunna sortera ut något för att få en lättläslig text för andra? För mig var ju en lättläslig text en text som fick mig att förstå allt på detaljnivå, alltså en lista osammanhängande information. Det var jättesvårt att lära sig men till sist fattade jag grejen. Det kräver en viss självdistans och självkännedom. Det är viktigt med coachning för oss autister när det gäller sånt här. Sen kan jag också tycka att vårt unika sätt att tänka måste få skina igenom nånstans, vi kan inte träna fram ett perfekt neurotypiskt skrivsätt när vi inte är neurotypiska.

Tack för jättebra tips, Anna! Jag håller med dig om att det kan vara svårt att skriva på ett neurotypiskt sätt när man är autistisk. Jag önskar att skolan var mer flexibel, men tyvärr kräver läroplanen att man ska klara av vissa saker i en viss årskurs och skriva på ett sätt som förväntas. Det skapar problem! Jag håller med dig om att det ofta är bra med coachning.

Svara

Jag är mycket tacksam över att mina lärare såg sig själva som coacher just i att göra sig förstådd via text. Vissa får allt sagt med en mening andra (som jag) behöver 10 meningar för att beskriva samma sak. Väldigt ofta gick lärarna igenom våra uppsatser och rent konkret gav förslag på hur meningar måste byggas upp på ett annat sätt för att läsaren ska förstå vad man menar. ”Vad vill du förmedla med den här meningen?” var ofta något som jag fick svara på. Samt att få en andra chans, att korrigera min text och lämna in en uppdaterad version.

Känner igen svårigheten att sammanfatta på ett NT-vänligt sätt😊 ”Vad vill du förmedla med den här meningen?” kan vara bra att ha i åtanke, ja. Även i t ex smskonversationer och under förberedelser av möten/i möten.

Vad bra att du hade så bra lärare som förstod vad du behövde för stöd för att bli bra på skrivandet! Idag skriver du jättefint, det syns tydligt på dina kommentarer! Dina lärare lyckades jättebra med sitt jobb 🙂

Jag känner igen mig i det du och Kritan beskriver om att sammanfatta en text. Jag har också själv haft en tendens att använda alltför många ord istället för att sammanfatta det jag vill säga på ett NT-vänligt sätt. Jag tror att många som har ren autism har svårt med just innehållet, och då kan det hjälpa med just sådana här strategier!

Svara

Jag tänker mig att det kan vara bra att läsa för att bli bättre på att skriva. Kanske prata om andras texter och sedan härma.

När det gäller själva skrivandet undrar jag om det sker med tangentbord och bildskärm i skolan? Kan det vara en del av en extra svårighet?
Ett ordbehandlingsprogram innebär så otroligt många redigeringsmöjligheter att jag fastnar i editerande i stället för att komma vidare med texten. Och det redan efter några få ord. Därför föredrar jag att skriva med papper och penna. Först när jag tror att jag är klar med texten skriver jag in den i ordbehandlaren och upptäcker undantagslöst att den inte alls är klar. 🙂 Då har jag kommit så långt att jag klarar av att ta mig vidare.

Jag håller med dig om att läsning hjälper mycket för att bli bättre på skrivandet!

Det var en bra fråga om de använder ett tangentbord och en bildskärm. Jag är likadan som du, och jag är glad att det på min tid bara användes papper och penna i skolan. Det var ett bra tips att skriva först med papper och penna och sedan skriva in texten i ordbehandlaren!

Svara

Kom på något jag funderat över att prova själv och som Iggy Pop har sagt att han gör: Använd en memomaskin och tala in berättelsen.
(Fungerar det för honom kanske det fungerar för någon mer.)

Det kanske går lättare för en del att berätta med tal och skriva av inspelningen än att berätta genom tangentbord eller penna? För de flesta är talet antagligen snabbare och det kanske underlättar på något sätt.

(Här tror jag: https://sverigesradio.se/avsnitt/iggy-pop-och-jag)

Frågan hur NT bäst kan uttrycka sig i skrift så att information är tillgänglig för så många autister som möjligt – är också relevant:) Är så mycket som bara kommuniceras ut, utan att någon verkar förstå hur bristfällig mycket information kan vara för en hel del autister. Kallelser, inbjudningar, instruktioner..

Upplever att det inte alltid tas emot väl när jag och andra autister efterfrågat mer info heller. En hel del förstår inte att det kan vara energibesparande att få detaljer, att det kan vara avgörande för om jag orkar närvara eller tacka ja – eller inte.

Jag håller med dig om att mycket av den information som kommuniceras ut är bristfällig! Jag upplever att det inte alls är ovanligt att viktig information saknas.

Jag har samma upplevelse som du vad gäller andras reaktioner. Jag upplever att vissa blir irriterade när man ber om mer information. Ibland tycker jag att det är frustrerande att vi ofta får höra: ”Om du inte förstår är det bara att fråga!”. Det är nämligen inte alltid så lätt att ställa frågor för de som tycker att det är jobbigt att ses som ”tjatig” och ”jobbig”.

Svara

Ja mycket info behöver bli kognitiv tillgänglig för fler.
Orkar ofta inte fråga om allt då det ofta tar energi jag inte har dvs energi som jag planerat lägga på annat.

”Meningarna kan vara svåra att förstå, de blir små delar och detaljer som inte hör ihop med varandra och man förstår inte sammanhanget.”

Elevernas svårigheter kan bero på bristande central koherens.
https://paulatilli.se/blogg/aspergers-syndrom-och-central-koherens/

”Ett speciellt drag hos många personer med autismspektrumtillstånd är att de verkar ha en tendens att vara uppmärksamma på detaljer och vara mindre uppmärksamma på helhet. Sven Bölte och medarbetare (2007) beskriver olika studier som genomförts med individer med autism där man tydligt ser detta och diskuterar om detta är en förmåga som saknas eller om det snarare handlar om vad man prioriterar att uppmärksamma. Helheten kommer inte i första hand på samma sätt för personer med autismspektrumtillstånd.”
Sidan 8. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/129_Uppmarksamhet_samspel_kommunikation/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/SP120_1-9_04_A_01_exekutiva.docx

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *