Ibland stöter jag på människor som vägrar betrakta autism som en ”riktig funktionsnedsättning”. Det som brukar vara gemensamt för dessa människor är att de visserligen medger att autister som har autism nivå 3, möjligtvis med samtidig intellektuell funktionsnedsättning, har en ”riktig funktionsnedsättning”. Men vi som har autism nivå 1/Aspergers syndrom utan samtidig IF eller språkstörning betraktas ofta som vilka neurotypiker som helst, det vill säga som människor utan autism.
Inte ett dugg positivt
”Är inte det positivt att man inte blir sedd som sin diagnos?”, undrar du kanske. Och mitt svar är nej, för mig är det inte ett dugg positivt i detta fall! Människor som inte ser min autism som en riktig funktionsnedsättning brukar ha krav och förväntningar på mig som jag inte kan uppfylla. När jag inte kan uppfylla dessa heter det att jag bara larvar mig, har dåligt självförtroende och inte tror på min förmåga eller så är jag bara lat och omotiverad. Jag är ju precis som vem som helst, tycker dessa människor. Om min autism skulle ses som en riktig funktionsnedsättning så är jag säker på att andra skulle ställa lägre (läs: mer rimliga) krav på mig.
Vissa blir chockade
De som inte ser min autism som en riktig funktionsnedsättning kan bli chockade när de får höra om min språkresa i Rom där jag som 20-åring spenderade en månad. Jag åkte bara till språkskolan varje dag, åt på samma McDonalds efter skolan och sedan åkte jag hem till den italienska damen som jag bodde hos. Jag såg ingen sevärdhet och testade inte italienska maträtter. De som vägrar inse att autism påverkar vem jag är brukar bara tycka att ”jag är rolig” och förstår inte att jag p g a autism har rutiner och specialintressen. Även när jag var i Rom behövde jag ha rutiner som jag inte ville avvika från!
Blir ledsen
En boendestödjare som inte anser att jag har en ”riktig funktionsnedsättning” kan exempelvis ha svårt att förstå varför jag inte har orkat sopa köksgolvet innan hon kommer så att hon slipper bära tofflor. Dessa boendestödjare har ofta andra brukare som har vad de kallar för ”riktiga funktionsnedsättningar” så som synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning och så vidare. Och när brukare med ”riktiga funktionsnedsättningar” klarar av att sopa köksgolvet borde jag också klara detsamma om jag bara jobbade med min motivation, kan jag få höra. Jag blir ledsen över sådana kommentarer.
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Föräldrarna får skulden
Att autism inte ses som en riktig funktionsnedsättning bidrar vidare till att föräldrar till autistiska barn beskylls för att sakna en förmåga att uppfostra sina barn. Om barnet på utsidan ses som vilket neurotypiskt barn som helst, hur kommer det sig att föräldern ber om att få köföreträde på Liseberg eller Gröna Lund? Nej, en sådan förälder daltar med sitt barn och använder diagnosen som en ursäkt, påstår vissa. Därför är det riktigt farligt att autism inte ses som en riktig funktionsnedsättning!
En bra förebild
En bloggläsare berättade nyligen att bussarna i södra Spanien liksom väldigt många andra städer världen över har reserverat vissa sittplatser för äldre, gravida och personer med funktionsnedsättning. Men vad som är speciellt med Spanien är att de tydliggjort att även autism ingår i funktionsnedsättningsbegreppet. Jag blev jätteglad när jag såg bilden på skylten och ännu gladare när jag fick tillstånd att publicera den på bloggen (tack, fina Susanna)! Visst är Spanien en häftig förebild?

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Du skriver på ett bra sätt om viktiga saker med intelligens, värme och empati och det är jag säker på…
Så tråkigt att läsa om dina erfarenheter Kane, jag blir så ledsen! 🙁 Och jag hoppas verkligen att du får…
Bra skrivet! De personer som klagar på personer som klagar klagar ju också själva (haha, vilken krånglig mening men du…
Verkligen! Jag kan tänka mig att det är sjukt dyrt att ha en bil.
Exakt, ens livssituation spelar väldigt stor roll i sammanhanget! Någon kanske kan klara sig på 10 000 kronor i månaden…
Exakt, ironisk elakhet är värst! Enligt min erfarenhet är sådana personer väldigt manipulativa.
Inte lika tråkigt som att samhället ser ut som det gör med folks åsikter, fördomar, okunnighet och val att bemöta…
Helt meningslöst att debattera med en sån person eller ens bemöta det. Enda man kan göra är att ta avstånd,…
Om man måste pendla till exempel så är det också en sak som kan kosta mycket, om man t.ex. bor…
Det beror ju på vad man har för utgifter också och hur man bor och lever. Har man en massa…
5 svar på ”Därför bör autism ses som en riktig funktionsnedsättning”
Jag hittade nyss din blogg och tycker du skriver jättebra, mycket sådant som jag har svårt att uttrycka med ord själv. Jag har Aspergers. Tack.
Vad roligt att du hittade hit och att du uppskattar bloggen. Alltid roligt med nya läsare 🙂
Jag ser diagnosen ur både ett medicinskt och socialt perspektiv, man måste ju se hindret i relation till miljön och kraven man får. Arbetsförmedlingen skulle aldrig ställa samma krav på en människa med sk riktig funktionsnedsättning, jag tror ingen skulle ställa krav om jag ska vara ärlig. På en arbetsplats har man tillräckliga problem för att det kan innebära konsekvenser socialt, ekonomiskt och mentalt. I princip har man samma krav som alla andra, samhället gör ingen större skillnad. Vi får f anpassningar jämfört samtidigt som man kan ligga betydligt längre bak socialt än genomsnittet. Jag vill nog påstå att vi har det svårare.
Eller snarare vi behöver hantera en betydligt mer komplex tillvaro sådant som riktiga funktionshindrade slipper. Lidandet får en annan karaktär och man blir ofta utan stödet man behöver.
Ja, tyvärr kan det ofta vara en nackdel att ha en osynlig funktionsnedsättning. Även om vi kanske ibland får VISSA anpassningar är dessa sällan tillräckliga, och vi förväntas ständigt utvecklas och träna bort våra svårigheter.