Kategorier
Aspergers syndrom och autism

6 fakta om autism som inte är självklara för alla

Det florerar otroligt mycket okunskap om autism därute. Även många som upplever sig besitta autismspecifik kompetens har missat viktiga fakta och riskerar att bemöta oss autister fel. Jag har märkt att otroligt många yrkesverksamma har missat dessa viktiga autismfakta:

1. Att ett autistiskt barn blir mer socialt inte måste vara positivt

Många lärare gläds när deras autistiska elever blir mer sociala och börjar leka med andra barn på rasterna. Men sanningen är att förvandlingen lika gärna kan vara något att sörja över som den kan vara något positivt. Har läraren signalerat för det autistiska barnet att det är önskvärt att ha vänner så finns det en överhängande risk att det har känt sig tvingat att börja leka med andra barn trots att det inte tycker om sociala aktiviteter och uppriktigt trivs för sig självt. Att jag uppfostrades till att ignorera mina egna känslor och göra det som andra ville att jag skulle göra, dvs vara social mot min vilja, förstörde mycket för mig!

2. Många autister mår bra av att läsa autismrelaterad litteratur

Ibland kommer jag att tänka på hur galet det är att jag ens måste informera om detta, men tyvärr är det inte självklart för alla. Ibland låter det som att vissa tycker att autism är något som man till varje pris bör försöka ta avstånd ifrån, men min autism är en viktig del av mig. Att få bejaka min autism och få anamma en autistisk identitet har varit viktigt för min självkänsla! Att nydiagnosticerade autister läser böcker om autism är inte ett dugg konstigare än att en nybliven pensionär läser facklitteratur om vad som händer i kroppen när man åldras och vad man kan förvänta sig av pensionärslivet.

3. Självständighet bör inte alltid vara målet

Målet med mitt boendestöd är att jag ska få avlastning så att jag kan spara min energi till annat, inte att jag ska sträva efter att bli så självständig som möjligt. Neuropsykiatriska diagnoser kan innebära kognitiva svårigheter vilket inte sällan leder till att vi måste lägga mental energi på aktiviteter och göromål som andra gör automatiskt. Det viktigaste för mig är att acceptera mina begränsningar vilket också innebär att jag bör undvika att ställa orimliga krav på mig själv!

4. Autism är ingen enhetlig diagnos

Gillberg menar att autism har olika etiologi hos olika autister eftersom man kan bli autistisk av många olika orsaker. Gillberg konstaterar vidare att autism därför inte bara är ett tillstånd utan flera olika. Därför bör två autister aldrig jämföras med varandra, inte ens om båda skulle ha samma nivå på sin autism (t.ex. autism nivå 1). Därför bör alla yrkesverksamma omedelbart sluta jämföra sina autistiska klienter med varandra och skuldbelägga de som klarar mindre.

5. Det är inte synd om mig för att jag har boendestöd

Det är inte synd om någon som har andra SoL- eller LSS-insatser så länge insatserna fungerar. Visst, det vore jättebra om jag skulle klara mig utan boendestöd precis på samma sätt som det vore bra om en närsynt person inte skulle behöva sina glasögon och slippa krångla med kontaktlinser. Men nu är det som det är så det gäller att göra det bästa av situationen. Att jag behöver boendestöd betyder inte att jag har dålig livskvalitet precis på samma sätt som du som är närsynt förmodligen inte heller upplever att dina glasögon eller kontaktlinser försämrar din livskvalitet nämnvärt.

6. Autism måste inte vara en statisk diagnos

Många påstår att man alltid kommer att vara autistisk om man en gång i livet fått diagnosen autism, men det måste inte vara så. Gillbergs forskningsgrupp har upptäckt att av alla unga män som fått diagnosen Aspergers syndrom så uppfyller endast 84 % diagnoskriterierna 5 år senare. Samtidigt konstaterar forskargruppen att flera av de som ingick i studien hade utvecklat en mer uttalad autism under dessa 5 år. Helt logiskt om man frågar mig eftersom autism som ovan nämnt inte är en enhetlig diagnos och de autistiska dragen därmed i vissa fall kan bli grövre eller mildare. Autism kan alltså bli både mer uttalad eller försvinna genom åren trots att man tar hänsyn till miljöfaktorer och anpassningar. Men ett som är säkert är att autism inte försvinner genom träning och att stödbehovet hos en autist även kan bli större med åren!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…

4 svar på ”6 fakta om autism som inte är självklara för alla”

Det är inget som syns utanpå, tänker folk. Det är lika dumt som att säga till en lam person att hen ska gå ändå. När blev det så svårt för folk att hellre hjälpa och stötta andra med de har svårt för och så lätt att döma och skuldbelägga andra för allt? Det är helt otroligt hur mycket fördomar och okunskap det finns hos folk. Om allt som inte är precis som de själva.

Längtar du också tillbaka ibland till när du var liten igen? Egentligen var det inte bättre då, men man var naiv och hade inte insett hur världen och människor var än…

Ja precis, vi som har osynliga diagnoser skuldbeläggs ofta. Men det är inte alls lika många som säger till gamla människor att de borde öva på att vara lite mer flexibla och stå upp i kollektivtrafiken ibland trots att de har ont i kroppen.

Om jag tar hänsyn till den stora helheten så längtar jag inte alls tillbaka till min barndom för jag tvingades äta äcklig mat som fick mig att kväljas och jag blev tvingad till sociala aktiviteter mot min vilja. Nu som vuxen slipper jag sånt! Dessutom var folk betydligt elakare mot mig på den tiden än vad de är nu. Nu ifrågasätter folk mig bara men som barn utsattes jag för grovt fysiskt och psykiskt våld. Men det som var skönt i barndomen var att ingen väntade sig att jag skulle klara av att ta hand om ett hushåll. Så jag förstår ändå hur du menar!

Svara

Man tvingades äta äcklig mat överallt som fick en att kväljas och få panik – det var precis samma för mig. Både på skolan och fritids. Det var ett enormt problem och själv stoppade jag mat i fickan sen, det blev enda lösningen.

Blev också utsatt för grov mobbning genom hela skoltiden. Men då såg jag ändå ett slut på det, med tron om att det mest var barn & ungdomar som var elaka mot andra och att allt skulle ändras och bli bättre och mer civiliserat sen när man kom in i vuxenlivet. Men jag hade helt fel, det har bara fortsatt. Jag tror det är så för alla som inte passar in i normen på ett eller annat sätt. Alla som är annorlunda.

Vad smart av dig att stoppa mat i fickan! Jag kom tyvärr aldrig på idén.

Ja, vi som inte passar in i mallen har tyvärr det inte lätt! 🙁 Jag upplever dock att vuxna människor är betydligt snällare mot mig idag än vad mina tidigare mobbare var under min skoltid, men det beror nog på vad man möter för människor. Jag blir iofs irriterad över all okunskap som finns och jag tycker inte om att bli ifrågasatt, men samtidigt har det varit väldigt få vuxna som uttryckligen varit elaka mot mig utan de som inte har förstått mig har snarare varit ifrågasättande. Jag har aldrig upplevt mig mobbad under mitt vuxna liv, men jag vet tyvärr att det finns vuxna autister som råkar ut för mobbing.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *