Kategorier
Aspergers syndrom och autism

Skillnaden på Aspergers syndrom och högfungerande autism

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

När jag föreläser, är det många som frågar mig om skillnaden mellan Aspergers syndrom och högfungerande autism. I dagens blogginlägg tänkte jag klargöra frågan lite. Lite bakgrundsinfo: Aspergers syndrom togs bort som diagnos i många kliniker i maj 2013 när DSM IV togs ur bruk och ersattes med den nya diagnosmanualen DSM V. Numera skulle många av oss som förut diagnosticerades med Aspergers syndrom, atypisk autism, Kanners syndrom och disintegrativ störning få diagnosen autismspektrumtillstånd istället.

Själv fick jag min Asperger-diagnos enligt DSM IV som på den tiden användes parallellt med ICD 10 och Gillbergs kriterier för Aspergers syndrom. Det är olika vilken diagnosmanual olika kliniker använder, men en sak som jag tyckte var fascinerande med DSM IV är att det stod tydligt och klart i diagnosmanualen att det vid Aspergers syndrom inte fick föreligga en betydande försening i den allmänna språkutvecklingen. Om man för övrigt ansågs uppfylla diagnoskriterierna för Aspergers syndrom men personen hade börjat tala betydligt senare än andra i barndomen (exempelvis i 7-årsåldern) så var det diagnosen autism personen fick.

Vad betyder högfungerande autism då? Jo, om personen för övrigt ansågs likna personer med Aspergers syndrom, det vill säga personen hade varken talsvårigheter eller utvecklingsstörning och det enda som skilde den autistiska personen från aspergare var åldern för taldebuten, brukade personens diagnos kallas för ”högfungerande autism” i folkmun. Dock är det ett missförstånd att högfungerande autism skulle varit en medicinsk diagnos för det var den inte. Det fanns ingen diagnos som hette högfungerande autism utan personen själv och andra i personens omgivning brukade kalla den här typen av autism för högfungerande. Många, bland annat Christopher Gillberg, har dock ifrågasatt begreppet för det är ju personen och inte autismen som är högfungerande. Vissa autister kände däremot att de var välfungerande på ytan men hade stora, osynliga svårigheter i vardagen och ogillade därför begreppet.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Reklam för Paula Tillis bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom.

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt över 249 kr för privatpersoner) och Adlibris (pris 275 kr, frakt okänd).

Dock tyckte jag att det var konstigt att jag började stöta på många personer som sade sig ha fått diagnosen Aspergers syndrom trots att de hade lärt sig att tala efter 7-årsåldern för en sådan person i min värld borde haft diagnosen autism och inte Aspergers syndrom. Men sedan fick jag lära mig varför: dessa personer hade fått diagnosen enligt Gillbergs kriterier, och hos Gillberg är tal- och språksvårigheter ett krav för Aspergers syndrom! Detta diagnoskriterium kan infrias på olika sätt, och ett av sätten är att personen uppvisat en sen talutveckling. Gillbergs kriterier är alltså nästan DSM-IV:s motsats i detta fall, och därför rådde det förut stor oenighet kring om en person med sen talutveckling kunde ha Aspergers syndrom eller inte.

Summa summarum: Aspergers syndrom och högfungerande autism var nästan samma trots att en högfungerande autist, till skillnad från en aspergare, enligt just DSM IV kunde ha uppvisat en sen talutveckling i barndomen. Men som sagt har det blivit tydligare nu när alla dessa diagnoser kort och gott heter autismspektrumtillstånd! Numera slipper läkarna bråka om vilken diagnos man ska ge till en autistisk person som uppvisat en sen talutveckling utan det är alltid autismspektrumtillstånd som gäller!

16 svar på ”Skillnaden på Aspergers syndrom och högfungerande autism”

Jag har precis fått diagnosen icd-10 84.0. Det jag känner igen mig mest i är Aspergers syndrom (84.5). Klassar man alla med icd 10 84.0 nu när det kallas autismspektrumtillstånd eller delar man fortfarande upp det i koder? Känner mig förvirrad över vad jag egentligen har. Tacksam för svar om hur klassningen ska tolkas.

Hej Krister!

Jag har tyvärr inte tillgång till ICD utan endast DSM-5 så jag känner inte till skillnaderna mellan diagnoskoderna i ICD. Dock kommer ICD-11 tas i bruk 2022 och i den diagnosmanualen kommer inte Aspergers syndrom finnas med utan endast autismspektrumtillstånd:

https://www.autismiliitto.fi/pa_svenska/diagnostisering/diagnostiseringen_andras

När det gäller den gamla diagnosen Aspergers syndrom fanns det olika uppfattningar bland olika läkare om vad som skilde autism från Aspergers syndrom så det fanns ingen konsensus bland läkarkåren om vad som var vad. Diagnosen autismspektrumtillstånd har däremot tydliga kriterier! Själv brukar jag numera säga att jag har autism även om min diagnos ursprungligen hette Aspergers syndrom.

Svara

Jag fick diagnosen autism sen barndom, alltså inte aspergers. Skillnaden jag får fram är att jag hade en språk försening. Började tala väldigt sent och att IQ är lägre hos min diagnos, men jag vet inte med hundra om det stämmer. Skulle frågat psykologen på habiliteringen om detta.

Jag förstår! ”Autism i barndomen” är en diagnos som finns i ICD-10, men i DSM-5 heter diagnosen autism och omfattar alltså allt från autism i barndomen till Aspergers syndrom samt andra autismliknande tillstånd. Om du är nyfiken på varför du fick diagnosen autism i barndomen kan du läsa din utredning.

Svara

Jag har läst journalen på 1177 och de verkar som teamet använder sig av benämningarna från icd 10, f840 diagnos i barndom fick jag.

” Enligt tidigare dokumentation, anhöriganamnes, klinisk observation och patientens egna beskrivningar uppfyller han diagnoskriterierna för F840 Autism i barndomen”.

Så skrev psykologen 🙂

Tror du det finns någon anledning att de använder icd 10?

Men i utredningen borde du kunna läsa allt vad du sagt till psykologerna när du utreddes m m. Du kan ju ta upp frågan med habiliteringen om du vill!

ICD används ofta vid diagnostiseringen här i Sverige. ICD-11 är ännu inte tillgänglig på svenska vilket är anledningen till att det fortfarande är ICD-10 som gäller.

Svara

I ICD-10 var F84.0 diagnosen Autism i barndomen medan F84.5 var diagnosen Aspergers syndrom.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/klassifikationer-och-koder/ksh97-diagnostiska-kriterier-genomgripande-utvecklingsstorningar-f84.pdf

I DSM-4 hade både Autism i barndomen och Aspergers syndrom koden 299.80. I DSM-5 har diagnosen Autismspektrumsyndrom ersatt diagnoserna Aspergers syndrom, Autistiskt syndrom (Autism i barndomen i ICD-10) och Genomgripande störning i utvecklingen UNS (Atypisk autism i ICD-10).

I svensk sjukvård ställs diagnoserna enligt ICD-10 men i framtiden kommer ICD-11 att användas och i ICD-11 har diagnoserna Autism i barndomen, Aspergers syndrom och Atypisk autism ersatts av diagnosen Autismspektrumtillstånd. Man kan säga att skillnaden mellan ICD-10 och ICD-11 motsvarar skillnaden mellan DSM-4 och DSM-5 vad gäller autismdiagnoserna.

En anledning till sammanslagningen av diagnoserna i diagnosen Autismspektrumtillstånd är att överlappningen mellan diagnoserna är stor. Det som förenar diagnoserna är problem med social kommunikation och ett oflexibelt sätt att tänka och handla.
Samtidigt som man ersatte diagnoserna med den bredare diagnosen Autismspektrumtillstånd införde man också en gradering av funktionsnedsättning (nivå 1-3) samt beskrivning av begåvningsnivå.

Paula har för övrigt skrivit ett blogginlägg om Autismspektrumtillstånd (autism) nivå 1 och Aspergers syndrom.
https://paulatilli.se/blogg/nej-aspergers-syndrom-ar-inte-samma-som-autism-niva-1/

Psykologen förklarade idag att Aspbergers då har man omkring 77 symtom och det jag har autism i barndom har man 155 symtom, så lite grövre variant. Jag frågade om skillnaden 🙂

Jaha. Jag vet inte var psykologen hade fått de siffrorna ifrån, men jag antar att hen visste vad hen pratade om.

Svara

Han hade riktig koll. Har själv autism 🙂 Han sa att inte ens de inom psykiatrin har koll.
Psykologen på habiliteringen sa att det är samma men inte denna. Det är skillnad på dem och det forskas separat på dem även om allt går inom ett spektra nuförtiden.

Även habiliteringen har dålig koll. Psykologen sa att Aspberger och autism i barndom nu är samma. Men vid autism har du en språkförsening men inte vid Aspbergers. Enorm skillnad. Jag vet att detaljer är viktigt för mig 🙂

Kanske utgick psykologen från DSM-5? Aspergers syndrom ingår faktiskt numera i autism så Aspergers syndrom och autism är faktiskt numera ”samma sak”. Många som får diagnosen autism idag har ingen språkförsening! Däremot kan man ha autism tillsammans med t.ex. språkstörning, men autism förekommer ofta utan språkstörning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *