Om prognosen vid autism

När en ung familjemedlem blir diagnostiserad med autism vill anhöriga ofta veta vad autism har för prognos. Prognos är också en term som ibland även används vid npf-diagnoser i forskningssammanhang. I nyutkommen forskning har prognosen vid npf-diagnoser undersökts med resultatet att fler npf-symptom i barndomen korrelerar positivt med dålig prognos som vuxen. De parametrar som ansågs utgöra måtten för dålig prognos inkluderade psykiatrisk diagnos, sjukersättning, psykiatrisk medicinering samt kriminalitet.

Finns olika människosyner

Jag vet inte vad ni tycker, men jag ogillar starkt det faktum att sjukersättning ofta bedöms utgöra ett av måtten för ”dålig prognos”. Nu syftar jag inte specifikt på just ovannämnda artikel utan rent allmänt! Visst, jag förstår att det är samhällsekonomiskt mycket dåligt att någon inte bidrar till samhället genom att arbeta, men jag vill påminna er om de humanistiska och funktionalistiska människosynerna. Anses människans prestationer bidra till ett högre människovärde (=funktionalistisk människosyn) så visst, i så fall kan jag köpa att sjukersättning utgör ett mått för dålig prognos, men vi som har en humanistisk människosyn tycker jag kan ta oss en funderare.

Alla mår inte bra av att jobba

Faktum är att det är en myt att alla mår bra av att arbeta. För många korrelerar arbete positivt med lycka och god livskvalitet, men sambandet gäller inte alla! Själv hade jag som ung aktivitetsersättning i flera år och mådde hur bra som helst av att bli sjukpensionerad och bli befriad av allt vad arbete hette (däremot blev utförsäkringen ett stort problem, men det är en annan femma!) Det provocerar mig när jag tänker på att jag enligt samhället kan ha ansetts ha dålig prognos på grund av aktivitetsersättningen. Innan aktivitetsersättning hade jag ett jobb jag mådde dåligt av så möjligheten till aktivitetsersättning blev som en lottovinst för mig.

Ogillar resonemanget

Numera jobbar jag som autismföreläsare. Betyder det att min prognosbild har förbättrats nu? Visst, föreläsningarna ger mig en bättre ekonomi än vad det ekonomiska biståndet gav mig efter utförsäkringen, men jag gillar ändå inte resonemanget. Handlar allt om att jag anses bidra till samhället nu och därför anses vara en bättre människa än vad jag var som sjukpensionär? Om så är fallet kan det vara bra att ta sig en funderare över vad detta budskap gör för alla sjukskrivnas och arbetslösas självbild och självkänsla.

Nödvändigt att göra annorlunda val

Om man frågar mig borde det vara god livskvalitet och god självkänsla som utgör måtten för ”god prognos”! En introvert autist som senare i livet har ett arbete hen vantrivs med och ett rikt socialt liv men inte trivs med det sociala har ingen god prognos om det var jag som fick bestämma måtten! Även om vederbörande fullt ut inte skulle uppfylla diagnoskriterierna för en psykiatrisk diagnos/psykisk ohälsa har en sådan person sällan god livskvalitet. För oss med autism är det ofta nödvändigt att våga bejaka vårt annorlundaskap och våga göra annorlunda val oavsett om det handlar om att undvika det sociala, låta bli att jobba om möjligheten finns eller våga leva efter den dygnsrytm som passar oss bäst!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.