Kategorier
Forskningsnytt

Nu får diagnoskritikerna tji

Det är inte ovanligt att stöta på människor som är kritiska till npf-diagnoser, inte minst till adhd. Kritiska röster menar att de särdrag som hänger samman med adhd i själva verket beror på allt från trauman till vanvård till otrygg anknytning till omognad på grund av barnets låga ålder. Att de barn som är födda sent på året har upptäckts ha en ökad sannolikhet för att bli diagnostiserade med adhd har gett kritikerna ännu mer vatten på sin kvarn: Adhd finns inte utan vissa barn är helt enkelt mer omogna och överaktiva än andra barn av den enkla anledningen att de är yngst i klassen, ropar kritikerna.

Grupperna måste jämföras

Hur får vi reda på om kritikerna kan ha rätt? Jo, vi måste givetvis jämföra två grupper med varandra, nämligen de adhd-diagnostiserade barn som är födda tidigt på året och de som är födda sent på året och kontrollera hur många personer i de respektive grupperna fortfarande har kvar sin adhd-diagnos senare i livet! Det är nämligen känt att endast 15 % av de som fått en adhd-diagnos som barn fortfarande uppfyller diagnoskriterierna för tillståndet som vuxna, och 50 % har svårigheter kvar utan att nå diagnosgräns. Detta skriver specialistläkaren Gunilla Thernlund i sin bok. Om adhd-diagnostiserade barn som är födda sent på året har blivit av med sin adhd i större utsträckning än de barn som är födda tidigt på året skulle det alltså kunna vara ett tecken på att sent födda barn aldrig ens haft adhd från början utan har bara varit omogna i egenskap av att vara yngst i klassen!

Fanns ingen skillnad mellan grupperna

Nu har forskare gjort en longitudinell studie avseende just detta (länk längst ner i blogginlägget). Och vet ni vad? De upptäckte att de barn som är födda sent på året lika ofta har kvar sin adhd-diagnos senare i livet som de barn med adhd som är födda tidigt på året. Detta tyder på att adhd-diagnosen är korrekt hos de sent födda barnen och att deras adhd-problematik troligen aldrig berott på det faktum att de varit yngre än sina klasskamrater. Här får diagnoskritikerna alltså tji!

Behövs fler studier på området

Forskarna i studien konstaterar emellertid att det behövs fler studier för att erhålla ett resultat med hög validitet. De menar att det teoretiskt sett hade kunnat vara så att adhd-diagnostiserade barn blir bemötta på ett visst sätt av vuxna vilket skulle kunna vara anledningen till att de behåller sin adhd-diagnos senare i livet. Ännu vet vi alltså inte med säkerhet varför de barn som är yngst i klassen oftare blir diagnostiserade med adhd än de barn som är äldst i klassen, men det är ändå glädjande att forskarna i denna studie inte hittade någon skillnad mellan grupperna avseende barnens diagnosstatus senare i livet.

Blir trött på diagnoskritiker

Anledningen till att jag tycker att resultatet är glädjande är att jag blir så trött på privatpersoner som ifrågasätter npf-diagnosers validitet. Det är många som påstår sig veta att de svårigheter som ingår i adhd och autism i själva verket beror på allt från dåliga uppfostringsmetoder till den moderna människans bristande förmåga att möta svårigheter och stå ut med utmaningar. Om denna studie hade pekat på att adhd hos sent födda barn egentligen beror på deras unga ålder hade diagnoskritikerna fått vatten på sin kvarn vilket i sin tur hade drabbat oss med npf-diagnosen. Därför glädjer jag mig över resultatet!

”Children who are the youngest in their class to be identified with ADHD are just as likely to keep the diagnosis as older pupils in their year group, scientists have found.”

Läs mer på sidan Youngest children in class with ADHD as likely to keep diagnosis in adulthood as older pupils, find scientists på University of Southamptons webbsajt.

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt) och Adlibris (pris 275 kr, frakt 39 kr).

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Jag gick också lärarutbildningen i ett år drygt, men det fungerade inte alls. Jag klarade inte av det sociala och…

2 svar på ”Nu får diagnoskritikerna tji”

Jag är trött på diagnosförnekare, Som påstå trauma som inte existerat , de många av dem borde veta är att har man npf kan man däremot vara ett lättare byte för psykopater pga hen vill tro gott om andra. Eller blir bestraffad hemma eller i skolan pga de tror man gjort saker med flit. Eller få skäll .
Hade en kontakt hen sa hen ville se bortom mina diagnoser. Och de känns som de då förnekar de jag har, blir inte klok på detta

För mig är det okej om någon vill se ”bortom mina diagnoser” under förutsättning att personen inte förnekar min autism! Om personen säger att det är viktigt att beakta helhetssynen vid autism och se alla autister som individer har hen helt rätt inställning, tycker jag. Men om personen med ”att se bortom individens diagnoser” menar att autism inte ger svårigheter och att de flesta av mina svårigheter egentligen har med trauman att göra blir det helt fel.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *