Autismvänlig eller autistförvaring?

”Välkommen. Vi tar emot personer med autism och andra autismliknande tillstånd. Vi som arbetar här har alla relevant utbildning och flerårig erfarenhet av autism. Vi erbjuder pedagogiska insatser.”

Låter det betryggande?

Hur många av oss har läst en text likt ovan? Ganska många misstänker jag med tanke på att du som läser min blogg förmodligen själv har autism eller av någon annan anledning brinner för ämnet. Skulle du känna dig trygg efter att ha ovanstående text då? Nja, det beror nog på. Är du nydiagnosticerad med autism alternativt en förälder till ett nydiagnosticerat barn är det möjligt att du skulle känna dig ganska trygg då du förmodligen söker ett ställe där autismspecifik kompetens finns. Var det däremot länge sen du eller ditt barn fick diagnosen har du troligen mer på fötterna och är inte lika lättlurad. Du har förmodligen lärt dig av erfarenhet att långt ifrån alla ställen som tar emot autister är autismvänliga.

På mina föreläsningar har jag stött på minst två olika typer av ställen som tar emot personer med autism:

1. Ställen där autism ses som en icke önskvärd egenskap

På dessa typer av ställen får autister göra diverse övningar för att lära sig att bete sig så neurotypiskt som möjligt. Man tränar på att exponeras för stressiga miljöer i syfte att vänja autister att ta hantera sinnesintryck trots att många alltid upplevt att det är obehagligt att vistas i sådana miljöer. Personalen kräver att autister ska ringa telefonsamtal istället för att SMS:a eller mejla så att de får övning i att kommunicera via telefon. När man beträder lokalen står det en stor lapp vid entrén med texten: ”Glöm inte att säga hej till alla när du kommer in och hejdå när du går.” Kepsen ska naturligtvis av så fort man befinner sig inomhus och nej, regeln är inte förhandlingsbar.

2. Ställen där autism ses som en individuell egenskap

Vilket innebär att personalen ger autisterna stöd med det de behöver, erbjuder dem möjlighet att få slippa sociala aktiviteter ifall de inte vill delta, man får ta med sig egen mat om man vill och har möjlighet att välja bort att kommunicera med pedagogerna via telefon ifall man föredrar mejl eller SMS. Det är helt okej att bära keps inomhus och man måste inte hälsa om man tycker att det är tröttsamt. Det viktigaste är att man är trevlig mot alla och inte stör någon. De pedagogiska insatserna består av att deltagarna får stöd i att lära sig att acceptera sig själva som de är och uppmuntras att fokusera på sina styrkor.

Vill kunna vara nöjd med mig själv

Själv hade jag aldrig aldrig kunnat må bra av att vistas på ett ställe tillhörande den första kategorin. Dessa typer av ställen ser jag inte som ett dugg autismanpassade utan endast som förvaringsställen för autister. Jag vill kunna vara nöjd med mig själv, inte sträva efter att till att bli någon annan. Visst, jag har genom åren behövt öva på vissa saker så som hur jag ska säga ifrån till människor som försöker förändra mig och inte accepterar min autism, men det har varit för min egen skull. Vill jag lära mig nya färdigheter ska allt ske på mina villkor, inte på andras. Hur skulle jag annars kunna utveckla en sund självkänsla?

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.