Ångest, en följd av autism?

Även om jag hade önskat att Socialstyrelsen i sina nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism hade tagit upp fler saker, bland annat vikten av sjukersättning för npf:are som trots anpassningar inte orkar delta i arbetslivet, är jag försiktigt positiv till de nya riktlinjerna. Jag ser det som positivt att Socialstyrelsen påpekar att autism och adhd kan misstas för demens och psykisk ohälsa. Det är också mycket bra att Socialstyrelsen argumenterar för vikten av en diagnos och tidiga insatser samt skriver att personal behöver kunskap om samtidiga funktionsnedsättningar och sjukdomar som kan förekomma vid autism och adhd. Det var på tiden!

Kan autism orsaka ångest?

Men en sak reagerar jag ganska starkt på, nämligen att ångest enligt myndigheten kan vara en följd av autism. Finns det verkligen vetenskapliga studier som har visat att autism i sig kan orsaka ångest och att ångesten inte beror på felaktiga och orimliga krav från samhällets sida och autistens försök till anpassning till den neurotypiska världen? Vad vet jag, kanske kan autism i sig ge upphov till ångest, men i så fall hade jag önskat att Socialstyrelsen hade hänvisat till dessa studier. Det är nämligen stor skillnad om autism kan orsaka ångest på grund av genetiska faktorer eller om ångesten kan härledas till en icke-autismvänlig miljö och bristande förståelse från omgivningens sida.

KBT kan funka i vissa fall

Socialstyrelsen rekommenderar KBT när ångest förekommer vid autism. Som jag konstaterat i ett tidigare blogginlägg ser jag inga problem med att KBT används när en patient med autism har samtidig psykiatrisk problematik förutsatt att behandlaren har autismspecifik kompetens och autisten själv tycker att behandlingen fungerar. Men faktum är att KBT inte funkar på alla, och jag ser det som farligt att uppmana en patient med autism till KBT i syfte att träna på sociala färdigheter om den enda anledningen till autistens dåliga mående är att omgivningen inte accepterar autisten som hen är. Det är naturligt att ha ångest när man lever ett liv som inte passar en!

Min ångest försvann

Som yngre led jag själv av ångest. Som barn tvingades jag leka med mina klasskamrater på rasterna mot min vilja trots att jag trivdes mycket bra för mig själv och det sociala tog väldigt mycket energi och fick mig att må dåligt eftersom det inte var roligt. Även när jag var tonåring var de sociala kraven mycket höga, och som vuxen orkade jag inte jobba på en vanlig arbetsplats. Jag ville inte ens leva längre! Men när jag accepterade mig själv som jag var, skapade mig ett liv som passade mig och därutöver blev beviljad aktivitetsersättning försvann ångesten och depressionen med en gång! Det var helt otroligt vilken skillnad det blev.

Psykisk ohälsa ökade

Nyligen hade vi en pandemi som egentligen fortfarande pågår. När rekommendationerna om social distansering var aktuella kom det larm om ökande psykisk ohälsa hos befolkningen. I samma veva konstaterade jag att folk träffade varandra i mitt tycke helt i onödan trots att vaccinerna ännu inte hade kommit igång vilket riskerade att öka smittspridningen. Jag å min sida var däremot isolerad hemma i 1,5 år och mådde hur bra som helst! Jag har ju ett nästintill obefintligt socialt behov och tyckte att det var skönt att ha samhällets ”tillåtelse” att isolera mig socialt.

Kraven kan vara för höga

Vad kan man dra för slutsatser av ovanstående? Att ångest är en följd av det ”neurotypiska syndromet”? Nej självklart inte. Faktum är att autistiska och neurotypiska människor som till naturen är sociala drabbas av ångest när de ofrivilligt tvingas till social isolering. De klarar helt enkelt inte av långvarig ensamhet utan att drabbas av psykisk ohälsa, men det är inte neurotypiskhet i sig som skapar ångest. Vi autister tvingas ofta till grupparbeten, socialt umgänge med klasskamrater och kollegor och ett jobb trots att alla autister inte skulle orka med ovanstående och skulle må bättre av att leva ett liv efter våra villkor!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.