När vi med autism inte automatiskt förstår hur andra människor tänker i en specifik situation antas det ideligen bero på mentaliseringssvårigheter/bristande förmåga till kognitiv empati från vår sida, men jag skulle vilja problematisera denna föreställning. Visst, en autistisk person kan självklart ha mentaliseringssvårigheter/svag Theory of Mind, men faktum är att inte alla missförstånd beror på det! Ibland har andra människor nämligen minst lika svårt att förstå en autist som autisten har att förstå andra människor. Oavsett autism eller ej har människor nämligen rent generellt svårt att förstå andra människor som fungerar på ett helt annat sätt än vad man själv gör. Och hur skulle det ens vara möjligt att förstå andra människor om ingen har förklarat för en hur andra fungerar och kommunicerar?
Beror ibland på bristande kunskaper
Ibland beror missförstånd på bristande kunskaper som krävs i en given situation och absolut inte på mentaliseringssvårigheter! Låt mig illustrera detta med ett exempel. Låt oss leka med tanken att du som är svensk och inte har autism går och besöker din finska vän som bor här i Sverige. Låt oss säga att din vän har bott länge i Sverige och kan bra svenska men att hens partner dessvärre bara talar finska. När du ringer på dörren öppnar vännens partner dörren och säger till dig: ”Nyt puhutaan hiljaa, vauva nukahti juuri.” Direkt därefter ser du din vän komma ut från köket och du hälsar på vännen högljutt. Vännens sambo blir irriterad på dig för att du kommunicerar högljutt trots att deras bebis precis har somnat. Ditt handlade tyder på bristande empati och grava mentaliseringssvårigheter, tycker sambon!
Nödvändigt med vissa grundkunskaper
Frågan är varför du pratade högljutt. Beror det på att du saknar empati och har mentaliseringssvårigheter? Nej, det beror på att du (förmodligen) inte förstår finska. Du kände alltså inte till att bebisen sov och visste därför inte om att du riskerade att väcka hen genom att vara högljudd. Att avsaknad av kunskaper och bristande empati är två olika saker borde vara en självklarhet, men faktum är att människor sällan tänker på detta när det är en autist som inte förstår hur en neurotypiker tänker. Då förväntas det ofta att autisten automatiskt ska förstå att ”känn dig som hemma” inte betyder att man bokstavligt talat förväntas känna sig som hemma. Om autisten gör fel och tolkar budskapet bokstavligt brukar det tolkas som bristande mentaliseringsförmåga och avsaknad av empati. Men man kan självklart inte förstå andra människor om man aldrig har lärt sig deras språk och kommunikationssätt! För att förstå andra människor krävs vissa grundkunskaper.
Hade inte upptäckt skavsåret
Förra veckan berättade jag för er i ett blogginlägg att jag en gång för länge sedan fick sepsis av ett infekterat skavsår. Anledningen till att såret hade blivit infekterat var att jag aldrig hade upptäckt skavsåret och hade därför inte vetat om att jag borde vara försiktig, akta mig och tänka på att inte använda för trånga skor. Läkaren kunde inte förstå hur det kom sig att jag inte hade lagt märke till skavsåret, och jag förstod inte vad läkaren menade. Jag hade nämligen ingen aning om att andra människor kände smärta när de hade skavsår och därmed automatiskt aktade sig utan att behöva anstränga sig! På grund av autism har jag nämligen annorlunda perception och hade därför ingen aning om att andra människor till skillnad från mig kände smärta i fötterna!
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Skulden kan inte läggas på oss
När jag har berättat historien för andra har jag ofta fått höra att anledningen till att jag inte visste att andra människor kände smärta i fötterna måste ha varit att jag har dålig mentaliseringsförmåga. Men är det verkligen så? Handlar det alltid om dålig mentaliseringsförmåga när man inte automatiskt förstår människor som fungerar på ett helt annat sätt än vad man själv gör? Om så är fallet, hade inte den neurotypiske läkaren också dålig mentaliseringsförmåga eftersom han inte förstod självmant att inte alla känner smärta i fötterna? Och hur är det med de neurotypiker som uppmanar mig att bli mer aktiv och social, har de också dålig mentaliseringsförmåga när de inte förstår självmant att jag trivs bäst för mig själv? Nej, min poäng är att andra människor ofta har lika svårt att förstå en autist som autisten har svårt att förstå andra människor. Skulden för alla missförstånd kan inte läggas på oss autister!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
God fortsättning Paula! https://sverigesradio.se/artikel/6597539
God jul, Susanna! 🙂
God Jul till dig Paula!
Bra skrivet! När spelarna samarbetar kring spelet blir reglerna tydliga och autisten slipper förhoppningsvis känna sig osäker på vad som…
Detta är något jag har funderat ganska mycket över! Särskilt i relationen till spelet world of warcraft som jag spelade…
Det här med samtalsämnen blir ofta aktuellt om man har en stor social krets och förväntas mingla (vilket ofta är…
Faktiskt borde habiliteringar börja använda sig av autister /mer/ i sin psykoedukation av speciellt nydiagnostiserade. Några som egna erfarenheter kan…
Du beskriver det det väldigt bra! Och du har rätt i att det är en fördel att man kan stänga…
”låtsas vara extremt intresserad av samtalsämnen andra vill prata om”. Det där har jag inte tåkat ut för, kanske på…
Jag skulle säga att det till stor del handlar om kontroll, krav och konsekvenser. Man väljer vad för spel man…
15 svar på ”Alla missförstånd beror inte på mentaliseringssvårigheter”
Fick också blodförgiftning pga ett sår på hälen. Hade inte ont och hade inte plåstrat om det. Har också Aspergers syndrom. Har inte sett ett samband mellan upplevd smärta och Asperger tidigare. Men jag har förstått tidigare att jag tål mycket smärta.
Vad tråkigt att du också fått blodförgiftning! Över- och underkänslighet för sinnesförnimmelser är vanligt vid autism och detta nämns till och med numera i diagnoskriterierna (DSM-5)!
”Nej, min poäng är att andra människor ofta har lika svårt att förstå en autist som autisten har svårt att förstå andra människor.”
Förmågan att avgöra vad som försiggår i någon annans huvud (Theory of Mind) hänger förstås ihop med kommunikationen mellan parterna. Jag misstänker att autistens påstådda brist på Theory of Mind egentligen handlar om ömsesidigt bristande social interaktion. Autisten förstår inte ”neurotypikern” och tvärtom. Autisten får ”skulden” för problemet eftersom utgångspunkten är ”neurotypikernas” sätt att kommunicera på. Å andra sidan är alla autistiska avvikelser relativa i förhållande till ”neurotypikernas” sätt fungera. Det är således inte konstigt att även autistens Theory of Mind bedöms med ”neurotypikern” som referenspunkt. I mötet människa till människa är autisten lika normal som varje enskild ”neurotypiker” är. Utifrån autistens perspektiv är det autistiska normalt och ”det neurotypiska” onormalt eller för att citera punkaren Joakim Thåström: ”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal ”.
Exakt så!
Jag har alla möjliga konstiga tolkningar av mitt funktionssätt (främst brister och fel) utifrån saker jag uttryckt under läkarmöten i mina journalanteckningar. Givetvis lär det finnas en del läkare som klarar av att läsa av autister bättre än andra men jag har träffat fler läkare än de flesta och jag har dessa tråkiga erfarenheter.
Varför förstår inte många läkare att det är p g a ömsesidig bristande kommunikation de inte klarar göra korrekta tolkningar av en hel del autister?
Det är likadant i andra yrkesgrupper.
Jag håller med dig helt! Kommunikationsbristerna är aldrig autistens fel utan det finns alltid minst två parter. Vissa läkare/boendestödjare/socialsekreterare är dessutom betydligt lättare att kommunicera med än andra vilket också visar att skulden inte kan läggas på autisten.
Vad bra att du håller med 😊
Jag har i princip alltid tyckt det varit svårt att kommunicera med läkare/boendestödjare/socialsekreterare. Det har varit svårare med vissa än med andra men aldrig har det varit i närheten av lätt eller enkelt att bli uppfattad rätt av dom professionerna.
Annat har det varit med vissa enstaka samtalskontakter vars arbete mycket gått ut på att undersöka saker närmre och hålla tillbaka sig själva för att inte döma för lättvindigt/utifrån hur de själva och de flesta andra människor fungerar. Dom har det varit lättare att kommunicera med (även om det inte heller varit så lätt alla ggr).
Det är problem med detta påstående – många vuxna autister tar inte eget ansvar för sin diagnos, det är väldigt vanligt förekommande.
Jag har nu följt vuxna autister i bloggar, inlägg, grupper, artister etc etc och det plus avhumaniseringen i vårt samhälle – inga fysiska samtal, möten gör det enkelt för autister att inte ta ansvar för sin diagnos och handlingar, dags att det blir förändring på det.
Har själv adhd och ingen med adhd kommer undan när man gör fel, det skall inte göras skillnad på diagnoserna och det är först när det sker som en normalisering av autismdiagnoser blir verkligt i samhället.
Det är skillnad på mentalisering och interoception.
Asperger i sig har ingenting med förståelse att göra.
Neurotypiker ser en automatiserad verklighet eller helhet och det spelar ingen roll om den är rätt eller fel.
Tack för att du vänder och vrider på det som (självklart) behöver både belysas och reflekteras över!
Ska snurra detta några varv, du gav mig verkligen något att smula på..uppskattas! 🫶
Vad roligt att du gillade inlägget! Jag tycker att man ska tänka kritiskt kring mentaliseringssvårigheter. Allt som utåt sett ter sig som mentaliseringssvårigheter måste inte vara det!
Vad intressant att du tar upp det här! Jag har funderat jättemycket på det! Hur kan det vara ett diagnoskriterium för autism när neurotyper är så usla på mentalisering? Kanske förstår de varandra med hjälp av sina fördomar, men de kan ju inte sätta sig in i autistens inre. Kanske är begreppet villkorat till det neurotypiska? Både för neurotypiska och autister. Märkligt i så fall.
Mentaliseringssvårigheter är faktiskt inget diagnoskriterium för autism, men jag håller med om det du skriver. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att den som har ett annorlunda tänkande nästan alltid för skulden för alla missförstånd som uppstår!
Jag trodde att min sociala klumpighet hade med mentalisering att göra den med. Så är det alltså inte läste jag nu. Jag har svårt att begränsa mig på något sätt. Är alltid för rättfram eller för avståndstagande. Jag svarar inte som förväntas och har i hela mitt liv fått höra att jag inte har ”sunt förnuft” gällande hur man förväntas bete sig socialt. Det är absolut inte min mening utan jag kan tvärtom vilja ha en kontakt men det brister som sagt där. Men det är visst inte samma sak som mentalisering som jag också har problem med. Det är förmåga att förstå andras känslor tror jag. Det har jag verkligen svårt för det med. Om det inte är så att det handlar om något jag själv dirket kan relatera till.
Det är svårt att veta vad din sociala klumpighet beror på! Vissa svårigheter kan ha med mentaliseringssvårigheter att göra, men det måste inte vara så! Det är ofta svårt för många autister att bedöma hur man förväntas bete sig, och resultatet kan ofta bli att man just är för rättfram eller för avståndstagande. Det kan vara svårt för oss att hitta rätt balans!