Varför hittar mitt barn med autism på historier?

Pappa i Västmanland frågar

Jag har en 9-årig son som nyligen diagnostiserats med högfungerande autism. Då och då får vi telefonsamtal från skolan där han berättat händelser för personalen om t.ex. att han har en vän som tagit självmord, att han blivit överfallen på väg från bussen eller att vi ska flytta och han ska byta skola. Inget av detta har stämt och han har hittat på det. När jag frågar honom om varför han gör detta har han svårt att ge någon förklaring.

Jag får en känsla av att han ”sätter in sig själv” i något hemskt sammanhang som han är orolig för ska inträffa och berättar det som ångesthantering. Tror du jag har rätt eller har du en annan idé om varför han hittar på liknande saker? Han är mycket övertygande och skolpersonalen tar det alltid på stort allvar. Läste det du skrivit om varför man ljuger när man har autism.

Paula svarar

Jag antar att du syftar på blogginlägget där jag listat några vanliga anledningar till att någon med autism ljuger. Jag kan även tipsa dig om att jag nyligen svarade på en läsarfråga där frågeställaren undrade varför hennes autistiska barn ljuger och skyller ifrån sig. Vad gäller din son så är det så klart svårt att säga varför han ljuger och hittar på saker, men däremot kan man alltid spekulera.

Han kan ha livlig fantasi

Det kan absolut vara så som du skriver att din son har ångest och sätter sig i dessa hemska sammanhang och får för sig att dessa inbillade händelser hänt i verkligheten. Men det kan också vara så enkelt att han har väldigt livlig fantasi. Det är vanligt att barn hittar på historier, och psykologen och autismforskaren Tony Attwood skriver i sin bok att barn med autism ofta kan uppfattas som mer omogna än sina jämnåriga. Din son kanske är omogen på just detta område och därför har mer livlig fantasi än de flesta andra 9-åringar?

Han kanske vill slippa vissa aktiviteter

Det kan också vara så att din son ljuger för att slippa aktiviteter som han uppfattar som skrämmande och ångestframkallande. Jag minns själv att jag som barn ljög väldigt mycket om att jag var väldigt sjuk, att en nära anhörig låg i dödsbädden eller att en vän behövde hjälp när vi hade lektioner som framkallade ångest hos mig. Ingen vuxen hade någonsin tagit mig på allvar när jag hade bett om att få slippa dessa ångestframkallande lektioner och aktiviteter, och lögner var det enda sättet för mig att komma undan. Jag fick medlidande och förståelse när jag berättade om hemska saker som jag hade varit med om. Då förstod alla varför jag inte orkade vara med på aktiviteter som ”alla” barn tyckte var roliga. Det kanske kan vara så för din son med?

Autistiska barn blir sällan tagna på allvar

Viktigt att komma ihåg är också att autistiska barn sällan blir tagna på allvar när de berättar hur de tänker, känner och mår. Om ett autistiskt barn förklarar att hen inte kan sitta i klassrummet eftersom ventilationen låter för högt eller att det luktar konstigt i rummet kan skolpersonalen vifta bort det barnet säger eftersom ”ingen annan hör eller känner något”. Men faktum är att många autistiska barn har sensorisk överkänslighet så det som det autistiska barnet har sagt är sant! Men när barnet märker att ingen tar hen på allvar när hen säger sanningen, vad är det för mening med att tala sanning? Ingen! Då kan man lika gärna ljuga!

Han kanske vill ha uppmärksamhet

Din son kan också uppleva att han inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet från skolpersonalen. Han kanske uppfattas som annorlunda vilket kan göra att personalen inte ger honom lika mycket positiv uppmärksamhet som de ger hans klasskamrater. Han kanske har märkt att det enda sättet för honom att bli sedd och hörd är att hitta på historier. Kanske vill han därför imponera på sina klasskamrater och skolpersonalen. Nu vet jag ju inte hur man blir bemött av skolpersonalen och klasskamraterna, men känner han sig utanför kan det förklara hans beteende.

Han kanske vill förstå världen

Vissa barn med autism märker att de är annorlunda och är smärtsamt medvetna om att de har svårt att förstå andra människors tankar, känslor och reaktioner. Denna insikt kan göra dem osäkra. För att lära sig hur man bör reagera i olika situationer testar din son kanske att säga att en nära anhörig har tagit självmord. Då kan andra människor se ledsna ut, bli förskräckta och säga: ”Oj vad hemskt, jag beklagar”. Då lär han sig att det är så man brukar säga när någon har tagit självmord och lägger på minnet att det är så han bör agera om han skulle hamna i en liknande situation. För att lära sig hur världen fungerar måste barn testa sig fram, men för autistiska barn kan den här testperioden ta betydligt längre tid än för neurotypiska barn. Ett behov av att lära sig om sociala regler skulle alltså också kunna vara en förklaring till att din son hittar på historier.

Försök ta reda på hur han har det

Sammanfattningsvis är det svårt att säga varför din son hittar på historier, och alla mina spekulationer var vilda gissningar. Men jag tror att det är viktigt att du försöker ta reda på hur han egentligen mår i skolan och om han skulle behöva extrastöd. Att han hittar på saker kan som sagt bara handla om livlig fantasi men kan också vara ett symptom på att något som inte är som det ska i skolan!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn