Sluta diskriminera elever med autism vid betygsättning

Betygsättning i skolan ska vara objektiv, rättvis och likvärdig. Betygen är viktiga dels för antagning till högre studier, och dels också för att både eleven och läraren ska kunna veta hur mycket eleven lärt sig. Även för föräldrarna är det viktigt att kunna följa hur det går för deras barn i skolan så att de får en uppfattning om barnets utveckling.

Det finns undantagsbestämmelser

I vissa fall kan en elev inte bedömas enligt exakt samma kriterier som sina klasskamrater. När en elev exempelvis har en funktionsnedsättning har skolan möjlighet att i vissa fall tillämpa undantagsbestämmelser vid betygsättning. När en elev inte uppnått kunskapsmålen kan den betygsättande läraren behöva samråda med sina kollegor och rektorn om den enskilde elevens misslyckande i att uppnå läromålen beror på en funktionsnedsättning eller bristande kunskaper. Anses särskilda skäl föreligga har läraren möjlighet att förbise enstaka delar av kunskapskriterierna och sätta ett godkänt betyg på eleven ändå.

Viktigt och rättvist

Att möjligheten till undantagsbestämmelser finns är viktigt och rättvist. Hur skulle en blind elev annars klara av att läsa kartor, ett av kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa? Hur skulle en rullstolsburen elev kunna röra sig allsidigt i olika miljöer, också det ett kunskapskrav i idrott och hälsa? Hur skulle en döv elev kunna förstå ett talat språk, ett av kunskapskraven i engelskan? Självfallet ska döva elever ges möjlighet att kommunicera på teckenspråk som för övrigt är ett fullvärdigt språk med egen grammatik, och lärarna ska kunna förbise att rullstolsburna elever alltid kan röra sig på exakt samma sätt som sina klasskamrater.

Även npf kan utgöra ett hinder

Det som ofta bortses ifrån är att även npf-diagnoser kan innebära svårigheter som utgör ett hinder för eleven att uppnå vissa kunskapskrav. Ett exempel är en elev med autism som jag nyligen träffade på en av mina föreläsningar som misslyckats med att få godkänt i idrott och hälsa. Anledningen? Jo, sensorisk överkänslighet som för övrigt numera står med i diagnoskriterierna för autism hindrar eleven från att kunna doppa hela sin kropp i vatten, och simning ingår i läroplanen för det aktuella ämnet. Nu heter det plötsligt: ”Tyvärr kan vi inte ge eleven godkänt då hen inte uppnått kunskapskraven.” Att eleven har autism bedöms inte spela någon roll i sammanhanget.

Autism finns även om den inte syns

Jag blir så trött på att osynliga funktionsnedsättningar som autism i många sammanhang inte betraktas som ”riktiga” funktionsnedsättningar. Men bara för att autism inte alltid syns betyder det inte att den inte finns. Planerar en autistisk elev att i framtiden läsa på ett högskoleförberedande program på gymnasiet krävs det godkända betyg i minst 12 ämnen. En elev som på grund av sensorisk överkänslighet inte klarar av alla kunskapskrav måste därmed jobba betydligt hårdare i andra ämnen än sina neurotypiska klasskamrater för att kunna uppnå sina framtidsdrömmar. Sluta diskriminera elever med funktionsnedsättning vid betygsättning! Betygen är väldigt viktiga för elevernas framtid!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn