Kategorier
Forskningsnytt

Samband mellan autism, adhd och störd tarmflora

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Forskare från Linköpings universitet och University of Florida har undersökt om en störd bakterieflora kan ha ett samband med autism och adhd. De kom fram till att störningar i tarmfloran hos spädbarn under barnens första levnadsår har en koppling till ökad sannolikhet för att senare i livet bli diagnostiserad med autism och/eller adhd! Studien har publicerats i tidskriften Cell.

Studien var framåtblickande

Studien omfattade 16 000 barn som var födda mellan 1997 och 1999 varav 1197 personer senare i livet har blivit diagnostiserade med adhd, autism, kommunikationsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning. Studien var framåtblickande vilket innebär att forskarna följde de undersökta barnen framåt i tiden. Det intressanta var som sagt att skillnader i tarmfloran hos de personer som senare i livet fick en autism- eller adhd-diagnos kunde påvisas redan under deras första levnadsår!

Antibiotika skadar tarmfloran

Även antibiotikabehandling under barnets första levnadsår kunde kopplas till en ökad sannolikhet för att barnet senare i livet blir diagnostiserat med autism eller adhd, liksom upprepade öroninfektioner under det första levnadsåret. Dock misstänker forskargruppen att det inte är öroninflammationerna i sig utan antibiotikabehandlingarna som har varit den bidragande orsaken till npf-diagnoserna. Detta eftersom antibiotikabehandling skadar tarmflorans sammansättning. Att föräldrarna var rökare var kopplat till en ökad sannolikhet för att barnet skulle bli diagnostiserat med autism och adhd medan amning var kopplad till en lägre sannolikhet för att barnet skulle bli diagnostiserad med dessa tillstånd.

Texten fortsätter längre ner på sidan.

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Studien har låg validitet

En svaghet i denna studie är enligt forskargruppen låg extern validitet vilket betyder att det inte är säkert att resultatet kan generaliseras för att gälla andra grupper och i andra länder. De barn som deltog i denna studie var nämligen svenskar. Vidare kunde inte forskarna fastställa orsak-verkan-sambandet. I dagsläget är det alltså oklart om det är tarmrubbningarna som är den bidragande orsaken till autism och adhd eller om kost och antibiotika kan vara så kallade confounding variables.

Var ett öronbarn

Allt detta tycker jag är riktigt intressant eftersom jag var ett så kallat öronbarn när jag var ett barn, och jag har ju autism och adhd (eller Aspergers syndrom och add som mina diagnoser hette i DSM-IV). Jag hade dåligt immunförsvar, hade jämt öroninfektioner och åt ofta antibiotika. Förut trodde jag att de allra flesta barn får öroninfektioner och äter antibiotika titt som tätt, men tydligen är det inte så! Jag vet även andra autister som liksom jag varit öronbarn.

Autism och adhd har inte minskat

Däremot förvånar det mig lite att föräldrarnas rökning hade ett positivt samband med autism och adhd. Jag tänker spontant att det knappast kan vara rökningen som är orsaken till barnets autism och adhd: rökning hos befolkningen har ju minskat, men autism och adhd har inte gjort det! Jag ifrågasätter inte att det kan finnas ett samband mellan dessa variabler, men jag är alltså skeptisk till att det handlar om ett orsakssamband.

Många autister har magproblem

Vad gäller skillnaderna i tarmfloran så känner jag faktiskt flera autister som har IBS och andra magproblem. Eftersom många autister har levt med magproblem hela livet har vissa trott att alla har magproblem, men faktum är att alla inte har det! Jag har faktiskt läst studie som indikerar att tarmsjukdomen celiaki kan ha ett samband med autism och adhd, men jag förstår att fler studier behövs för att bekräfta kopplingen och för att fastställa orsak-verkan-sambandet!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

13 svar på ”Samband mellan autism, adhd och störd tarmflora”

”Vad gäller skillnaderna i tarmfloran så känner jag faktiskt flera autister som har IBS och andra magproblem.” Samtidigt är IBS vanligare hos kvinnor än hos män, medan Asperger är tvärtom. Kan magproblem också IBLAND bero på att folk med ADHD tenderar att äta fortare än andra människor? Bara en tanke, det som ger mig magont är om jag äter för fort, vilket jag tyvärr ibland gör när jag håller på med något viktigt som inte kan vänta för länge. Minns en gång när jag hade lite magproblem några dagar, sedan åkte jag utomlands på semester och då försvann det, jag kom på att utomlands åt jag inte lika fort eftersom vi var där för att njuta av restauranger, och att jag inte hade något typ tvång eller specialintresse som jag hade bråttom till.

Jag har alltid utgått från att magproblemen vid npf nästan alltid beror på dålig kost eller att man äter för fort, precis som du skriver. Men nu när jag läser om det nya forskningsfyndet så tror jag att rubbningar i tarmfloran är en stor bidragande orsak. Men ibland beror problem säkert bara på fel matvanor!

Svara

Alltså, jag får typ bara ont i magen när jag slänger i mig maten, så jag gör inte det. Fick höra en gång av en annan att ”du tuggar ju inte maten”. 🙂

En tanke kring rökningen: i min familj finns många rökare, fast en del övergått till snus. De som fortfarande röker blir enligt egen utsago lugna av att rulla cigaretter/ha något i händerna. De har mycket energi, och allesammans jobbar med kroppen och uttrycker att de behöver det. Även på snusarsidan är det likadant. Den enda som både rökte och snusade gjorde det delvis för att smälta in i sin snusande familj, som utvärtes verkade lugnare av att snusa. De rökare som slutat (eller i ett par fall, aldrig börjat) är fulla av energi. En har dock ett specialintresse som är oerhört viktigt för personen, och som denne blir lugn av att dagligen ägna sig åt. En har sitt jobb som största intresse, men är även mycket social, vilket jobbet ger möjlighet att vara. Sammanfattningsvis tror jag att rökningen är ett symptom snarare än en orsak. Jag har också rökt, för att ha en legitim orsak att lämna fester en stund och få lugn och ro. Jag har aldrig tyckt om fester, men mina vänner har oftast antingen tyckt om dem eller tyckt att vi borde gå dit. Eftersom jag inte tyckte om smaken, lukten eller har ett behov av att hålla i något så slutade jag snart. (Till min stora lycka har mina vänner från den tiden inte längre något större intresse av fester, utan spelar gärna brädspel med mig, vilket gör mig lycklig).

Angående resten av artikeln: jag var också ett öronbarn, och i hela mitt liv har jag fått höra att jag har onormala toalettvanor. I min släkt förekommer dessutom IBS och magproblem, men personerna som främst drabbats hade en orolig uppväxt. Men ett par av dem har, enligt mig, mer framträdande autistiska drag än övriga (bl.a. tydligare behov av rutiner, att ägna sig åt sina specialintressen, av lugn och ro, förberedelser inför aktiviteter och att röra händerna på ett speciellt sätt som gör dem lugnare) och ger ett starkare intryck av befinna sig i en värld som lätt gör dem oroliga.
I min släkt finns även olika autoimmuna sjukdomar och varierande överkänslighet/allergi/matintolerans – inte alla, men några av oss, oberoende av vilken generation det rör sig om. Det är olika i samtliga fall utom överrörlighet, som flera av oss har. Jag har hört talas om komorbiditet och utgår från att det är den som spelar in här.

Det var väldigt intressant att läsa om den här studien. Tack, Paula!

Något helt annat, eller ett tips om man är intresserad: På SVT Play finns en ungdomsserie som jag tittar på. Den heter Som en gnista. Huvudpersonen är autist/autistisk och har inga problem med detta, men omgivningen reagerar på olika sätt. Serien drar paralleller till medeltidens häxbränningar, och utspelar sig både på den tiden och i nutid. Jag tittar på den med min lilla dotter, som eventuellt inte är autist, för att hon ska få hjälp att förstå, även sig själv om hon visar sig vara det. Serien är för ungdomar och förenklar förstås en del, men jag som vuxen tycker det finns en del igenkänning (t.ex. en oförstående omvärld, subtilt grupptryck) och en del som ger mig lite hopp om att framtiden blir bättre. Det jag har svårast för är språkfelen och anglicismerna som förekommer i denna dubbade serie, men den här serien är tyvärr inte ensam om det. Det betyder dock att jag löpande sitter och högt säger rätt uttryck istället. Förmodligen ska man inte titta på den här serien med en språkintresserad autist! 🙂
Jag skulle även säga att målgruppen är de som accepterat sin autism/att de är autister, eftersom det annars kan slå fel. Huvudpersonen har accepterat sin diagnos och öppen med den. En annan person i serien befinner sig dock i en annan situation.

Nu har jag skrivit lika mycket om detta som om artikeln. Ursäkta att jag tar upp plats ang. detta, men jag är så glad att den finns och att jag kan dela den med någon!

Tack för att du delar med dig av hur det är i din familj! Jag har mycket svårt att tro att föräldrarnas rökning skulle ha ett orsakssamband med barnens autism och adhd. Precis som du skriver kan det finnas bakomliggande variabler: kanske har föräldrar till npf-barn själva drag av adhd vilket kan göra att de känner ett behov av att varva ner sig med en cigarett. Och i så fall har barnen helt enkelt ärvt föräldrarnas npf. Men vi får se vad framtida forskning visar!

Tack också för tipset om tv-programmet! Det låter som en bra serie trots språkfelen 🙂 Och det kommer säkert intressera många av mina bloggläsare.

Svara

Jag tål inte gluten och inte mjölk eller laktos, jag kan inte ens dricka nån sorts mjölk, fick tidigt diagnosen mjölkallergi.
Eftersom jag är adopterad så vet jag inte hur mina biologiska föräldrar om de hade allergier, vet bara de var fattiga. Har en syster också adopterad från samma land men vi ör ej biologiska syskon och de skiljer tio år mellan oss.
Var bland de första adoptivbarnen i Sverige

Vad bra att du vet vad du tål och inte tål så att du kan anpassa din kost! Spännande att du var bland de första adoptivbarnen här.

Svara

Jag har ofta läst att det är vanligt med mag/tarmproblem vid NPF, men aldrig vad för problem. Vet du något om det?

De autister med magproblem som jag har träffat har haft IBS. Men jag vet inte om det bara är min erfarenhet eller om IBS faktiskt är det statistiskt sett mest sannolika magproblemet hos personer med autism. Studien som jag länkade till i blogginlägget indikerar att adhd, autism och även andra psykiatriska tillstånd är relativt vanliga hos personer med celiaki, men jag vet inte hur många procent av autister som har celiaki!

Svara

Finns det så många typer magproblem förutom IBS? IBS används som benämning för de som har känslig mage. Sedan har du celiaki/glutenintolerans och den hemska ulcerös colit och crohn, som ofta slutar med att du måste operera bort tarmen och få stomipåse.

Min gissning är att det finns *mängder* av magproblem som de flesta av oss aldrig har hört talas om. Det brukar vara så när man väl börjar rota i något. 😉

Jag har inte rotat nu. Det jag säkert vet är att det finns många studier som har hittat kopplingar mellan autism och IBD (inflammatory bowel disease) dit Crohns sjukdom och ulcerös colit hör. Det finns för övrigt en del mindre kända underdiagnoser i IBD-gruppen också.

Numera är det faktiskt mindre vanligt att man tvingas till stomi om man har IBD, framför allt för att det har kommit nya behandlingar i form av s.k. biologiska läkemedel. Annars är det steroider (kortison) och inflammationsdämpande (5-ASA, för UC) som gäller, eventuellt immunmodulerande medel. Så utsikterna är inte *så* mörka även om man får en av dessa kroniska sjukdomar.

Hur vet jag allt det här? Jo, för att jag hör till det autistiska IBD-folket och har förstås läst på ordentligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *