Nu när sommaren är i full gång kommer jag att tänka på hur otroligt olika vi med autism kan reagera på värme. Vissa autister står överhuvudtaget inte ut med värme och avskyr sommaren som pesten! Och sedan finns det de som älskar värme men kan istället vara känsliga för temperatursskiftningar eller kyla. Visst, de allra flesta har säkert åsikter om sommaren och värme oavsett autism eller ej, men eftersom perceptuella avvikelser specifikt nämns i diagnoskriterierna för autism tyckte jag att ämnet kunde vara intressant att lyfta.
Är inte känslig för värme
Personligen är jag inte speciellt känslig för värme utan misstänker snarare att jag är okänsligare för värme än de allra flesta. Under min uppväxt såg min mamma till att jag använde vinterkläder på vintern och sommarkläder på sommaren. Så fort sommaren började nalkas åkte vinterstövlarna in i garderoben och sandalerna fram. Och visst, jag hade ingenting emot det utan satte snällt på mig sommarskorna i sommarvärmen.
Var omedveten om väder
Sedan blev jag vuxen varpå det blev dags för mig att flytta hemifrån. Nu hade jag plötsligt ingen som såg till att jag bar årstidsrelevanta kläder. Allt slutade med att jag ofta gick runt i 25 graders värme i varma, höga stövlar utan att tänka på att det var märkligt. Jag fokuserade inte speciellt mycket på temperaturer då det var mycket annat i mitt liv som tog energi, t.ex. det här med att betala räkningar och handla mat. Jag orkade överhuvudtaget inte lägga fokus på vädret och var knappt ens medveten om sommarvärmen.
Störde mig inte på värmen
Snart blev jag varse om att jag klädde mig avvikande då jag upptäckte att okända brukade stoppa mig på gatan och undrade om jag inte tyckte att det var varmt. Det var då jag uppmärksammade att jag var den enda som bar varma stövlar i 25 graders värme och att andra visst var helt sommarklädda! Jag tyckte att det var mycket jobbigt att bemöta främlingars kommentarer. Samtidigt kändes det också som en jobbig tanke att behöva ändra på mina klädrutiner för jag var så van vid att bära mina stövlar året om. Ändå kändes det som att jag började störa mig mer och mer på att behöva förklara mig ständigt och jämt.
Ändrade min klädsel
Till slut fick jag nog av att förklara mig. Det är nämligen inte alltid så lätt att sticka ut från normen när det förväntas att man ska ha samma diskussion med okända flera gånger i veckan! Det var då jag bestämde mig för att börja hålla koll på vädret och se till att klä mig i årstidsrelevanta kläder. Omställningen tog energi i början och jag funderade flera gånger på att återgå till mina gamla vanor. Samtidigt var jag inte längre sugen på att dra till mig blickar varför jag försökte upprätthålla den nya rutinen. Och med tiden vande jag mig!
Ingen jättestor skillnad
Numera har jag en vana att alltid bära sandalerna på somrarna, och nu när jag är van måste jag faktiskt erkänna att det är skönare att bära sandaler än varma stövlar i 25 graders värme! Dock upplever jag fortfarande inte att skillnaden är så där jättestor. Jag hade fortfarande kunnat återgå till mina gamla klädvanor utan att lida men ser ingen anledning nu när sandalerna förvandlats till en fungerande sommarrutin i mitt liv. Jag gillar att bära sandaler på sommaren men det är egentligen inte så jätteviktigt för mig! Jag har helt enkelt kommit fram till att jag inte är lika petig när det gäller att bära årstidsrelevanta kläder utan är flexibel. Jag kan bära sandaler på somrarna men kan också bära varma stövlar utan att störa mig på värmen.
Handlar inte om inflexibilitet
Det roliga i sammanhanget är att vi autister ofta beskylls för att vara inflexibla, men ovanstående får mig att fundera på vad som egentligen menas med flexibilitet. Är inte alla inflexibla när man utsätts för sammanhang man lider av men flexibla när det gäller saker som inte orsakar något större obehag? Så är det för mig med! Jag kallas ibland för inflexibel när det gäller mat, men det handlar ju inte om inflexibilitet utan jag lider verkligen när jag utsätts för smaker och konsistenser jag inte klarar av (och de är många!) Däremot lider jag inte alls lika mycket av att utsättas för värme varför det inte alls är lika viktigt för mig att vara sommarklädd på somrarna som det är för mig att äta ”rätt” mat.
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Tack detsamma Dr Blom! Jag trodde att man sade god fortsättning först närmare nyår, men där ser man 🙂
God jul Paula🌲🌲🌲
God fortsättning Paula! https://sverigesradio.se/artikel/6597539
God jul, Susanna! 🙂
God Jul till dig Paula!
Bra skrivet! När spelarna samarbetar kring spelet blir reglerna tydliga och autisten slipper förhoppningsvis känna sig osäker på vad som…
Detta är något jag har funderat ganska mycket över! Särskilt i relationen till spelet world of warcraft som jag spelade…
Det här med samtalsämnen blir ofta aktuellt om man har en stor social krets och förväntas mingla (vilket ofta är…
Faktiskt borde habiliteringar börja använda sig av autister /mer/ i sin psykoedukation av speciellt nydiagnostiserade. Några som egna erfarenheter kan…
Tack detsamma Cindy! 🙂