”En flicka, flickan, flickor, flickorna”, ”en hund, hunden, hundar, hundarna” och ”ett äpple, äpplet, äpplen, äpplena” utgör tre exempel på svenskans sammanlagt fem deklinationer i fråga om substantivböjningar. Jag har ju lärt mig svenska som främmande språk varför jag till skillnad från er svenskar inte har lärt mig svenskans böjningar intuitivt utan genom tydliga grammatiska regler. På samma sätt har jag lärt mig tyska och dess kasus. ”Durch, für, gegen, ohne, um” utgör några prepositioner som styr ackusativ medan ”Aus, bei, mit, nach, seit, von, zu” är några exempel på prepositioner som föregås av dativ i tyskan. Hur enkelt som helst om man frågar mig eftersom reglerna är extremt tydliga!
Det mesta var utantillärning
På min skoltid var det på ovanstående sätt lärarna lärde ut språk. Vi elever satt framför grammatiska tabeller och ordlistor och hårdpluggade dessa utantill. ”Dansa, dansar, dansade, dansat ”tillhör verbböjningsgrupp 1 i svenskan, och när man kan grupperna kan man böja svenskans verb med undantag för oregelbundna verb som ska läras in utantill. Italienskan var den allra största utmaningen eftersom den har ett mycket rikt verbsystem med konjunktiv och konjunktivs imperfekt, men det gällde bara att hårdplugga så satt reglerna fast! Att lära sig reglerna handlade i sin tur om utantillärning.
Ett visst paradigmskifte har skett
Sedermera har det börjat hända en del när det gäller synen på språkinlärning. Numera finns det forskare som propagerar för att språk bäst lärs in genom meningsfullt sammanhang, inte genom utantillärning och definitivt inte genom att hårdplugga grammatiktabeller. Redan under min skoltid hade jag vissa moderna språklärare som ibland undervisade språk genom drama och konst. Vi elever skulle planera och spela pjäser på det undervisade språket eller kanske rita en serietidning med pratbubblor. Nu var det över 20 år sedan jag gick ut gymnasiet, men jag misstänker starkt att dessa typer av metoder har blivit vanligare idag även om språk troligen fortfarande handlar mycket om utantillärning.
Hade behövt traditionella metoder
Många jublar säkert nu och önskar att språkinlärningen blir ännu mer kontextbunden, men för mig har kontextbunden inlärning aldrig fungerat i ett klassrum! Som vuxen deltog jag i en språkkurs med audiovisuell metod som undervisningsmetod, det vill säga att vi elever fick lära oss språket genom att se på filmer, planera pjäser och sketcher, sjunga och göra serietidningar. Jag som alltid har varit extremt språkbegåvad halkade efter direkt och tvingades hoppa av. Den metoden fungerade katastrofalt dåligt för mig! Det jag hade behövt hade varit utantillärning samt en lärare som förklarar varje grammatisk regler tydligt genom att skriva dessa på tavlan varpå vi elever kopierar.
Svag central koherens påverkar
Länge undrade jag varför klassiska grammatiktabeller varit den bästa språkinlärningsmetoden för mig tills jag läste om central koherens som tenderar att vara svag hos oss autister. Svag central koherens syftar på att vi ofta är dåliga på att se helheter och upptäcka mönster i sammanhang men jätteduktiga på att uppmärksamma detaljer. När det gäller inlärning behöver en person med svag central koherens inte nödvändigtvis lära sig nya saker i en kontext eftersom hen lär sig varje detalj för sig. Och samma sak gäller för min språkinlärning! Jag har ett bra utantillminne men är usel på att lära mig i ett sammanhang genom att t.ex. spela pjäser. Fokuserar jag på sammanhanget tar det all min energi, och då klarar jag inte av att fokusera på detaljerna som behöver läras in.
Misslyckanden hade dragit ner mig
Det var verkligen tur för mig att minst 80% av språkundervisningen på min skoltid skedde med gammaldags metoder. Hade den skett genom moderna, audiovisuella och kontextbundna metoder hade jag aldrig upptäckt min språkbegåvning och hade troligen fått mycket låga betyg i språk. Detta hade fått till följd att jag hade känt mig misslyckat och inte hade haft något driv att fortsätta utveckla mina språkkunskaper i vuxen ålder. Rätt undervisningsmetod är det centrala för att jag ska kunna lära mig något överhuvudtaget!
Kan vara skillnaden på MVG och underkänd
Nu påstår jag givetvis inte att alla autister lär sig på samma sätt som jag, men om du arbetar som lärare och har elever med autism i din klass som kämpar med ett eller flera skolämnen kan du fundera på om du skulle kunna testa andra undervisningsmetoder. Vissa lär sig genom bilder, några genom drama och andra genom att hårdplugga fakta utantill. Anpassad undervisningsmetod kan vara skillnaden mellan MVG och underkänd!
Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.
Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Mina böcker
Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.
Senaste svar på alla blogginlägg
Mm, så var det!
Du har rätt i att vi ofta lever med en kroniskt förhöjd stressnivå vilket i sin tur påverkar oss. Tröttheten…
Jag tycker synd om dig när jag läser i din bok om mobbningen du var med om. Du bytte skola…
Att genom livet ha en kroniskt förhöjd stressnivå tror jag delvis kan förklara varför vissa av oss känner oss tröttare…
Jag tycker också att sådana personer är lätta att känna igen! Däremot finns det personer med psykopatiska drag, och de…
Jag har lärt mig att känna igen tecknen mycket tidigare än när jag var i yngre år. Med alla människor…
Jag håller med dig om att en grupp sällan enbart är offer eller förövare utan vissa som tillhör gruppen kan…
Tack, jättebra tips!
Vad tråkigt att du blivit utsatt för psykiskt våld av tjejer! Det är absolut inte okej. Det låter som att…
Jag har aldrig träffat en autist som har tvingats flytta ut på gatan för att socialen inte gett vederbörande pengar…
Vad tråkigt att tjejen hade blivit slagen i sina relationer! Det är inte alla som känner igen människotypen, och särskilt…
Mer om överlappningen mellan autism och ätstörningar. https://www.gu.se/gnc/har-autism-och-anorexia-nervosa-nagra-gemensamma-atbeteenden
Samma fenomen med flera mobbare jag mött. De som hade blivit utsatta själva ville istället ”stå på den andra sidan”…
Tips: https://attwoodandgarnettevents.com/how-to-be-the-best-partner-to-an-autistic-person/
”ibland så dras vissa kvinnor, både nt och asp, till svin.” Tyvärr precis mina erfarenheter också. 🙁 Jag har alltid…
3 svar på ”Så här påverkar svag central koherens min inlärning”
Voi miten hyvä kirjoitus! Olin juuri tuollainen kielenoppija itsekin. Miten rakastinkaan saksan kieliopin säännönmukaisuutta. Englannista en tykännyt sen epämääräisyyden vuoksi. Monia kieliä opiskelin innolla ja menestyksekkäästi, ennen se oli juuri tuota mistä kirjoitit.
Tunnen myös toisenpuolen tuosta asiasta. Toimin yli kolme vuosikymmentä kielenopettajana (englanti, saksa).
Nyt kun olen viitisen vuotta tiennyt että minulla vahvoja aspergerpiirteitä, tajuan selvästi miksi jotkin asiat nimenomaan opettajana olivat minulle vaikeita. Hyppäsin vaistomaisesti tehtäväkirjoissa yli ne tehtävät joita en itsekään oikein tajunnut. Kuuntelutehtävät olivat myös joskus huonosti tehtyjä, hälyääniä taustalla tehosteena yms. häiritsevää. Taisin ihan kustantajalle reklamoida. Kaltaiseni oppijat luokissa lienevät olleen vain mielissään. Esim. Numeroi seuraavat puhekuplin varustetut kuvat oikeaan järjestykseen sarjakuvaksi. Oli mulle vaikeita…siis minkä perusteella? Mielilauseeni oli myös ” elämä ei ole aukkotehtäviä”.🙂 Näitä on vaikka kuinka paljon, näytelmät, roolileikit..ei minua varten.
Monen monta asiaa selvinnyt vasta eläkeiässä. Mutta saatoin olla hyvä ope joillekin ainakin. En varmaan nykyaikaisissa karsinnoissa olisi päässyt edes opiskelemaan kieliä. Näissä pitäisi ehkä enemmän ottaa huomioon todella se, että erilaiset ihmiset sopivat erilaisiin tehtäviin eikä kaikille sovi samanlainen pääsykoe esimerkiksi. Ei pitäisi hylätä kaikkea hyvää vanhaa. Saattaa olla yksi syy myös lisääntyneisiin vaikeuksiin opinnoissa nykyään, kun menetelmät eivät ota huomioon oppijoiden erilaisuutta tarpeeksi. Vika voi olla systeemissä, ei aina opiskelijan ” huonoudessa”.
Teki omiaan joku käännöskone. Kirjoitin toki suomea oikein 🤔
Itsekään en pidä englannista kielitieteelliseltä kannalta koska siinä ei ole sellaista systemaattista kielioppia kuin muissa osaamissani kielissä. Ja mitä pidemmälle englannin opinnoissa etenee sitä enemmän englannin säännöissä on poikkeuksia. Se ei ole kielitieteelliseltä kannalta ollenkaan yhtä yksinkertainen kieli kuin esim. ruotsi, jos mennään yliopistotasolle. Peruskoulu- ja lukiotasolla englanti on toki yksinkertainen kieli! Luulen, että saksa kiehtoo minua juuri sen systemaattisen logiikan vuoksi.
Systeemit ovat tosiaan muuttuneet, ja olen samaa mieltä kanssasi siitä, että vanhaa ei saisi automaattisesti hylätä. Eri oppimistavat sopivat eri oppijoille, mitä ei oteta huomioon. Itse kirjoitin menestyksekkäästi pitkän ruotsin, vaikka olin lukenut sitä keskipitkän oppimäärän seitsemänneltä luokalta lähtien. Kun olen katsonut nykyaikaisia YO-kirjoituksia ruotsista niin olen todennut, minulla ei olisi ollenkaan samanlaisia mahdollisuuksia saada siitä hyvää arvosanaa. Nykyään oppilaiden pitää esim. osata yhdistää tekstejä eri kuviin. Kun katselin ruotsin tehtäviä niin ymmärsin tietysti kaikki tekstit erittäin hyvin pienintä yksityiskohtaa myöten (olenhan asunut Ruotsissa jo 20 vuotta!), mutta en osannut silti valita niille oikeaa kuvaa. Tämä siksi, että minun oli vaikea arvioida, mitä niissä kuvissa tapahtuu. Nykyaikana saisin varmasti kielistä huonoja arvosanoja juuri tämän vuoksi, vaikka osaan itse kieliä ja kielioppia oikein hyvin ja osaan myös kirjoittaa pitkiä ainekirjoituksia virheettömästi eri kielillä.