Så här påverkar svag central koherens min inlärning

”En flicka, flickan, flickor, flickorna”, ”en hund, hunden, hundar, hundarna” och ”ett äpple, äpplet, äpplen, äpplena” utgör tre exempel på svenskans sammanlagt fem deklinationer i fråga om substantivböjningar. Jag har ju lärt mig svenska som främmande språk varför jag till skillnad från er svenskar inte har lärt mig svenskans böjningar intuitivt utan genom tydliga grammatiska regler. På samma sätt har jag lärt mig tyska och dess kasus. ”Durch, für, gegen, ohne, um” utgör några prepositioner som styr ackusativ medan ”Aus, bei, mit, nach, seit, von, zu” är några exempel på prepositioner som föregås av dativ i tyskan. Hur enkelt som helst om man frågar mig eftersom reglerna är extremt tydliga!

Det mesta var utantillärning

På min skoltid var det på ovanstående sätt lärarna lärde ut språk. Vi elever satt framför grammatiska tabeller och ordlistor och hårdpluggade dessa utantill. ”Dansa, dansar, dansade, dansat ”tillhör verbböjningsgrupp 1 i svenskan, och när man kan grupperna kan man böja svenskans verb med undantag för oregelbundna verb som ska läras in utantill. Italienskan var den allra största utmaningen eftersom den har ett mycket rikt verbsystem med konjunktiv och konjunktivs imperfekt, men det gällde bara att hårdplugga så satt reglerna fast! Att lära sig reglerna handlade i sin tur om utantillärning.

Ett visst paradigmskifte har skett

Sedermera har det börjat hända en del när det gäller synen på språkinlärning. Numera finns det forskare som propagerar för att språk bäst lärs in genom meningsfullt sammanhang, inte genom utantillärning och definitivt inte genom att hårdplugga grammatiktabeller. Redan under min skoltid hade jag vissa moderna språklärare som ibland undervisade språk genom drama och konst. Vi elever skulle planera och spela pjäser på det undervisade språket eller kanske rita en serietidning med pratbubblor. Nu var det över 20 år sedan jag gick ut gymnasiet, men jag misstänker starkt att dessa typer av metoder har blivit vanligare idag även om språk troligen fortfarande handlar mycket om utantillärning.

Hade behövt traditionella metoder

Många jublar säkert nu och önskar att språkinlärningen blir ännu mer kontextbunden, men för mig har kontextbunden inlärning aldrig fungerat i ett klassrum! Som vuxen deltog jag i en språkkurs med audiovisuell metod som undervisningsmetod, det vill säga att vi elever fick lära oss språket genom att se på filmer, planera pjäser och sketcher, sjunga och göra serietidningar. Jag som alltid har varit extremt språkbegåvad halkade efter direkt och tvingades hoppa av. Den metoden fungerade katastrofalt dåligt för mig! Det jag hade behövt hade varit utantillärning samt en lärare som förklarar varje grammatisk regler tydligt genom att skriva dessa på tavlan varpå vi elever kopierar.

Svag central koherens påverkar

Länge undrade jag varför klassiska grammatiktabeller varit den bästa språkinlärningsmetoden för mig tills jag läste om central koherens som tenderar att vara svag hos oss autister. Svag central koherens syftar på att vi ofta är dåliga på att se helheter och upptäcka mönster i sammanhang men jätteduktiga på att uppmärksamma detaljer. När det gäller inlärning behöver en person med svag central koherens inte nödvändigtvis lära sig nya saker i en kontext eftersom hen lär sig varje detalj för sig. Och samma sak gäller för min språkinlärning! Jag har ett bra utantillminne men är usel på att lära mig i ett sammanhang genom att t.ex. spela pjäser. Fokuserar jag på sammanhanget tar det all min energi, och då klarar jag inte av att fokusera på detaljerna som behöver läras in.

Misslyckanden hade dragit ner mig

Det var verkligen tur för mig att minst 80% av språkundervisningen på min skoltid skedde med gammaldags metoder. Hade den skett genom moderna, audiovisuella och kontextbundna metoder hade jag aldrig upptäckt min språkbegåvning och hade troligen fått mycket låga betyg i språk. Detta hade fått till följd att jag hade känt mig misslyckat och inte hade haft något driv att fortsätta utveckla mina språkkunskaper i vuxen ålder. Rätt undervisningsmetod är det centrala för att jag ska kunna lära mig något överhuvudtaget!

Kan vara skillnaden på MVG och underkänd

Nu påstår jag givetvis inte att alla autister lär sig på samma sätt som jag, men om du arbetar som lärare och har elever med autism i din klass som kämpar med ett eller flera skolämnen kan du fundera på om du skulle kunna testa andra undervisningsmetoder. Vissa lär sig genom bilder, några genom drama och andra genom att hårdplugga fakta utantill. Anpassad undervisningsmetod kan vara skillnaden mellan MVG och underkänd!

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X (f.d. Twitter), WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn