Nej, autismspecifika föreställningar måste inte stämma

Ni som följer min blogg vet om att jag är emot att tänka i termer av ”vi” och ”dom”. Enligt Kleins objektrelationsteori är det dock vanligt att så sker som ett led i grupprocess. Enligt ovannämnd teori är interjektion är en vanlig mekanism som syftar på att delar i den yttre världen internaliseras i individen. Ett exempel på när så sker är att man överidentifierar sig med ”vi”-gruppen och tar in delar av sin idols eller ”vi”-gruppens egenskaper in i sin egen personlighet. Projektion syftar däremot på motsatsen, dvs att man skapar inre representationer om någon annan individ eller ”dom”-gruppen och intalar sig att hen/de är på ett visst sätt. Annorlunda uttryckt förvandlas ens egna förväntningar till en allmän sanning.

Handlar om starka krafter

När en grupp gemensamt projicerar egenskaper på andra kan det anta mycket stora proportioner: man är helt, helt säker på att ens egna dåliga mående och brister i samhället beror på ”dom”, och ”dom” kan i sammanhanget syfta på alltifrån judar, invandrare och muslimer till män eller kvinnor. ”Vi”-gruppen börjar tro på allvar att alla judar är mycket onda människor som förtjänar att torteras, att invandrare utnyttjar välfärdssystemet, att många män är kvinnoförtryckare mm. I historien finns skrämmande exempel på hur dessa typer av gemensamma inre föreställningar till och med resulterat i massmord. Interjektions- och projektionsprocesserna kan således handla om mycket starka krafter.

Autister tillskrivs en massa egenskaper

Några vanliga interjektions- och projektionsprocesser som jag som autismföreläsare riskerar att råka ut för är allmänna föreställningar om hur autister respektive neurotypiker är. Autister tillskrivs attribut som ärlighet, supergenier som inte kan ljuga, en tendens att endast prata när det finns något viktigt att säga, fördomsfrihet, tolerans mot utsatta grupper och en förmåga att automatiskt förstå andra autister. Neurotypiker tillskrivs däremot egenskaper som kallpratsdyrkare, en tendens att ljuga, sjuklig fixering vid sociala sammankomster och en total oförmåga att förstå autister.

Ibland stämmer föreställningarna

Visst, det finns ingen rök utan eld. Framstående autismforskare som Attwood och Wing menar att vissa autister till följd av dåligt utvecklad Theory of Mind och sociala interaktionssvårigheter kan ha svårt för att förstå sig på vita lögner och småprat. Några autister kan också vara supergenier eller åstadkomma något stort (se t.ex. på Greta)! För övrigt har jag konstaterat att jag har mycket lättare att hitta personer bland autister som förstår mig och kan relatera till mina känslor än vad jag har bland neurotypiker. Det är också sant att många neurotypiker, dock långt ifrån alla, älskar kallprat och sociala tillställningar.

Stereotyper är inte alltid sanna

Däremot är dessa stereotyper långt ifrån alltid sanna. Jag har personligen ofta stött på fördomar mot minoriteter bland autister. Det kan finnas en förklaring: professorn Alison Kafer menar att vissa med funktionsnedsättningar kan vara fientliga mot t.ex. HBTQ-personer eftersom de känner ett behov av att kompensera sina funktionsnedsättningar genom att framstå som ”normala” inom andra områden. Långt ifrån alla autister är därmed toleranta och fördomsfria, och faktum är att det är mycket ovanligt att vi autister är supergenier! Vad gäller vita lögner så har jag stött på många autister som drar överdrivet mycket vita lögner i situationer där många neurotypiska personer skulle vågat säga sanningen vilket kan vara en kompensationsstrategi: hellre ljuga en gång för mycket än för lite så att man inte råkar såra någon liksom!

Alla autister förstår inte mig

Det är inte heller sant att en autist alltid förstår en annan autist och att en neurotypiker aldrig förmår att förstå oss. Det har hänt mig otaligt många gånger att jag föreläst om mina svårigheter (t.ex. bristande ork, känsligt smaksinne osv) och det har ofta varit just autistiska åhörare som har ifrågasatt mig och fällt kommenterar som: ”Jag fattar verkligen inte hur du det kommer sig att du inte orkar med aktivitet X”, ”Hur klarar du av att äta så begränsat?” osv. Neurotypiker har ibland haft mycket lättare för att förstå mig efter att jag beskrivit hur jag fungerar, men många autister har inte förstått trots att jag förklarat, förklarat och förklarat. Även om det finns många autister som förstår mig finns det även väldigt många som missförstår mig ännu mer än vad de flesta neurotypiker gör och ifrågasätter mina svårigheter!

Viktigt att motverka myter

Personligen tror jag att interjektions- och projektionsprocesserna är omöjliga att undvika helt. Däremot anser jag att det är mycket viktigt att vara medveten om sin subjektivitet och inte låta sina egna föreställningar om autism respektive neurotypiskhet bli en allmän sanning. Jag ser det som livsfarligt om neurotypiker och autister börjar tillskrivas en massa egenskaper. Som autismföreläsare ser jag det som min skyldighet att motverka att så sker så att inte allmänheten börjar tro att vi autister är på ett visst sätt! Man kan mycket väl ha autism även om man använder vita lögner, är fördomsfull, inte kan relatera till andra autister och älskar kallprat.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.