Mitt barn har autism och är utåtagerande, vad gör jag?

Förälder frågar

Hur ska jag få min son att förstå vad som blir konsekvenserna av hans agerande? Han skriker otrevligheter och terroriserar oss övriga i familjen, tar sönder saker och får riktiga härdsmältor när han blir arg. Är det någon idé att förklara hur vi i familjen känner eller är det lönlöst? Det känns som han gör om samma negativa beteenden trots att vi pratar om hur man ska vara mot andra, ta hänsyn o s v.

Paula svarar

Du ställer en fråga som många föräldrar till autistiska barn funderar på (jag utgår från att din son har autism). Och svaret på frågan blir olika beroende på vem man frågar. Vissa förespråkar handling-konsekvens-uppfostran och straff i syfte att få barnet att lära sig att dåliga handlingar får negativa konsekvenser. Andra, däribland psykologen Bo Hejlskov, förespråkar lågaffektivt bemötande som går ut på att bemöta ett utåtagerande barn med lugn och att anpassa barnets miljö så att barnet inte behöver ta till utåtagerande beteenden från början. Ett utåtagerande beteende är enligt det lågaffektiva förhållningssättet alltid ett symptom på bristande miljö och felriktade krav.

Förespråkar Hejlskovs metoder

Själv är jag en förespråkare av Hejlskovs synsätt. Och jo, jag vet att vissa förkastar lågaffektivt bemötande med motiveringen att det saknas tillförlitlig forskning på att metoden fungerar på personer med autism. Men jag ställer en motfråga: varför skulle metoden inte fungera? Visst, den samlade forskningen har inte visat att lågaffektivt bemötande fungerar, men den har inte heller visat att det inte fungerar. Om det hade fungerat att straffa människor och lära ut till alla att dåliga beteenden får negativa konsekvenser (tänk på att skuldbeläggande och negativa reaktioner också är straff!) så hade länder med riktigt hårda straff så som USA kunnat ha världens lägsta brottslighet. Men så är det ju inte!

Din son har inget annat val

Hejlskov brukar säga att alla som kan uppföra sig gör det, och det är så klockrent sagt! Ett autistiskt barn väljer aldrig att bete sig utåtagerande, enligt honom. Det är inte så att barnet tänker: ”Ska jag bete mig utåtagerande idag eller ska jag låta bli?” Tänk på att det tar mer energi av din son att ”terrorisera” familjen än vad det skulle ta av honom att låta bli. Att han ”terroriserar” er betyder alltså att han inte har något annat val. Om han hade kunnat låta bli att ”terrorisera” er hade han inte ens haft en funktionsnedsättning.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Kartlägg bristerna i hans miljö

Eftersom din son inte uppför sig på ett önskat sätt ska ni fråga er varför han inte gör det. Vilka brister i hans miljö är det som gör att han känner sig tvungen att ta till utåtagerande beteenden? Är det skolan, hemmiljön eller något annat som brister? Problemet kan vara allt från skolans krav till oförutsägbarhet till störande sinnesintryck. Om han har autism förstår han nödvändigtvis inte själv vad det är som utlöser stressen hos honom, och han kan inte uttrycka sin frustration på ett annat sätt än genom utåtagerande beteenden.

Ingen långsiktig lösning

Bråka inte med honom när de negativa beteendena pågår! Istället kan du prata med honom vid ett passande tillfälle när konflikten är över. Då kan ni komma överens med honom om att han kan ha egen oas i ert hem dit han kan fly och där han kan avreagera sig vid behov. Kanske finns det saker i ert hem som han kan kasta utan att de går sönder? Om ni istället skuldbelägger honom riskerar han att bära ilska inombords vilket riskerar att straffa sig senare i livet. Att ”förbjuda” och bestraffa utbrott kan absolut fungera kortsiktigt, men jag har svårt att se det som en långsiktig lösning. Barn med utåtagerande beteenden behöver kärlek, inte kritik!

Autismanpassa hans miljö

Självklart kan ni förklara för honom i framtiden hur negativa beteenden påverkar andra människor och ge honom verktyg för att hantera negativa känslor på ett konstruktivt sätt, men just nu verkar det inte vara läge för det. Enligt mig borde prio ett just nu vara att undersöka vilka brister det finns i hans miljö och åtgärda dessa. Jag har träffat flera vuxna autister som varit våldsamma och attackerat andra människor som barn, men dessa beteenden har försvunnit direkt efter att de fått börja i autismklass. Hans utbrott kommer alltså förhoppningsvis att minska betydligt så fort bristerna i hans miljö blir åtgärdade!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.