Lillhjärnan involverad vid intryckskänslighet vid autism

Melis Çakar, doktorand i neurovetenskap, har med hjälp av MRI och MRS undersökt lillhjärnans aktivitet hos ungdomar med autism och har jämfört resultatet med hjärnaktiviteten hos neurotypiska ungdomar, det vill säga unga personer utan autism. Som ni kanske vet utgör lillhjärnan en av hjärnans delar och sitter under nackloben. Det är bland annat lillhjärnan som är involverad vid exempelvis grov- och finmotoriska färdigheter så som motorisk koordination och motorisk planering, språkförståelse, social interaktion och bearbetning av sensoriska stimuli.

Fokuset låg på perception

Det som Melis mer specifikt var intresserad av var de sensoriska utmaningarna vid autism, närmare bestämt sensoriska överkänsligheter som exempelvis hyperkänsligheter mot synintryck, ljud samt matens smak och konsistens. Och hon kom fram till att omfattningen av avvikelserna i lillhjärnans funktion hos personer med autism verkar ha ett positivt samband med graden av överkänslighet mot sinnesintryck!

Har lagts till i diagnoskriterierna

Ämnet var viktigt att studera eftersom de sensoriska utmaningarna vid autism precis som det påpekas i artikeln ofta har förbisetts tidigare. De sensoriska avvikelserna nämndes inte ens i diagnoskriterierna för Aspergers syndrom och autism i den tidigare diagnosmanualen DSM-4, och detta trots att det länge varit känt att intryckskänslighet är ett vanligt förekommande särdrag vid autism. När jag år 2003 gjorde min autismutredning frågade den utredande läkaren min mamma om jag som barn hade varit känslig för olika klädmaterial och om jag hade ogillat kroppskontakt. Läkaren förklarade att sensoriska avvikelser inte var ett diagnoskriterium för autism även om det var ett vanligt förekommande särdrag. Men i den nya diagnosmanualen DSM-5 har sensoriska avvikelser lagts till i diagnoskriterierna!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Vill inte bli botad

Melis fynd är väldigt intressant tycker jag, och i artikeln påpekas att fyndet tillsammans med eventuell vidare forskning kanske kommer att kunna användas för att skapa behandlingsinterventioner vid sensoriska överkänsligheter. Autism i sig kan ju inte behandlas, och vi är många autister som aldrig ens skulle vilja bli botade även om möjligheten mot förmodan skulle finnas. Vi vill istället bli accepterade som vi är! Samtidigt kan vissa särdrag som ofta ingår i autism verkligen ställa till det för vissa av oss. Vissa tycker att intryckskänslighet är en sådan sak: man kan påverkas till sådan grad att ens vardag blir lidande. Därför kan det vara bra med ökad kunskap kring behandlingsinterventioner ifall framtida kunskap skulle kunna förbättra livet för vissa.

Kan hjälpa kvinnor med autism

I sammanhanget kan det vara intressant att känna till att autistiska kvinnor tenderar att ha fler sensoriska utmaningar än autistiska män, enligt en studie. Autismforskaren Tony Attwood skriver i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att just sensoriska svårigheter brukar sänka en autists livskvalitet. Därför kan ökad kunskap kring sensoriska utmaningar eventuellt hjälpa autistiska kvinnor även om det såklart också finns massor av intryckskänsliga män med autism!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.