Har autism och känner frustrationsförtvivlan, vad gör jag?

Mloca-Maria frågar

Jag fyller 52 år i år, hur fixar jag att leva i den kroppen då jag är som ett barn typ? Fick min diagnos Autism sen barndomen för ca 1 år sedan. Det börjar falla i insikt. Det gör ont i bröstet och känns som jag ska sprängas. Hur får jag ut den arga frustrationsförtvivlan som jag har? Kram för att du finns 🙏

Paula svarar

Det var tråkigt att höra att du känner så! Du beskriver att det gör ont i bröstet på dig. Det jag funderar på är om du är säker på att smärtan har psykiska orsaker. Ibland kan vi autister nämligen ha svårt att bedöma vad våra kroppsliga besvär beror på: vi kan ibland tro att smärtan vi känner har psykiska orsaker när vi i själva verket är fysiskt sjuka, eller tvärtom kan vi tro att vi är fysiskt sjuka när vi egentligen ”bara” mår psykiskt dåligt. Jag tycker att du kan börja med att kontakta sjukvården för att utesluta en somatisk sjukdom som kan kräva behandling!

Det kan hjälpa att skrika högt

Vad gäller negativa känslor som ilska och frustration så berättade en tidigare boendestödjare för mig att hon gick till en skog tillsammans med en kompis där de skrek så högt de kunde. Det hjälpte mot den frustration och ilska de kände! Jag har inte testat det, men hon menade att det funkar. Dock är det bra att se till att det inte finns bostäder och människor i närheten och att inte skrika på t.ex. nattetid så att inte folk blir rädda och oroliga. Överlag får man vara beredd på att människor kan reagera om det hörs skrik från skogen. Det gör mig lite skeptisk till metoden, men du kan fundera på om du vill testa det.

Boxning kan hjälpa

Annars brukar det sägas att boxning kan frigöra negativa känslor. Jag skulle aldrig våga testa boxning själv för jag skulle vara rädd för att få skador. Du kan fundera på om det skulle kunna vara något för dig! Men annars kan du testa andra motionsformer eller att ta en joggningstur ute i skogen och se om det hjälper! Motion brukar ha positiv effekt på lindrig och måttlig ångest.

Du kan kontakta en psykolog

Slutligen tror jag att du även skulle behöva prata med en autismkunnig psykolog om din frustration och din känsla av att vara ett barn i en vuxen kropp. Kanske kan du också försöka hitta autister med liknande erfarenheter! Det är nämligen inte alls ovanligt vid autism att inte känna sig hemma i sin egen ålder.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn