Koppling mellan motorik och exekutiva funktioner

Forskare från Oregon State University i USA har undersökt om det kan finnas en koppling mellan motoriska färdigheter och kognitiva förmågor hos barn med autism. Sedan tidigare är det känt att motoriska svårigheter inte är ovanliga hos oss med autism, och motorisk klumpighet har till och med varit ett krav för att få diagnosen Aspergers syndrom enligt Gillbergs diagnoskriterier.

172 autistiska barn deltog i studien

Trots att bristande motorik länge har kopplats samman med autism har det saknats kunskap om ifall motoriska förmågor vid autism hänger samman med andra kognitiva förmågor så som exekutiva funktioner, en kunskapslucka som forskarna alltså nu ville fylla genom att utföra denna studie. För att få så god validitet som möjligt inkluderades både taiwanesiska och amerikanska barn i studien, och detta i syfte att säkerställa att resultatet även kan generaliseras för att gälla barn i andra kulturer än den västerländska. Alla de 172 deltagarna var mellan 4 och 7 år gamla och hade diagnostiserats med autism.

Omfattar många förmågor

Genom att be föräldrarna till de autistiska barnen besvara en enkät kunde forskarna påvisa ett signifikant samband mellan autisternas motoriska färdigheter och exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner omfattar ju många olika förmågor så som arbetsminne, mental flexibilitet, det vill säga en förmåga att kunna ställa om och göra nya planer, en förmåga att planera, påbörja och slutföra en uppgift, rikta uppmärksamhet samt hålla tillbaka impulser.

Forskarna vill veta mer

Vissa exekutiva förmågor visade sig ha en särskilt stark koppling till motoriska färdigheter. Det var arbetsminnet, förmågan att hålla impulser och en förmåga att genomföra uppgifter som kräver flera steg som visade sig ha det starkaste sambandet med de motoriska förmågorna vid autism. Finmotoriska färdigheter visade sig ha ett starkare samband med autisternas exekutiva funktioner än grovmotoriska färdigheter. Fyndet får forskarna att ställa frågan om vi autister skulle kunna förbättras i våra kognitiva färdigheter genom att öva på vår motoriska förmåga.

Ska vara på autistens villkor

Ni som följer min blogg känner till min ståndpunkt: att färdighetsträning bör användas ytterst restriktivt vid autism! Som autist mår jag själv väldigt dåligt av ”social träning” och annan exponering, men just motorisk träning ställer jag mig positiv till under två förutsättningar: att autisten tycker att det är roligt att träna (motorik kan ju ofta tränas hos barn genom lek, och många autister föredrar ju ensamlekar framför grupplekar) och att autisten inte blir stressad. Allt ska ske på autistens villkor! Viktigt är att autisten varken tränar för andras skull eller i syfte att få belöningar utan endast för sin egen skull!

Har upplevt stor skillnad

Jag har själv tränat sensomotorik och rytmisk rörelseträning (båda går ut på att träna bort spädbarnsreflexer som enligt vissa brukar vara kvar hos vuxna npf:are trots att reflexerna borde ha försvunnit efter spädbarnsålder). Och jag tycker att det är en av de få alternativbehandlingar som faktiskt har gjort stor skillnad! Dels har min motoriska förmåga förbättrats av träningen (jag ramlar inte längre när jag går och kan numera också gå i högklackade utan problem) och dels upplevde jag en betydligt större mental uthållighet tack vare träningen! Särskilt stor skillnad har jag märkt när jag har ombetts läsa längre texter, vetenskapliga artiklar och böcker på jobbet.

Är inte förvånad

Trots positiva erfarenheter har jag slutat med träningen idag, dels för att den tog tid i anspråk (för att få resultat ska man träna varje dag) och dels blev det dyrt i längden! Jag tränade så länge jag tyckte att det var roligt och ångrar inte så här i efterhand att jag lade tid, pengar och energi på det. Baserad på mina erfarenheter är jag inte ett dugg förvånad över att motoriska färdigheter nu har påvisats hänga samman med exekutiva förmågor hos personer med autism.

Är fortfarande lika autistisk

Avslutningsvis vill jag poängtera att trots att jag har positiva erfarenheter av sensomotorik och rytmisk rörelseträning så tar jag avstånd från resten av Harald Blombergs idéer och värderingar. Den framlidne läkaren Harald Blomberg hade ju ytterst märkliga idéer (det tycker jag i alla fall!), och det var bara hans rytmiska rörelseträning jag gillade! Till skillnad från Blomberg tar jag bestämt avstånd från påståendet att ”autism är en sjukdom som kan och bör botas” utan mitt syfte med den sensomotoriska träningen var att må bättre i min vardag. Men sensomotorisk rörelseträning har inte tagit bort min autism. Jag är fortfarande lika autistisk som jag alltid har varit!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.