Känner inte igen mig i diagnosen, har jag ändå autism?

Ibland får jag mejl från autister som ifrågasätter sin diagnos och funderar över om de verkligen kan ha autism trots att de inte känner igen sig i diagnoskriterierna. Svaret är att man absolut kan ha autism även om man inte känner igen sig i diagnoskriterierna men självklart är det också fullt möjligt att man fått fel diagnos! Det finns många anledningar till att vissa inte känner igen sig i diagnoskriterierna, bland annat:

1. Förnekelse

Vissa autister förnekar såväl för sig själva som för andra att de har autism vilket inte sällan beror på dålig självkänsla. Med dålig självkänsla kan det vara svårt att acceptera att man har en funktionsnedsättning. Forskaren Karin Barron refererar i sin antologi till sitt eget forskningsfynd där hon påvisat att det är särskilt typiskt hos män att inte vilja kännas vid sina funktionsnedsättningar. Kvinnor har enligt henne en tendens att utveckla en kollektiv identitet med andra med samma diagnos medan män ser oftare funktionsnedsättningar som en svaghet och tar därför avstånd ifrån dem. Dock finns det självklart alltid undantag!

2. En skyddad livssituation

Säg att en autist är 35 år, fortfarande bor hemma hos sina föräldrar, är sjukpensionär och endast umgås med sina familjemedlemmar och möjligen med några andra autister. Det är inte ett dugg konstigt om en sådan autist känner sig väldigt neurotypisk eftersom hen lever i en mycket skyddad livssituation, speciellt om föräldrarna ansvarar för att betala räkningarna och komma ihåg läkartider mm. I en sådan livssituation är det möjligt att det aldrig har fallit autisten in att hen har svårigheter som kan legitimera en autismdiagnos eftersom hen aldrig har behövt klara sig på egen hand, jobba på heltid utan anpassningar eller att utsätta sig för olika typer av neurotypiska sammanhang utanför familjekretsar.

3. Mycket stora mentaliseringssvårigheter

En svag Theory of Mind, även kallad mentaliseringsförmåga, medför svårigheter i att läsa av andras tankar och känslor och se sitt eget beteende ”utifrån'” vilket menas vara särskilt typiskt för autism. Om en autist dessutom har mycket stora svårigheter i att tolka av andras kroppsspråk förstår hen inte alltid hur andra människor ser på hens beteende. Gillberg har konstaterat att en känsla av annorlundaskap inte är något diagnoskriterium för autism, och han har så rätt! Att man som autist inte känner sig annorlunda kan vara ett tecken på att man är väldigt autistisk och har så stora svårigheter i att förstå sociala situationer att man inte kan se saker ur andras synvinkel.

4. Diagnosen stämmer inte längre

Om det har gått ett antal år sedan autisten fick diagnosen kan vederbörande ha utvecklats på så sätt att diagnoskriterierna inte uppfylls längre. Christopher Gillberg har konstaterat att av de unga män som fått en autismdiagnos så uppfyller inte 16% diagnoskriterierna 5 år senare. Visst, 16% är en klar minoritet så det är inte speciellt vanligt att detta sker, men det kan alltså inträffa! Så om en autist inte identifierar sig som en autist kan det i vissa enstaka fall vara så att vederbörande inte uppfyller diagnoskriterierna längre.

5. Diagnosen var fel från början

Numera är det känt att det kan ske såväl över- som underdiagnosticering av autism vilket jag har konstaterat i ett tidigare blogginlägg. Dessutom finns det enligt autismforskaren Uta Frith vissa gränsfall som diagnosticeras med autism vid en klinik men inte vid en annan. Det finns även patienter vars autism misstas för psykisk ohälsa, och omvänt finns det också patienter vars symptom eller annorlunda beteende misstas för autism. Med andra ord: om det är så att autisten inte upplever att diagnosen stämmer kan det självklart vara så att diagnosen aldrig stämde från början speciellt om den ställdes vid en klinik som ger autismdiagnoser på lösa grunder. Med detta sagt är det mycket troligt att det finns andra tänkbara förklaringar!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn