Ökningen av autismdiagnoser orsakar inte sällan debatt i samhället. Professor Christopher Gillberg har varnat för överdiagnostisering av autism, ett fenomen som innebär att det finns många som felaktigt blir diagnostiserade med autism. Risken för felaktiga autismdiagnoser ökar kraftigt när autismutredningen genomförs av en enskild och oerfaren psykolog som inte ingår i ett utredningsteam, menar han.
Fenomenet väcker starka känslor
Jag tycker personligen inte om fenomenet överdiagnostisering alls för det ökar kraftigt risken för att jag och andra autister inte blir tagna på allvar när vi berättar att vi har autism. Då jag ogillar att få kommentarer om att jag inte verkar autistisk triggar överdiagnostisering av autism starka känslor hos mig. Jag vill absolut inte att min autismdiagnos blir ifrågasatt! Men viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att långt ifrån alla autister är feldiagnostiserade. Faktum är att autism också är underdiagnostiserad, särskilt hos kvinnor, och detta alltså också enligt Gillberg.
Trenden är positiv
Då jag inte alls gillar diskursen om överdiagnostisering blev jag glad när jag läste att forskare på La Trobe universitet i Australien har uttalat sig om den ökade incidensen av autism och ser fenomenet som något positivt. Bakgrunden till uttalandet är att Australien och Japan internationellt sett sticker ut genom att ha en väldigt hög förekomst av autism. Olika mätningar i Australien har visat olika siffror, men en av de senaste mätningarna har enligt författarna visat att 1 av 25 australiska barn, det vill säga hela 4 %, har autism. 4 % är en betydligt högre siffra än vad Gillberg anger i sin bok Essence som gavs ut så sent som 2018. Enligt Gillberg har endast cirka 1% av barn och vuxna autism! Så frågan är varför Australien och Japan redovisar så här höga siffror när Gillberg menar att det är 1 % som gäller.
En minister har uttalat sig om frågan
Att Australien numera har så här hög incidens av autism har fått den australiska ministern Bill Shorten uttala sig om frågan. Enligt Shorten är det oacceptabelt att så här många numera får autismdiagnoser och tillägger att alla medborgare med denna utvecklingstakt förr eller senare kommer att bli diagnostiserade med autism. Shorten uttrycker såklart en legitim oro för om hela befolkningen snart kommer att anses ha autism kommer de personer som faktiskt har autism på riktigt förbli utan stödinsatser. Och Shorten menar att ökningen av autismdiagnoser just beror på det faktum att många vill ha tillgång till det australiska stödsystemet som ger stöd till personer med funktionsnedsättning.
Incidensen av IF har minskat
Men författarna till artikeln menar att det finns något som Shorten inte tagit hänsyn till, nämligen att incidensen av intellektuell funktionsnedsättning, förkortat IF, har minskat samtidigt som incidensen av autism har ökat. Om barn som inte har någon funktionsnedsättning alls numera skulle bli felaktigt diagnostiserade med autism borde antalet IF-diagnoser rimligtvis förblivit statiskt samtidigt som antalet autismdiagnoser har ökat, men så har alltså inte skett. Enligt författarna talar detta faktum för att personer som tidigare diagnostiserades med IF numera får välgrundade autismdiagnoser. Enligt författarna var IF-diagnosen i vissa fall felaktig från början medan i andra fall hade personen med IF samtidig autism som alltså hade missats av vården. Tack vare ökad kompetens får fler autister numera den korrekta diagnosen autism.
Är avgörande för god livskvalitet
Författarna avslutar artikeln med att konstatera att tidigt insatta stödinsatser avsevärt minskar risken för att autisten kommer att behöva omfattande stödinsatser senare i livet. Därför är det enligt författarna positivt och absolut inte negativt att fler numera blir diagnostiserade med autism! Och de flesta av oss som har fått våra autismdiagnoser alldeles för sent i livet kan nog inget annat än att hålla med. Tänk vad mycket lidande vi hade besparats om vår autism hade upptäckts tidigt! Då hade vi kanske sluppit kamouflera och göra allt för att passa in samtidigt som vi ständigt frågade oss: ”Vad är det för fel på mig, varför är jag inte som de flesta andra?” Faktum är att tidig diagnos och tidigt insatta stödinsatser ofta är avgörande för god livskvalitet!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
”låtsas vara extremt intresserad av samtalsämnen andra vill prata om”. Det där har jag inte tåkat ut för, kanske på…
Jag skulle säga att det till stor del handlar om kontroll, krav och konsekvenser. Man väljer vad för spel man…
Jag önskar att alla nydiagnostiserade autister fick lära sig vilka fel man inte bör göra som nydiagnostiserad. Ett vanligt fel…
Ja, människor kan verkligen häva ur sig märkliga kommentarer! Men alla dessa människor menar inget illa utan vissa kan till…
Jag tolkar dessa typer av uttalanden som att människor med diagnos ska nöja sig med mindre. Vilken hemsk människosyn! Ungefär…
Känner verkligen igen det du räknar upp i första stycket. Gjorde allt det när diagnosen fortfarande var ny och sedan…
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
11 svar på ”Jo, ökningen av autismdiagnoser är en positiv trend”
Feldiagnosticering av Aspergers syndrom som IF förekommer även i Sverige. Här är tre fall som uppmärksammats i media.
https://www.hemtrevligt.se/hemmetsjournal/artiklar/artiklar/20210129/nils-ar-sarskoleeleven-som-blev-doktorand/
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/fredrik-fick-fel-diagnos
https://sverigesradio.se/avsnitt/116605
Tack för länkarna! Jag minns nu att jag faktiskt har läst om Nils tidigare.
I en intervju i TV-serien Diagnosexplosionen sa dock Christopher Gillberg att han tror att skolans ändrade kunskapskrav driver fram diagnoser.
https://www.svtplay.se/video/jQ76XGV/uppdrag-granskning-bokstavsbarnen/1-diagnosexplosionen
Det låter rimligt.
Nu ska regeringen göra om öäroplanen så att det blir mer fakta och mindre analys. Alltså som det var förr. Det är bra, särskilt för oss med npf!
Till min bror sa de att han var så verbal och därför inte kunde ha autism.Men de är så lätt många låter sig luras av detta. Han klarar inte av att resa åka bort överhuvudtaget, men klarade körkortet. Jag har vart i alla världsdelar sovit på tak, tält men har aldrig klarat körkortet.
Jag har också fått höra att jag är för verbal för att ha autism, men människor säger så saknar kunskap.
Det låter spännande att du rest mycket!
Bästa var när man hade besök av elefanter, vilda.
Åh, vad häftigt! Du har besökt många exotiska länder.
Min son fick också förslaget if-diagnos tidigt eftersom talet var sent och testning visade låg begåvning. Jag fick höra att sonen aldrig skulle få något tal. Jag bestred diagnosen och därför sattes därför aldrig formellt. Jag har länge misstänkt att sonen har autism men trots kontakt med psykiatrin har ingen diagnos satts. Under hösten gjordes äntligen en utredning och innan jul fick sonen diagnosen autism (aspergers). Han känner en stor lättnad över att kunna förstå varför han är annorlunda. Han vägra sammarbeta vid stora delar av IQ testningen men han slog i taket vid den språkliga testningen. Det är intressant att se att den förmågan som bedömdes vara så låg tidigt nu är extremt hög.
Det är vanligt att mycket händer i barnets utveckling under förskoleåren. Din son är ett bra exempel på att testningarna kan visa andra resultat i takt med att barnet utvecklats!