Hur ska min autistiske son fixa livet?

Ullis frågar

Har en son som är 24 år som fått sin autism diagnos i februari. Får ingen hjälp från psyk, och habiliteringen är det lång kö till . Men han är i stort behov av hjälp, bor själv klarar det men jag får hjälpa han handla och städa lite. Han kan laga mat men lämnar ibland lite matlådor. Han pluggar på komvux men har svårt att ta tag i det. Får inget stöd från skolan fast vi sagt till. Ska han maila får jag tjata sen säger han att han gjort det men sen kommer det fram att han ej gjort det. Hur ska man göra för han ska fixa skolan och livet?

Paula svarar

Då din son har autism är det viktigt att han uppmuntras att skapa ett liv som fungerar för honom. Det viktiga är att han mår bra, inte att han ska lära sig att leva neurotypiskt, d v s på ett sätt som en genomsnittlig vuxen utan autism förväntas leva. Inte sällan förväntas vi med autism leva på ungefär samma sätt som våra jämnåriga, och i ett sådant liv ingår självständighet, en så kallad normal dygnsrytm, ett någorlunda välstädat hem, sysselsättning i form av arbete eller studier samt ibland även ett rikt socialt liv och kanske en livspartner. Men det är långt ifrån alla autister som mår bra av att leva enligt förväntningar vilket är viktigt att hålla i minnet.

Anpassningar måste sättas in vid behov

Frågan är varför komvux inte fungerar för honom. Skulle han behöva stödinsatser han inte får, och vilka stödinsatser skulle det i så fall vara? Vad tycker han själv? Vill han slutföra sina komvuxstudier om han skulle få anpassningar och stöd? Om så är fallet tycker jag att ni ska skriva till skolan igen, visa ett intyg på hans diagnos och förse dem med en lista över vilka stödinsatser han skulle behöva (eller om han inte vill att ni föräldrar lägger er i kan han göra det själv). Enligt diskrimineringslag är utbildningsväsenden skyldiga att bevilja anpassningar vid funktionsnedsättning. Blir han nekad kan han/ni anmäla hans komvux till DO!

Sysselsättning är inte det bästa för alla

Ett annat alternativ är att han inte orkar ha någon daglig sysselsättning alls oavsett om han får anpassningar eller ej. I så fall mår han kanske bra av att vara hemma på dagarna och få styra sina dagar själv. Kan det vara så? I så fall tycker jag att han ska ansöka om aktivitetsersättning. Faktum är att det finns autister som mår bra av att vara hemma på dagarna, och alla mår inte bra av att jobba eller plugga oavsett hur anpassad arbetsplatsen eller studiemiljön är. Detta för att det i sig är energikrävande att leva med autism vilket innebär att inte alla autister orkar med ytterligare utmaningar.

Klarar inte heller av att städa

Vad gäller städning så klarar inte heller jag av det trots att jag redan är 43 år, men det är ingen fara då jag får hjälp av mina boendestödjare! Dessutom har jag insett att det inte ens är nödvändigt att ha ett jättestädat hem. Jag har blivit uppfostrad i att tänka att ett hem alltid måste vara välstädat men har senare förstått att det inte alls måste vara det under förutsättning att hemmet inte är så smutsigt att det kommer in skadedjur. Du kan fråga din son om han skulle vilja ha boendestöd, och i så fall kan du hjälpa honom att ansöka om det förutsatt att han vill ha din hjälp!

Hans liv kan behöva autismanpassas

Om ni är missnöjda med psykiatrin kan han alltid byta mottagning, men frågan är om han ens behöver ha kontakt med dem. Vad tycker han själv? Om han lider av psykisk ohälsa kan han behöva behandling, men om hans enda problem är att han mår dåligt av att inte kunna uppfylla andra människors förväntningar på normalitet är det istället hans miljö och andras förhållningssätt som behöver autismanpassas. Det är möjligt att han aldrig kommer att klara av att leva ett vuxenliv som duger i andra människors ögon, men det viktigaste är att han får stöd i att lära sig att leva på ett sätt han mår bra av!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.