Hur hanterar man sociala utmaningar med autism?

Tvättbjörnen frågar

Jag funderar på om du kan hjälpa mig tänka ut ett förhållningssätt. Jag är autistisk, kreativ och skicklig inom mitt gebit, är medlem i en förening där jag kan utöva mitt gebit. Det är en stor förening men med ganska otydliga regler och bitvis väldigt dålig social dynamik medlemmarna emellan. Jag har lyft saker när jag upplevt att det blir för odemokratiskt men om jag har otur så vänds situationen emot mig.

Nu orkar jag inte lyfta något mer för det tar för mycket energi. Ibland men mer sällan blir något dåligt riktat mot mig, tex att någon säger elaka saker eller ignorerar mig. Jag känner att jag ofta får ångest, det är omöjligt att hänga med och förstå vad som händer och jag kan inte räkna ut när dåliga saker kommer hända. Tex om jag är där och medlemmar inte är schyssta mot varandra så gör stämningen att jag inte kan koncentrera mig på mitt arbete. Jag har absolut funderat på att lämna föreningen därför att det påverkar mitt arbete negativt och jag får ångest men jag behöver använda maskiner och utrymmet för att utföra mitt intresse.

Min fråga till dig är om du har någon tanke om jag kan skapa ett förhållningssätt i mig som gör att ångesten inte slår på? Ibland känns dynamiken på samma sätt som i realityserien Robinson eller Farmen. Ibland känns det som att ett antal medlemmar drar igång ett socialt kaos för att de har tråkigt. Styrelsen försöker nog navigera i det här men är samtidigt inblandade. Jag är helt öppen med min autism på ont och på gott i sammanhanget.

Paula svarar

Först av allt är det alltid viktigt att vi autister funderar på om våra upplevelser stämmer överens med verkligheten. Om vi har tidigare trauman och följaktligen har fastnat i negativa tankemönster kan vi felaktigt uppleva andra människor som negativa och arga trots att de inte är det i verkligheten. Dessutom har en studie visat att vi autister har en tendens att tolka andra människor negativt, det vill säga att vi kan felaktigt tolka glada ansikten som neutrala och neutrala ansikten som arga. För att hitta rätt förhållningssätt är det alltså viktigt att du funderar på om den negativa stämning du upplever i föreningen är så negativ som du tror. Om du har fastnat i negativa tankefällor kan KBT med kognitiv inriktning hjälpa.

Säg ifrån till alla elaka personer

Med detta sagt finns det ingenting i ditt mejl som får mig att misstänka att det inte skulle finnas konflikter och dålig social dynamik i föreningen, men det är ändå viktigt att du försäkrar dig om att det verkligen är så. Mobbning och elakheter ska du i vilket fall som helst aldrig behöva acceptera. Om någon är elak mot dig tycker jag att du ska kontakta styrelsen gång på gång även om du inte skulle få ett svar. Vidare kan du säga ifrån till alla som är elaka mot dig. Om du har svårt att komma på vad du kan säga kan du ha en standardfras som du alltid använder. Du kan exempelvis säga: ”Jag tycker inte om att du pratar med mig på det där sättet/använder den där tonen mot mig.”

Stanna upp i ångesten

När du upplever att det sociala blir jobbigt tycker jag att du ska stanna upp i ångesten istället för att till varje pris undvika att ångestkänslan slår på. När vi människor upplever ångest brukar vår naturliga reaktion vara att försöka få ångesten att försvinna, men det är ofta fel förhållningssätt: ju mer vi försöker få våra känslor att försvinna desto mer brukar våra negativa känslor att tillta. När du känner ångest är det alltså bra om du accepterar känslan och känner efter hur det känns i kroppen utan att döma ut dig själv. Du kan konstatera neutralt för dig själv: ”Jaha, nu börjar jag skaka och jag tycker att det känns jobbigt” eller ”nu känner jag en klump i halsen.” Uppmärksamma allt utan att förneka de negativa känslorna!

Vi autister är ofta känsliga

Du har autism och påverkas därför av det mesta som händer runt dig. Det är inte omöjligt att du aldrig kommer att kunna fokusera på ditt arbete fullt ut om du upplever negativ stämning runt dig. Jag brukar säga att man som autist bör försöka anpassa sin miljö så gott det går, men om du t.ex. inte kan arbeta i ett annat rum i lokalen och du är helt säker på att du vill fortsätta vara medlem i föreningen kan du behöva acceptera att du inte alltid kan fokusera på ditt arbete. Detta såklart under förutsättning att styrelsen vägrar göra något åt konflikterna. Som autist kommer man nämligen alltid råka ut för vissa utmaningar, men det är inte alltid man kan göra något åt det.

Ingenting du kan påverka

Mobbning och elakheter ska du som sagt aldrig behöva acceptera, men om de andra medlemmarna har konflikter med varandra är det ingenting du kan påverka. När du upplever negativ stämning i föreningen kan du alltså behöva acceptera att du inte alltid kommer att kunna fokusera på ditt arbete fullt ut, men så länge du ändå trivs med det du håller på med kan det vara okej ändå! Det är endast du som kan avgöra om du tycker att det är värt att vara med i föreningen när stämningen är så negativ som du beskriver det, men jag antar att du har tänkt igenom saken och tycker att det är värt det.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.