Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur motiverar jag min skoltrötta dotter med autism?

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Jenny frågar

Min dotter är 18 år och har det senaste året blivit så trött hon orkar inte gå till skolan mer än kanske en dag i veckan 4 timmar. Att få henne att gå upp ur sängen kan ofta ta hela förmiddagen. Hon har autism och en lindrig IF samt en ångestproblematik som kommer och går.

Hon orkar inte göra något längre. Hon är glad och verkar må bra så länge hon inte ställs för några krav. Innan hon kom in i puberteten var hon tvärtom och var ständigt i rörelse.

Min fråga är har du några tips på hur man kan motivera henne att gå upp ur sängen på morgonen? Jag upplever att hon verkar utbränd men är det inte fel att inte försöka motivera henne att gå lite till skolan då det är den enda yttre stimulans hon ibland får?

Paula svarar

Du skriver att hon verkar utbränd men verkar må bra och vara glad när det inte ställs några krav på henne. Jag vet såklart inte vad hon tänker och känner, men om du verkligen misstänker att hon är utbränd men mår bra av att vara hemma skulle jag inte försöka motivera henne för att gå upp ur sängen på morgnarna. Jag har själv drabbats av utmattningssyndrom två gånger i mitt liv och lovar att det är en fruktansvärd sjukdom som bara blir värre och värre ju högre krav man får på sig.

En utbränd autist behöver återhämtning

Enligt min erfarenhet behöver inte en utbränd autist ”stimulans” utan vila, återhämtning samt intressanta och meningsfulla aktiviteter. Och med ”intressanta och meningsfulla aktiviteter” syftar jag på aktiviteter som autisten själv finner intressanta och meningsfulla, och absolut inte på aktiviteter som omgivningen och samhället ser som meningsfulla.

Hon ska stå i fokus

Vid utbrändhet ska det vara den utbrände och inte samhällets värderingar och normer som står i fokus! När den utbrände har autism är det viktigt att ta hänsyn till autismen. Och vi med autism tycker inte alltid om samma aktiviteter som andra människor. Autismforskaren Lorna Wing skriver i sin bok Autismspektrum att en person med autism kan ha helt andra prioriteringsmönster och intressen än de flesta andra människor. Därför kan omgivningen aldrig veta vad en autist må bra respektive dåligt av!

Behöver ingen stimulans

Själv var jag i princip helt isolerad från omvärlden under pandemin. Jag var korttidspermitterad från jobbet och de 2 dagar i veckan jag väl jobbade så jobbade jag hemifrån. Jag och min pojkvän har ett distansförhållande, men vi sågs inte en enda gång på 1,5 år under pandemin. Jag träffade inte heller min familj på 2,5 år. Många var oroliga för att jag inte fick ”stimulans” och ”social samvaro”, men jag mådde hur bra som helst! Det enda jag mådde dåligt av under pandemin var samhällets åsikter om hur man ”borde” leva, men samtidigt insåg jag att jag verkligen inte behöver någon stimulans. Och då var jag inte ens utbränd men längtade alltså ändå inte efter stimulans.

Utgå från hennes känslor

Vid utbrändhet är det viktigt att utgå från den drabbades känslor, upplevelser, energi och åsikter. Man ska alltså aldrig utgå från vad samhället tycker att personen borde orka. Någon som är utbränd behöver sänkta krav, absolut inte högre! Och en autistisk tonåring kan tycka att det tar alldeles för mycket energi att sitta i skolan en halvdag i veckan, men omgivningen kan istället tycka att autisten borde höja kraven och ”utmana sig själv” genom att gå till skolan ännu oftare. Men det finns ingen mall för hur mycket en autistisk borde orka, och därför är det viktigt att autisten får lyssna på sig själv.

Skolan är en social konstruktion

Vid bemötandet av personer med autism är det viktigt att tänka utanför boxen. Jag vet, det kan kan vara jättesvårt ibland för samhället har beslutat att alla barn och tonåringar mår bäst av att vara i skolan och att alla vuxna mår bäst av att ha ett arbete eller åtminstone någon form av daglig sysselsättning. ”Utveckling” och ”lärande” ses som viktigare än psykiskt välmående, i alla fall i de situationer då en elev inte är intresserad av att utvecklas men mår bra av att sitta hemma på dagarna. Passar man inte in i samhällets normer blir man ifrågasatt och sjukdomsförklarad. Men skolan är faktiskt en social konstruktion som inte funnits så jättelänge i historien vilket är jätteviktigt att komma ihåg i sammanhanget.

Finns det ett mönster?

Med detta sagt kan jag inte uttala mig om vad din dotter tänker och känner och om hon verkligen är utbränd eller inte. Frågan är om hon skulle trivas i skolan och orka gå dit om hon fick mer anpassningar. Kanske skulle hon trivas och orka då, kanske inte. Du kan fundera på om du sett något mönster i hennes villighet att gå till skolan. Är det kanske så att hon bara går till skolan de dagar hon får plugga sitt favoritämne eller när hon får träffa sin favoritlärare som förstår henne bäst? Om hennes avsaknad av motivation beror på bristande anpassningar är det viktigt att du pratar med skolan!

Det är bara hon som vet det

En annan fråga är hur hon mår de dagar du väl lyckats få henne att gå till skolan. Någon gång när hon kommer hem från skolan skulle du kunna fråga henne om hon tycker att det är bra att du motiverade henne för att gå dit på morgonen. Vissa autister tycker att det är bra att anhöriga/boendestödjare motiverar dem för att gå upp ur sängen på morgnarna för att gå till skolan/jobbet/daglig verksamhet, och detta eftersom de tycker att det tar emot för stunden att byta miljö men när de väl gjort det så är de nöjda. Andra autister vill absolut inte bli pushade och motiverade eftersom det får dem att gå med på aktiviteter de mår dåligt av. Frågan är vilken skara din dotter tillhör. Det vet bara hon!

Belöningar kan var skadliga

Oavsett vad du gör tycker jag inte att du ska utlova henne belöningar för att gå till skolan om du inte är helt säker på att det gynnar henne. Jag har själv fått belöningar för att gå med på aktiviteter som varit skadliga för mig vilket bara resulterat i psykisk ohälsa, ångest och utbrändhet. Belöningar har förvisso fått mig att bete mig på ett av omgivningen önskat sätt men har alltså varit skadliga för mig.

Vad är det som driver henne?

Fråga din dotter varför hon går med på att gå till skolan en dag i veckan. Är det för att hon drivs av yttre motivation, det vill säga att hon vill få beröm från dig? Eller drivs hon av inre motivation och går till skolan för sin egen skull? Det är mycket viktigt att hon drivs av inre motivation och går till skolan för att hon mår bra av att vara där ibland. Är det inte så ska du absolut inte motivera henne för att gå upp ur sängen på morgnarna, tycker jag!

Tycker du att inlägget är bra? Dela då det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl. är du snäll:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

6 svar på ”Hur motiverar jag min skoltrötta dotter med autism?”

”samhällets åsikter om hur man ”borde” leva” Det där är vad allt kommer ner till. Ingen ska leva utanför normen eller i ”utanförskap”, även om det är vad som får de att må bra. Om dottern här är 18 år så är ju grundskolan avklarad i alla fall. Det ger en ju mer möjligheter, då allt från den punkten egentligen är valfritt.

Jag är också helt för ett mjukt förhållnadssätt till folk som väljer sina egna vägar. Och att individen alltid bör komma först!

Så bra skrivet, Kane! Tack! Människor som väljer sina egna vägar har alltid varit ifrågasatta i historien, men det måste inte betyda att annorlunda är fel. Jag levde själv i många år i det som samhället kallar för ”utanförskap” och trivdes med mitt liv.

Svara

”Man ska alltså aldrig utgå från vad samhället tycker att personen borde orka. Någon som är utbränd behöver sänkta krav, absolut inte högre! Och en autistisk tonåring kan tycka att det tar alldeles för mycket energi att sitta i skolan en halvdag i veckan, men omgivningen kan istället tycka att autisten borde höja kraven och ”utmana sig själv” genom att gå till skolan ännu oftare. Men det finns ingen mall för hur mycket en autistisk borde orka, och därför är det viktigt att autisten får lyssna på sig själv.”

Det är verkligen jättebra att du poängterar ovanstående inte minst det sistnämnda🙂 Det görs av alldeles för få, alldeles för sällan.

Ingen ska behöva jämföras med
”vad vissa andra autister klarar”! Eller ser ut att klara. Det vissa klarar något år behöver inte va hållbart eller ens hälsosamt. Eller så är det det och då får man glädjas med dessa.

Samhället/omgivningen och många professionella, behöver i mycket större utsträckning än idag, tänka till kring hur de på rätt sätt lyfter den enskilde autisten. För att de ska kunna det behöver de också ofta känna autisten väldigt väl är min erfarenhet utifrån mig själv och andra.

Jag har faktiskt länge varit trött på människor som påstår att eftersom vissa forum/sammanhang är anpassade efter oss med autism så borde alla autister klara av dessa saker. Det kan handla allt från att klara av att jobba på ett anpassat jobb till att plugga på en autismanpassad utbildning till att gå i en autismklass på mellanstadiet och orka dyka upp på skolan varje dag. Men alla autister klarar inte av det anses vara ”autismanpassat”. Att autismanpassa något betyder inte att det är anpassat efter alla med autism.

Precis som du skriver måste det som vissa autister ser ut att klara inte vara hälsosamt för personen. Vi autister lever i genomsnitt betydligt kortare än de flesta andra människor. Undrar om en av orsakerna kan vara att vissa autister tar ut sig alldeles för mycket?

Jag håller också med om att professionella som lyfter den enskilde autisten ska känna autisten väl för att lyckas. Tyvärr tror många att alla autister ska bemötas på ett schablonartat sätt. Vissa boendestödjare som bara träffat mig 1-2 gånger anser sig veta vad jag klarar och inte klarar!

Svara

Många ges inte rätt förutsättningar för att kunna ta hand om sin hälsa. Hälsa är ju också så mycket mer än bra kost och regelbunden träning. Vissa tror att det är bara att börja prioritera annorlunda. Men det behöver inte va så lätt när saker som är automatiserade hos andra inte är det hos en hel del autister. Det är ofta väldigt många olika saker parallellt som man behöver klara:(
Det mest hälsosamma kan ju även va att inte fokusera så mycket på att förbättra saker utan kanske nöja sig med ett ”projekt”.

Man får göra vad man kan, anpassa sig..men det gör ju redan väldigt många och ändå får de inte lika många år som någon utan autism?

Så är det precis! När jag börjat prioritera annorlunda har jag ofta blivit bemött med kritik och ifrågasättanden. När jag exempelvis bestämde mig för att låta posten att ligga på hallgolvet i ca en vecka (eftersom jag inte orkade plocka upp den varje dag) tyckte vissa att jag borde ”skärpa mig”. Men det var mitt sätt att sänka kraven! När jag slipper stressa för sådant mår jag mycket bättre vilket också borde gynna min hälsa.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *