Hur bemöter jag min utåtagerande autistiska dotter?

Nettan frågar

Min dotter på 14 år med högfungerande aspergerdiagnos utan IF, får ganska sällan kraftiga utbrott, men häromdagen blev det ett större pga strul med lärare i skolan som satt överkrav, hon blev så frustrerad att hon i utbrottet råkar slå ett knytnävsstort hål i gipsväggen i sitt rum och hon har råkat kastat sin mobil i golvet så att hela skärmen krossades/sprack.

Jag tycker det är svårt med konsekvensen efter ett utbrott. Hon får ju utbrott för att hon har nått sin gräns och det har blivit för mycket för henne, då känns det fel av mig som förälder att ”straffa” henne med en konsekvens efteråt i form av att tex dra av från hennes veckopeng för att det kostar 1000 kr att laga skärmen på hennes spruckna mobil. Samt be henna vara delaktig och laga hålet i väggen. Hon skäms ju redan och hon vill inte ha sönder saker när hon är arg.

Har du några råd kring just detta scenario hur man bör tänka kring en ev. Konsekvens efter ett utbrott som orsakats av att överleva i skolan?

Paula svarar

Jag tycker att du tänker helt rätt! Din dotter ska aldrig straffas för att ha haft sönder saker. Jag vet inte om du läst boken Hantera, utvärdera, förändra av Anna Sjölund och Bo Hejlskov, men annars kan jag rekommendera den varmt! I boken tar författarna upp en fallbeskrivning om Kalle som kastar runt möbler och förstör saker varje gång han är arg. Vissa i personalgruppen anser att Kalle ska städa upp efter sina utbrott så att han lär sig. Men Kalle kan inte låta bli att kasta möbler eftersom han har en funktionsnedsättning, och att städa är mindre jobbigt än att kasta runt möbler, menar författarna. Det är alltså boendet som ska städa, inte Kalle!

Ställ krav på skolan

Skolan är inte anpassad efter din dotters behov vilket är anledningen till att hennes bägare rinner över ibland. Hon ska aldrig tvingas gå till en miljö som gör henne sjuk! Det första jag tycker att du ska göra är att kontakta skolan och ställa krav på anpassningar. Om inte skolan lyssnar kan du kanske få hjälp av detta blogginlägg. Jag vet inte var ni bor, men om ni har tur kan det finnas en resursklass för autistiska elever i närheten. Undersök om det kan vara ett alternativ! Om inget annat funkar och du märker att hon mår bäst hemma tycker jag att du kan hålla henne hemma tills situationen är löst (ja, jag vet att det bryter mot lagen då vi har skolplikt i Sverige, men ibland är det det enda alternativet).

Finns en kontroversiell lösning

Det finns också en annan lösning som dock är väldigt kontroversiell. Om skolan vägrar göra anpassningar och det inte finns resursklasser där ni bor kan du fundera på om du skulle kunna placera henne i den anpassade grundskolan, d vs det som tidigare kallades för särskolan, förutsatt att inget annat funkar och hon tycker att det är okej? Jag har träffat föräldrar till barn med autism utan IF, och deras utmanande beteende försvann direkt när de fick bli integrerade elever i särskolan! Även specialläraren och docenten Lotta Anderson konstaterar att de autister utan IF som placeras i den anpassade grundskolan har lägre skolfrånvaro än de autister som går i den ordinarie grundskolan vilket tyder på att de trivs i en särskolemiljö.

Värdesätter välmående högre än betyg

Emellertid konstaterar Anderson att det även finns baksidor med att placera autistiska barn utan IF i den anpassade grundskolan: trots att dessa elever följer den ordinarie skolans/hemskolans läroplan (sedan 2010 är det enligt skollagen förbjudet för elever utan IF att följa särskolans läroplan) får dessa elever ofta sämre betyg än de elever som fullgjort sin skolgång i den ordinarie skolan. Man kan självklart tycka olika om frågan, men för mig är det mycket viktigare att trivas än att få bra betyg så jag hade personligen mycket hellre blivit placerad i särskolan än att gå i den ordinarie skolan och mått dåligt. Men det är såklart inte säkert att alla autister har samma prioritering.

Bra att ha icke-ömtåliga saker framme

Sammanfattningsvis är mitt tips att du försöker ordna dotterns skolsituation på ett sätt som passar henne så att hon förhoppningsvis slipper må dåligt och ta till ett utåtagerande beteende. Ibland kan det också hjälpa att komma överens med vederbörande om att ha framme saker som är okej att kasta och som inte går sönder så att personen får chansen att avreagera sig på ett mindre destruktivt sätt när hens bägare rinner över!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.