Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur bemöter jag min utåtagerande autistiska dotter?

Nettan frågar

Min dotter på 14 år med högfungerande aspergerdiagnos utan IF, får ganska sällan kraftiga utbrott, men häromdagen blev det ett större pga strul med lärare i skolan som satt överkrav, hon blev så frustrerad att hon i utbrottet råkar slå ett knytnävsstort hål i gipsväggen i sitt rum och hon har råkat kastat sin mobil i golvet så att hela skärmen krossades/sprack.

Jag tycker det är svårt med konsekvensen efter ett utbrott. Hon får ju utbrott för att hon har nått sin gräns och det har blivit för mycket för henne, då känns det fel av mig som förälder att ”straffa” henne med en konsekvens efteråt i form av att tex dra av från hennes veckopeng för att det kostar 1000 kr att laga skärmen på hennes spruckna mobil. Samt be henna vara delaktig och laga hålet i väggen. Hon skäms ju redan och hon vill inte ha sönder saker när hon är arg.

Har du några råd kring just detta scenario hur man bör tänka kring en ev. Konsekvens efter ett utbrott som orsakats av att överleva i skolan?

Paula svarar

Jag tycker att du tänker helt rätt! Din dotter ska aldrig straffas för att ha haft sönder saker. Jag vet inte om du läst boken Hantera, utvärdera, förändra av Anna Sjölund och Bo Hejlskov, men annars kan jag rekommendera den varmt! I boken tar författarna upp en fallbeskrivning om Kalle som kastar runt möbler och förstör saker varje gång han är arg. Vissa i personalgruppen anser att Kalle ska städa upp efter sina utbrott så att han lär sig. Men Kalle kan inte låta bli att kasta möbler eftersom han har en funktionsnedsättning, och att städa är mindre jobbigt än att kasta runt möbler, menar författarna. Det är alltså boendet som ska städa, inte Kalle!

Ställ krav på skolan

Skolan är inte anpassad efter din dotters behov vilket är anledningen till att hennes bägare rinner över ibland. Hon ska aldrig tvingas gå till en miljö som gör henne sjuk! Det första jag tycker att du ska göra är att kontakta skolan och ställa krav på anpassningar. Om inte skolan lyssnar kan du kanske få hjälp av detta blogginlägg. Jag vet inte var ni bor, men om ni har tur kan det finnas en resursklass för autistiska elever i närheten. Undersök om det kan vara ett alternativ! Om inget annat funkar och du märker att hon mår bäst hemma tycker jag att du kan hålla henne hemma tills situationen är löst (ja, jag vet att det bryter mot lagen då vi har skolplikt i Sverige, men ibland är det det enda alternativet).

Finns en kontroversiell lösning

Det finns också en annan lösning som dock är väldigt kontroversiell. Om skolan vägrar göra anpassningar och det inte finns resursklasser där ni bor kan du fundera på om du skulle kunna placera henne i den anpassade grundskolan, d vs det som tidigare kallades för särskolan, förutsatt att inget annat funkar och hon tycker att det är okej? Jag har träffat föräldrar till barn med autism utan IF, och deras utmanande beteende försvann direkt när de fick bli integrerade elever i särskolan! Även specialläraren och docenten Lotta Anderson konstaterar att de autister utan IF som placeras i den anpassade grundskolan har lägre skolfrånvaro än de autister som går i den ordinarie grundskolan vilket tyder på att de trivs i en särskolemiljö.

Värdesätter välmående högre än betyg

Emellertid konstaterar Anderson att det även finns baksidor med att placera autistiska barn utan IF i den anpassade grundskolan: trots att dessa elever följer den ordinarie skolans/hemskolans läroplan (sedan 2010 är det enligt skollagen förbjudet för elever utan IF att följa särskolans läroplan) får dessa elever ofta sämre betyg än de elever som fullgjort sin skolgång i den ordinarie skolan. Man kan självklart tycka olika om frågan, men för mig är det mycket viktigare att trivas än att få bra betyg så jag hade personligen mycket hellre blivit placerad i särskolan än att gå i den ordinarie skolan och mått dåligt. Men det är såklart inte säkert att alla autister har samma prioritering.

Bra att ha icke-ömtåliga saker framme

Sammanfattningsvis är mitt tips att du försöker ordna dotterns skolsituation på ett sätt som passar henne så att hon förhoppningsvis slipper må dåligt och ta till ett utåtagerande beteende. Ibland kan det också hjälpa att komma överens med vederbörande om att ha framme saker som är okej att kasta och som inte går sönder så att personen får chansen att avreagera sig på ett mindre destruktivt sätt när hens bägare rinner över!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt) och Adlibris (pris 275 kr, frakt 39 kr).

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Jag gick också lärarutbildningen i ett år drygt, men det fungerade inte alls. Jag klarade inte av det sociala och…

13 svar på ”Hur bemöter jag min utåtagerande autistiska dotter?”

Hej Nettan!
Min son är 15, han har högfungerande autism och går sista terminen i 9:an. Han har anpassad skolgång och sitter med sin lärare i ett mindre klassrum med andra elever som också behöver extra stöd. Han går 2,5 timme i skolan mellan 09:30 – 12:00 och han läser tre ämnen; engelska, svenska och matematik.
Han klarar inte kunskapskraven och kriterierna för sin årskurs.
Det är för att han inte varit i skolan utan har varit utbränd flertalet gånger. Han blev utredd på BUP och skolan fick anvisningar av BUP hur de skulle anpassa skolmiljön men ingen av de tre skolor han gått på fixade det. Sonen har i omgångar varit sjukskriven av läkare. Vi fick tillfällig hjälp av läkare på vårdcentral och senare långvarig sjukskrivning av en privatlärare med goda kunskaper om NPF-diagnoser. Skapa en bra kommunikation med skolan och se till att få ett åtgärdsprogram om hur din dotters skolgång ska se ut så att hon överhuvudtaget klarar av att vistas i skolan. Men för att hon ska få återhämta sig sjukanmäl henne en vecka. Har ni förlängd VAB på Försäkringskassan? Då kan man vara hemma med sitt barn fram till 16 år. Be om möte med rektor om anpassning snarast om du inte redan gjort det. Hoppas det löser sig. Mvh Jessica

Är det vanligare att personer som har autism och är utåtagerande också har en ADHD-diagnos parallellt än att de ”bara” har autism? Varför blir vissa utåtagerande och inte inåtagerande som jag gissar är betydligt vanligare?

Kan den kontroversionella lösningen med särskola även passa vid autism med inåtagerande beteenden som reaktion på överkrav?

Bra fråga! Gillberg skriver i sin bok Essence att vanliga symptom vid ADHD är utbrott och aggressivitet så om jag får gissa tror jag att ett utåtagerande beteende är vanligare hos de som utöver autism även har ADHD. Men jag har ingen aning!

En annan teori jag har om varför vissa autister blir utåtagerande och andra inåtagerande är att autister har olika personligheter. Nuförtiden utgår personlighetspsykologer från den så kallade femfaktorsteorin (på engelska Big Five-Theory) enligt vilken människans personlighet kan beskrivas i termer av fem olika personlighetsdrag. Jag har funderat på om det kan vara så att de autister som skattar högt för personlighetsdraget ”välvillighet” (engelska agreeableness) blir inåtagerande vid höga krav och stress medan de som skattar lågt för samma drag blir utåagerande. Men det är som sagt bara min teori!

Jag tror att placering på en särskola kan passa mycket bra för vissa autister med inåtagerande beteenden. Jag hade själv gått med på att bli placerad på en särskola om jag hade fått erbjudandet! Men som sagt är det en mycket kontroversiell lösning eftersom de autister som inte har intellektuell funktionsnedsättning och som placeras på en särskola får sämre betyg än de autister som placeras på en vanlig skola, och detta alltså trots att autister utan IF inte följer särskolans läroplan.

Svara

Tyvärr är problemet att förr så fick autistiska samma undervisning som
Dem med If , de har lett till svårigheter, skulle aldrig vela gått särskola, däremot velat ha hemundervisning periodvis, eller resursskola. Då har man vanliga ämnen men i en liten klass

Jag hade mått mycket bättre av att få hemundervisning! Jag hade inte heller haft mycket emot att gå i den anpassade grundskolan (d v s det som förut hette särskola). Jag hade inte brytt mig om att uppgifterna hade varit alldeles för lätta för mig. Det viktigaste hade varit att jag hade mått bra!

Svara

Den nya skollagen från år 2010 anger att elever utan intellektuell funktionsnedsättning inte får följa särskolans läroplan. Däremot får de fysiskt placeras i särskolan, under förutsättning att de följer den ursprungliga skolans (d v s den vanliga grundskolans) läroplan. Dessa elever kallas för integrerade elever, och detta arrangemang tillämpas ibland när t.ex. en autistisk elev utan intellektuell funktionsnedsättning mår dåligt i den vanliga grundskolan. Förutsättning för detta arrangemang är att huvudmännen och elevens vårdnadshavare är överens om att integrera eleven i särskolan. Den lagparagraf som tillämpas i dessa fall är 7 kap. 9§ skollagen.

Svara

Tycker också detta är intressant. Undrar hur många som får rätt till den lösningen om de ansökt om den? Gissar att det varierar beroende på vilken kommun det gäller. Finns resursklasser i den vanliga skolan i kommunen eller grannkommunen är det kanske något som först måste prövas t ex?

Jag har också funderat på hur vanligt det är! Jag vet att det förekommer att autistiska elever utan intellektuell funktionsnedsättning placeras i särskolan, men jag misstänker precis som du att resursklasser och alla andra alternativ prövas först innan det blir aktuellt med integrering i särskolan. Jag tror att integrering är det sista alternativet, och jag tror också att det inte ens alltid tillämpas om rektorn ställer sig negativ till det.

Jag tycker att de integrerade elevernas situation är intressant just för att de har konstaterats ha betydligt högre skolfrånvaro men lägre betyg och sämre kunskapsutveckling än de autistiska elever utan IF som går i den ordinarie grundskolan. Forskarna Swärd och Florin har konstaterat i sin bok att särskolan satsar mycket på elevernas välmående men mindre på kunskapsutveckling, och det har fått mig att fundera på vad som är viktigast: trivsel eller betyg? För mig är det definitivt trivseln, men någon som inte vantrivts i skolan lika mycket som jag gjort skulle säkert kunna tycka att det är kunskapsutvecklingen och betygen som är det viktigaste. För mig är och var skolan bara liksom nödvändigt ont!

Svara

Jag tror på både och. Jag trivs inte vara på daglig verksamhet och inte få minsta utmaning. De om något kan få mig att må dåligt. Då är jag hellre hemma . I Åland finns möjlighet till hemundervisning

Jag skulle inte heller trivas på daglig verksamhet men däremot vet jag att många andra autister trivs!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *