Kategorier
Okategoriserade

Därför ska du som LSS-personal stå på brukarens sida

Under de senaste åren har jag inte haft speciellt mycket att klaga på. Visst, de flesta av mina bokade föreläsningar har blivit inställda p.g.a. pandemin varav följde att jag blev korttidspermitterad förra året, men däremot blev jag aldrig av med jobbet vilket jag är glad för. Jag har fast dock än låg inkomst och jag har boendestöd som fungerar okej. Det som inte alltid har fungerat med boendestödet är att min boendestödjare varit långtidssjukskriven i perioder och jag haft vikarier vilket inte alltid fungerat helt smidigt, men annars har det mesta flutit på rätt så bra.

Har genomgått påfrestningar

Däremot har det funnits perioder i mitt liv då livet inte flutit på lika smidigt. 2010 blev jag plötsligt utförsäkrad från Försäkringskassan och fick till råga på allt avslag på min ansökan om försörjningsstöd med motiveringen att jag borde ha sparat pengar från min aktivitetsersättning. Jag kände mig pressad av socialtjänsten och blev tvingad att närvara i jobbiga möten med Arbetsförmedlingen. Det var psykiskt mycket påfrestande! 2015 blev jag dessutom uppsagd från mitt dåvarande jobb vilket tärde på mig då jag var rädd för att Arbetsförmedlingen skulle tvinga mig att ta ett jobb som jag inte skulle klara av. Jag hade ångest i magen varje gång jag tvingades delta i Arbetsförmedlingens möten varav vissa skedde i grupp vilket jag hade mycket svårt för.

Fick medhåll

När jag utsattes för dessa påfrestningar talade jag ibland med yrkesverksamma, dvs psykologer, kuratorer och boendestödjare om det jag varit med om. När jag inte kunde betala hyran p.g.a. utförsäkringen och avslaget från socialtjänsten klagade jag på att vi med funktionsnedsättningar hade det jättetufft! Och alla yrkesverksamma jag pratade med höll med mig om att jag hade blivit orättvist behandlad och bekräftade att jag befann mig i en mycket jobbig situation. Detta visste jag ju iofs själv om, men det var skönt att få medhåll och känna sig sedd och hörd. Att det fanns människor som stod på min sida förbättrade mitt mående enormt.

Borde vara självklart

Ovanstående borde vara självklart för alla, dock är det tyvärr inte det. Det är totalt förskräckligt att det finns andra autister som fått ett helt annat bemötande från yrkesverksamma. Emma som praktiserat utan lön i 15 år och drömmer om ett lönebidragsarbete fick ju höra från sin LSS-personal att hon borde vara tacksam för att ha det betydligt bättre än asylsökande från Syrien som inte skulle klagat i hennes sits. Andra som lever på socialbidrag har fått höra från sina boendestödjare att de borde vara glada för att överhuvudtaget få pengar! Och vissa som förblivit utan anpassningar på sina arbetsplatser har fått höra att de borde vara tacksamma för att någon arbetsgivare har velat anställa dem och att de fått vissa anpassningar. Och vissa anpassningar är väl bättre än inga anpassningar alls?!

Fruktansvärd människosyn

Jag blir på jättedåligt humör varje gång jag får höra sådana historier. Vad är det för människosyn?! Får inte vi med funktionsnedsättningar klaga på vår situation och uttrycka en önskan om det liv genomsnittssvensken lever? Om boendestödjare och LSS-personal får uttrycka missnöje om sina låga vårdlöner, varför skulle inte vi med funktionsnedsättningar som inte sällan har en betydligt sämre ekonomi än vårdbiträden också vilja leva annorlunda? Varför förväntas vi vara nöjda med smulor? Varför ska vi vara tacksamma över att ha en praktikplats där vi får städa toaletter om vi inte får betalt för det vi gör? Varför skulle vi vara tacksamma över att ha ett arbete som innebär uteblivna anpassningar och därav följande ångest? Varför ska vi vara nöjda med att vi överlever istället för att leva?

Du förvärrar situationen

Du som arbetar inom LSS eller boendestöd ska aldrig utgå ifrån att din brukare ska vara nöjd med att få mindre än vad du får. Om du viftar bort din brukares sorg och ångest och inte håller med om att hen förtjänar att få sjukersättning eller ett riktigt arbete istället för att städa toaletter gratis i 15 års tid riskerar du att förvärra vederbörandes mående. Genom att försvara marginalisering och utförsäkringar bekräftar du bara att vi med funktionsnedsättningar inte är något värda. Om du inte håller med om att alla människor har lika stor rätt att drömma om ett jämlikt liv passar du inte att jobba med oss med funktionsnedsättningar, det är den hårda sanningen!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

8 svar på ”Därför ska du som LSS-personal stå på brukarens sida”

Väldigt bra skrivet igen! Håller med helt också. Men jag har sen länge kommit till insikten om att människor är så oerhört mycket sämre och mindre empatiserande än vad jag skulle trott. Folk är alltid missnöjda med sina egna liv, så då ska minsann ingen ha det bättre än dem och helst ännu sämre. Men de kommer aldrig rikta sin avundsjuka mot de som verkligen lever i överflöd på samma skattepengar, som tidigare nämnda exempel, utan de som redan mår dåligt, är sjuka, har det svårt och befinner sig längst ned. Liksom mobbarna på skoltiden gjorde.

2003, när jag var 22 år, kontaktade mina föräldrar en kvinna på Soc för att försöka hjälpa mig få en kontaktperson eftersom jag var lika ensam då som nu. I första samtalet med denna så bara överöste hon mig med kränkningar och elakhet. Hela samtalet handlade om hur avundsjuk hon var på mig som fick vara sjukskriven, medan hon tvingades jobba. Med kommentarer som ”ALLLLA som har sovit dåligt på nätterna blir ju grötiga i huvudet, men JAG och alla andra som JOBBAR får ju klara av det!”, ”Om du hade anpassat dig och försökt vara mer som de andra på skoltiden, så hade de nog inte mobbat dig!”, ”Folk som inte är psykiskt sjuka, som jag ändå anser att du är faktiskt, får ju jobba varje dag så du får väl du OCKSÅ göra det!” Hon ringde inte tillbaka som hon skulle, flera månader gick och ingen ursäkt kom. När min pappa sen ringde upp och konfronterade henne med allt hon sagt till mig, bad hon HONOM om ursäkt och sa att det var ”klumpigt sagt”. Liksom flera andra som kränkt mig på sina arbeten, när de blev uppringda av honom, som på den tiden hade stor makt p.g.a. sitt jobb som politisk reporter. Och då var alla plötsligt jätterädda för att förlora sina jobb, som de visat så tydligt att de egentligen hatade…Ledningen på mammas jobb köpte t.o.m. hennes tystnad för hur de hade agerat där, så att det inte skulle komma ut i media…Hellre än att be om ursäkt, avskeda mobbartjejen med kollegor eller visa någon ånger. Än idag önskar jag att en enda av alla som begått tjänstefel faktiskt hade blivit avskedade och fått börja om från starten igen. För det är det enda som skulle motivera dem till att bli en bättre människa – rädslan för konsekvenserna.

Det är för mig själv väldigt enkelt att interagera med andra utan att kränka dem. Det har jag kunnat ända sen jag var liten. Men det är ju inte det som värderas nu, som sagt…

Det känns väldigt sorgligt, med det jag ångrar mest i livet är hur mycket jag har gjort för andra och funnits där för alla själv, som sen alltid har behandlat mig illa, kränkt och svikit i slutändan…Jag är lika ensam än idag. Det finns ingen att vända sig till alls för stöd och hjälp med någonting.

Just nu har mamma åkt in till akuten som VC skickade henne vidare till, efter att ha känt sig dålig, matt och orkeslös och jättesvårt med varje andetag då hon har svår Kol och astma och mår jättedåligt särskilt på vårarna och somrarna. Utan henne vore jag helt ensam i världen, vilket jag tänkt på varje dag sen 10-årsåldern. Jag trodde jag skulle känna mig större i mig själv med åldern och även ha massor av varma och snälla människor i mitt liv, som jag visste skulle finans där för mig också. På samma sätt som jag fanns för alla själv, innan jag insåg att det inte gick längre för att det bara var jag som gav till 100%

Vad tråkigt att höra att din mamma hamnat i akuten! Jag hoppas att hon får bra vård och får komma hem snart. Jättebra att du och din mamma har så fin kontakt som ni har!

Det var mycket olämpligt sagt av socialsekreteraren. Hon har ingen legitimitet att avgöra om du har arbetsförmåga eller inte! Men tyvärr finns det vissa olämpliga som jobbar inom socialtjänsten. Det är alltid bra att spela in samtal med myndigheter för då kan man klaga till deras överordnade.

Svara

Det har gjort att jag vägrar ringa samtal själv. Eftersom jag fått en negativ särbehandling och otrevligt bemötande av så många, hur vänlig och artig jag än är mot alla själv. Och heller inte kan försvara mig och hugga tillbaka när de kränker mig. Det har jag aldrig kunnat.

Flera man träffat är man jätteglad efter första och sista mötet att man aldrig behöver ha något mer att göra med. Eller ens hade träffat över huvud taget, när man får höra vad de sagt bakom ryggen på en.

Ja vissa människor gör man bäst i att hålla sig borta ifrån! Därför är det bäst att fokusera på de människor som är trevliga och respektfulla och undvika de som inte är det.

Svara

2001 skrev lss en akt om mig utan ajg ansökt om det utan mitt medgivande 2001 så omyndighets förklär lss mig med förvaltarskap i 5 år kamp med tingsrätten och förvaltnings rätten fick inegn advokat hjälp alls i twist strid mot kommun
2006 friades jag från förvaltarskap med motiveringen kan bevaka sin egen rätt sin ekonomi på på så hög juridisk nivå

läkare journal från 2004 till 2018 fult psykiskt frisk inga handikapp

2017 kommer soc med falsk polis anmälan om flaks påhittade bombhot och kidnappnings försk som stog i tidningen med
2019 friades jag från anklagelserna då bevisades soc falsk anmält mig fick inag skadestånd man har inte rätt i och få Skade stånd av kommuner som begår lag brott Sverige gorv organiserad brottslighet sysslar fina tjänstemän på kommunerna med

man tycker polisen kunde använt dörren som normalt folk den avr ju olåst men nä dom va tvungen bryta in dörren

under pågående brot utredning
1 soc försökte med flaks anmälan olaga frihets beröva mig 2017 där soc själva skrev under ansökning pappret om förvaltarskap med sina egna namn dom är itne släkt får dom inte göra

2 under på gående utredning och rättegång försökte soc ansöka om förvaltarskap på mig
3 och då inte det fungerade så ringde dom psyket och via telefon samtla förde in
ADHD handicap autisms handikapp asberges handikapp
psykiskt störd manodeprsiv självmordsbenägen knarkare alkolist

fins inag undersökningar på varken handikapp eller sjukdomar baserat på telefon samtla från soc som begått grova övergrep i rättssak förfalska min journal

belastnings register/polisregister och läkare journaler finns inga blod prov inag urin prov på narkotika

läkare journal akut mottagning med mera finns inag laäkr journaler på självmords försk

läkaren ah r fört in flaks sjukdomar handicap missbruk via telefonsamtal fårn soc som under pågående berott utredning förfalskat min läkare journal

ivo vägrar jorunal förstörning ska va kvar för framtid vård men är med bar outbildad anställda på ivo som inte kan nått en pensionerad tandläkare som ska utreda medicinska frågor ivo funkar ju riktigt bra en riktig fin kalle anka verksamhet med outbildade personer som ska gör utredningar där dom helt saknar kompetens

under 2004 till 2018 så ahr soc förföljt mig trasserat ofredat mig varje dag i mitt liv med falsk anmälning oss polisen
soc har sjöliv skrivit under ansökning papper om förvaltaskap
kränkt förnedrat ofredat förföljt trasserat mig var enda dag i mitt liv

jag ha inte fått gått en skola Sverige
jag får inte ta körkrot
jag får inte arbeta
jag fick itne behålla min dotter
jag fick inte behålla mitt hus och skogs mark
jag vart utslängd fårn polis högskola
jag fick alla mian pengar på banken förskingrade 2001 till 2004

och än i dag 2021 så kränks jag förnedras nervärderas av ico
en gammal felaktig lss akt som skulle förstörts för flera år sedan

livet i Sverige är bra fantastiks vilka väcka val möjligheter jag fått dom senaste 20 åren

jag ahr inte råd med rätte gångar och advokater längre jag är utblottad jag är mång miljonär utna pengar mång miljonär på skulder lån för och slås för min mänskliga rättigheter i Sverige
pank på grund av
ivo int kan gör sitt jobb efter svensk lagstiftelse för ivo saknar IQ och kompetens

Sverige är bra fantastisk land
ett land som gynnar gorv organiserad brottlighet

Vad tråkigt att höra att du har så dåliga erfarenheter av socialtjänsten och att du tvingats fajtas mot dem! 🙁

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *