Ibland kan barn med Aspergers syndrom eller autism ha svårt för att lära sig vad som anses vara ett snällt eller artigt beteende i olika situationer. Detta kan få barnen att framstå som ouppfostrade medan det i själva verket ofta handlar om att barnet helt enkelt inte vet vad omgivningen väntar sig av dem.
Själv tyckte jag som barn att vissa regler var väldigt enkla att lära sig. För mig var det exempelvis självklart att man inte fick slå andra barn. Jag tyckte själv att det gjorde ont att bli slagen, och därför ville jag inte göra ont på andra barn. Jag tyckte också att det var självklart att tacka när jag blev bjuden på något eller när någon hjälpte mig. För mig har det alltid varit viktigt att visa omtanke och jag hade redan som barn svårt för människor som aldrig sa ”tack”. Därför var jag noga med att tacka andra människor, och det var aldrig något problem.
Däremot hade jag mycket svårt att lära mig och komma ihåg vissa andra sociala regler. Jag förstod exempelvis inte att jag borde öppna dörrar och portar till mina grannar eller okända människor i stan om de gick bakom mig och bar tunga matkassar. Jag gick oftast in utan att hålla upp dörren och var helt oförstående om någon klagade på att jag inte hade hållit upp dörren. Jag förstod aldrig varför. Anledningen till att jag inte förstod något var att jag inte visste att andra människor ville bli behandlade på ett annat sätt än jag. Själv har jag alltid tyckt att det är jobbigt och om mina grannar eller okända människor håller upp dörrar för mig om jag har tunga matkassar och jag utgick ifrån att andra fungerade som jag.
Anledningen till att jag tycker att det är jobbigt att mina grannar håller upp dörrar för mig är att jag redan har planerat att lägga dessa matkassar på marken för att ta fram nyckelbrickan ur min handväska. När någon plötsligt håller upp dörren för mig utan att jag är beredd på det, går saker inte enligt planerna vilket är ett stressmoment och energikrävande för nu måste jag plötsligt tänka på ett annat sätt. Även om det tar mindre tid att komma in genom porten när någon håller upp dörren till mig är det energikrävande (däremot är det inga problem för mig om jag är i sällskap med en vän och vännen håller upp dörren för mig för då är jag beredd på det). När jag var yngre, hade jag ingen aning om att andra människor tyckte att det var mer energikrävande att lägga matkassar på marken än att låta en granne eller okänd person öppna porten och att de därför tyckte att det var oartigt av mig att inte hålla upp dörrar för dem.
På samma sätt förstod jag aldrig förut varför det var viktigt att bjuda sina vänner på glass eller godis om man själv åt glass eller godis i deras sällskap. Eftersom mamma påminde mig flera gånger, lärde jag mig den regeln till slut men det var energikrävande för mig att komma ihåg det i alla situationer. När jag frågade de vuxna varför det var viktigt att bjuda, sa de till mig att jag borde sätta in mig i andra människors situation och försöka föreställa mig hur jag skulle känna om en kompis åt glass i mitt sällskap utan att bjuda mig. Men jag förstod ändå inte.
I början av 20-årsåldern hade jag faktiskt en vän som ibland åt glass när jag var hemma hos henne utan att fråga mig om jag ville ha (detta var innan jag började leva hälsosamt så på den tiden åt jag fortfarande glass). Jag tyckte inte att det var något konstigt med hennes beteende för ibland hade hon bara en glasstrut hemma och blev sugen. Om hon skulle äta den glasstruten efter att jag hade åkt hem kunde hon lika gärna äta den framför mig, så resonerade jag. Och nu började jag förstå ännu mindre varför hennes beteende ansågs vara oartigt för i mina ögon var det helt normalt.
Det var först långt senare i vuxenåldern jag fick veta varför. Jag frågade min boendestödjare varför det anses var oartigt att göra som hon gjorde, och hon förklarade för mig att det beror på att andra människor lätt blir sugna om de ser någon annan äta glass och de inte får smaka. Då fick jag en förklaring till hur andra människor fungerade och tänkte. Själv blir jag inte sugen om jag ser någon annan äta något gott, och därför visste jag inte att andra människor blev det.
Ibland kan barn med Aspergers syndrom behöva tydliga förklaringar. Om ett litet barn exempelvis har ett annorlunda fungerande beröringssinne och inte tycker att det gör ont att bli slagen, kan det vara svårt att förstå att andra tycker att det gör ont. Om man själv inte tycker att det är viktigt att andra tackar en, kan det vara svårt att förstå varför andra tycker att det är viktigt. För mig blev det plötsligt lätt att komma ihåg att bjuda andra om jag själv åt något gott när jag visste att andra människor lätt blir sugna om de ser något gott och att de tycker att det är jobbigt att inte få äta det själv.
3 svar på ”Vikten att förstå logiken bakom de sociala reglerna”
Hej! Tack för en superbra blogg! En fråga: Hur tycker du att man som förälder kan hjälpa sitt barn om det har ett opassande beteende i sociala sammanhang? Min son rapar till exempel alltid högt vid restaurangbesök och tuggar med öppen mun. Jag har pratat med honom om att han inte får göra så, men han förstår inte. Samma sak händer hela tiden. Den enda förklaringen jag kan ge är ju bara att han inte ska göra så. Han hälsar sällan när andra hälsar på honom. Jag märker att omgivningen uppfattar honom som ouppfostrad eller mindre vetande, men det är inte så. Har du några tips?
Hej Marie!
Det var en viktig fråga du ställde. Jag vet inte om du har läst om sociala berättelser, men om inte så kan du googla. Ibland förstår inte alla asperger-barn varför man måste följa vissa regler om man förklarar på ett vanligt sätt, men ibland kan det hjälpa om man skriver en social berättelse om situationen och förklarar tydligt hur andra människor kommer att uppfatta en om man gör annorlunda.
Om en person förstår hur ett annorlunda beteende kan uppfattas av andra, är det viktigt att komma ihåg att det kan ta mycket energi av många asperger-personer att anpassa sig till normen. Vissa tycker till exempel att det är väldigt energikrävande att hälsa. Därför är det viktigt att fråga sig om det är viktigt att personen alltid följer alla regler i alla situationer. Kommer personens beteende störa andra på riktigt? Om någon rapar högt vid matbordet och tuggar med en öppen mun kan det faktiskt störa andra matgäster för risken är stor att de andra gästerna tappar matlusten. Men när det gäller saker som att hälsa, ta av kepsen inomhus, skaka hand osv så tycker jag att omgivningen ibland kan vara tolerant om någon tycker att det är jobbigt att göra som alla andra.
Den enda förklaringen jag kan ge är ju bara att han inte ska göra så.
Det var inget bra argument. Tala till hans förnuft istället för till hans sociala intuition. Förklara för honom varför man inte bör bete sig så som han gör. Ge anledningar till att beteendet är olämpligt istället för att bara förklara att beteendet är olämpligt. Många människor med Aspergers syndrom kan intellektuellt förstå varför man bör bete sig si eller så i sociala sammanhang även om de inte har den naturliga förmågan att automatiskt bete sig på ett socialt vedertaget sätt.
Han hälsar sällan när andra hälsar på honom.
Igen. Tala till hans förnuft istället för till hans sociala intuition. Förklara att det är viktigt för många människor att man hälsar och vad det får för konsekvenser om man inte hälsar på andra människor. Förklara att många människor tycker det är oartigt att han inte hälsar och förklara att om han vill att människor ska tycka att han verkar vara en sympatisk person så gör han bäst i att hälsa eftersom många människor förväntar sig detta av människor de träffar.
Sedan kan det vara så att han inte bryr och då är det mer ditt problem än din sons problem att han beter sig som han gör. Isf kanske du ska förklara för honom att det är viktigt för DIG att han inte rapar och att han hälsar.