Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Varför väljer vissa med autism att tala engelska?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Anna frågar

Hej och tack för spännande inlägg om autism och språkinlärning! Jag har en fråga kring att det verkar som att en hel del svenska autistiska barn snabbt lär sig engelska. Särskilt då via internet. Och ju äldre de blir desto mer engelska vill de prata. De mixar språket och till slut föredrar en del att enbart prata engelska trots svenska som modersmål. Känner du igen detta och vad kan det bero på?

Paula svarar

Nej, jag har ingen erfarenhet av just det du beskriver, men i förra veckans blogginlägg förklarade jag att autistiska barn troligen inte lär sig språk genom social interaktion, enligt forskning. Dessutom har Tony Attwood skrivit i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att det finns barn med autism som talar sitt modersmål med utländsk brytning. Attwood syftade i detta fall på australiska barn med autism som talade engelska med amerikansk eller brittisk brytning, och han förklarade fenomenet med att språket hos många autistiska barn utvecklas betydligt mer av tv-tittande och läsning än av social interaktion med familjemedlemmar och jämnåriga barn.

De exponeras ofta för engelskan

Mot bakgrund av ovanstående tror jag att ditt beskrivna fenomen kan förklaras med att dessa barns språk påverkats så mycket av TV och diskussionsforum på nätet att det så småningom börjat kännas naturligt för dem att helt gå över till engelska. De flesta filmer är ju på engelska, och eftersom autistiska barn oftare verkar tillägna sig språk genom internet och TV-tittande än genom social interaktion låter det logiskt att engelska blir deras förstahandsval. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att autistiska barn oftare är ensamma än neurotypiska barn och därmed ofta har mycket tid för att se på filmer och hänga på internetforum. De har alltså troligen en enorm exponering för engelskan.

Vissa autister har haft det jobbigt

Jag tror mest på ovanstående förklaring, men i vissa fall kan det såklart finnas en alternativ förklaring. Jag har träffat flera med autism som p.g.a. bristande anpassningar och alla missförstånd haft det så jobbigt att de inte velat identifiera sig med något som haft med det jobbiga att göra. Vissa har till och med bytt sina för- eller efternamn när de mått som sämst eftersom det gamla namnet har påmint dem om alla gamla trauman. Vissa skulle därmed säkert påstå att några autister gått ännu längre och valt att ta avstånd från sitt modersmål eftersom de inte vill tala samma språk som deras före detta mobbare och alla lärare som behandlat dem dåligt. Men som sagt tror jag personligen att en annorlunda språkutveckling är en vanligare och troligare förklaring!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Mitt barnbarn hamnade i bråk även med människor med autism , adhd , Tourette och dyslexi. Fick höra hen inte…

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

4 svar på ”Varför väljer vissa med autism att tala engelska?”

Svar:
Därför att engelska är det andliga språket!
Angels = Ingleesh (eller hur det stavas)
Engelska är det spirituella språket och vi med ”diagnoser” är djupt förankrade i den andliga världen oavsett om vi lever ut det (som jag) eller förnekar det som de flesta (”jag har Asperger och är mindre för mig, kan inte det och det..”) Vi är ursprungsmänniskorna, de ”riktiga” människorna, så som folk var i tidernas begynnelse, som det var tänkt att vi människor skulle vara.. Vi har lättare för änglarnas språk (engelskan) än den svenska.

Jag tror att det ligger mycket sanning i din förklaring Paula. Min åttaåring pratar, skriver och läser sedan några år tillbaka flytande engelska och det har han i stort sett lärt sig på egen hand genom att chatta i Roblox och titta på Youtube. I början ville han ha hjälp att översätta och stava ord på engelska när han chattade med sina vänner från runt om i världen men det mesta har han som sagt lärt sig på egen hand. En följd av att han föredrar engelska är att hans svenska hamnar lite på efterkälken, det händer ofta att han kan ord på engelska men inte på svenska. Ibland bekymrar det mig lite men oftast är jag sjukt imponerad av och extremt stolt över honom. 🥰

Vad häftigt att han lärt sig flytande engelska på egen hand! Vad begåvad han är!

Jag skulle inte oroa mig för att han ibland blandar språken och bara kan vissa begrepp på engelska. Mitt modersmål är finska, men när jag började föreläsa om autism hade jag ingen susning om vad ”exekutiva funktioner” hette på finska. Detta för att jag hade fått autismdiagnosen i Sverige och bara läst autismrealterad litteratur på svenska. Idag vet språkforskarna att det är bra med kodväxling och transspråkande, d v s att blanda olika språk med varandra ifall det hjälper i inlärningen. Flerspråkiga elever uppmuntras att göra så i klassrummet.

Det är en gammal myt att man måste ha ”ett helt språk”, och myten grundar sig i det forna idealet ”en nation, ett språk”. På 1970-talet pratade man om Hansegårds begrepp ”halvspråkighet”, men idag anses Hansegårds idéer vara förlegade. I många länder är det vanligt att använda 4-5 språk dagligen, och där blandar man språken hejvilt och folk kan inte alla begrepp på varje språk. Det är bara här i västvärlden vi är ovana vid att hantera flerspråkighet. Men transspråkande och kodväxling är ingenting att oroa sig för! 🙂

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *