Vad grundar sig självständighetsmålet i boendestöd i?

Solregn frågar

Du brukar ju ofta påpeka att du behöver praktisk hjälp av boendestödjarna och inte stöd att göra sakerna själv, vilket många professionella verkar tycka att boendestöd ska handla om. Samtidigt finns det ju en idé om att folk med npf behöver struktur och kan behöva hjälp med det. Tror du att det kan spela in i att det här är den förhärskande tanken; att tanken är att om struktur utifrån tillförs kommer personen klara av vad det nu är den behöver hjälp med?

Paula svarar

Intressant fråga! Svaret på din fråga är ja, jag tror att idén om att fungerande rutiner och struktur är nödvändiga för npf:are spelar in hur boendestödjarna bemöter sina brukare men även hur samhället bemöter sjukpensionärer. Om en npf:are hittar fungerande rutiner och lyckas få en struktur i sin vardag anses hen få avsevärt ökade möjligheter för att kunna vara självständig i hemmet och utveckla sin arbetsförmåga. Och det är ju känt att personer med npf ofta har avvikelser i pannlobens funktioner i hjärnan vilket i sin tur skapar kognitiva svårigheter och kan göra att vissa behöver mycket hjälp med att skapa struktur. Att många npf:are behöver stöd med att hitta struktur är alltså ingen myt utan ett vedertaget faktum!

Npf innebär betydligt fler svårigheter

Faktum är också att när fungerande struktur saknas så kan npf:arens energi gå åt fel saker. Fungerande rutiner kan däremot fungera som en energibesparande åtgärd. Det stora problemet i sammanhanget är att det ofta helt bortses ifrån att npf innebär så mycket mer än svårigheter i att skapa struktur: npf:aren kan vara utmattad av intryckskänslighet vilket kan göra att hen kanske inte har energi för att utöka sin självständighetsgrad och utveckla sin arbetsförmåga. Npf:aren kan även ha motoriska svårigheter vilket kan göra att hen måste spänna sig när hen utför vissa sysslor. Slutligen kan npf även medföra automatiseringssvårigheter vilket innebär att aktiviteter och sysslor kräver personens medvetna uppmärksamhet och ansträngning. Med automatiseringssvårigheter är det oftast omöjligt för npf:aren att utföra sysslor av bara farten utan hen måste verkligen lägga energi på allt hen gör. För att undvika kognitiv utmattning kan hen behöva få praktisk hjälp av boendestödjaren.

Grundar sig på inlärd hjälplöshet

Det finns troligen även andra anledningar till att det anses vara viktigt med självständighet. Mycket grundar sig nog på Seligmans ökända studie om inlärd hjälplöshet. I den första delen av studien utsatte Seligman och Maier hundar för elstötar (jag vet, totalt oetiskt och hemskt!). Vissa av hundarna gavs möjlighet att komma undan elchockerna genom att röra på huvudet och på så vis stänga av strömmen medan resten av hundarna i studien saknade denna möjlighet. Den andra delen av experimentet gick ut på att alla hundar utsattes för nya elstötar. Det visade sig att flera av de hundar som under det första experimentet hade haft möjlighet att undvika elstötarna var aktiva och flydde elstötarna i det nya experimentet samtidigt som de hundar som inte hade haft denna möjlighet förhöll sig betydligt mer passiva, låg stilla och ”accepterade” elstötarna. Fenomenet heter alltså inlärd hjälplöshet, och det har visat sig att även människor kan passiveras genom att acceptera en sjukroll. För att motverka inlärd hjälplöshet hävdar många forskare att det är viktigt för brukaren att vara aktiv och delaktig. Här bortses det tyvärr från att passivitet inte måste handla om inlärd hjälplöshet utan det kan som sagt också vara en energibesparande åtgärd.

Idealet är djupt rotat i oss

Slutligen tror jag att en stor anledning till självständighets- och delaktighetsmålet är samhällsekonomiska intressen. Oavsett hur man vrider och vänder på det så sparar samhället pengar på att få så många som möjligt att bli självständiga i hemmet och komma ut i arbetslivet. Om det skulle bli alltför lätt för kreti och pleti att bli beviljad en boendestödjare som utför sysslor åt en skulle väldigt många kräva att få sådan hjälp, och snart skulle våra skattepengar inte räcka till. Vårt ekonomiska system är nämligen uppbyggt på att så många som möjligt jobbar och betalar skatt samtidigt som så få som möjligt brukar kommunens tjänster. Därför är det knappast en slump att självständighet och lönearbete anses vara idealet i vårt samhälle. Detta ideal är så djupt rotat i oss att det endast finns väldigt få människor som klarar av att tänka kritiskt och förstå att vissa människor faktiskt mår bäst av att få sjukersättning och praktiskt stöd i hemmet!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.