Vad beror hennes psykosomatiska problem på?

Mamma till en 10-årig flicka frågar

Jag är mamma till en flicka på snart 10 år. Jag har funderat och grubblat i flera år fram och tillbaka vad hennes psykosomatiska problem egentligen orsakas av. Ett tag var min tanke att hon troligtvis är högkänslig, som ju är ett poppis uttryck nuförtiden. Men ju större kraven blir i skolan, som nu i årskurs 4, ökar också hennes symtom.

Hon har haft svårt med vänskapsrelationer och antingen råkat i bråk, varit jättenära någon eller inte haft någon alls att leka med. Vissa svårigheter med skolarbetet förekom före åk 4. Skriva och förstå texter. Känslomässiga stora utbrott har förekommit av och till under flera år. Hon kan ibland slå och ha sönder saker hon egentligen tycker om i sitt eget rum. Ångrar sig ofta efteråt när hon väl lugnat ner sig, även om det kan ta några timmar.

Jag är själv barnsjuksköterska och således välutbildad men känner ändå viss uppgivenhet över min dotters ständiga upp och ner mående. Jag tycks aldrig riktigt få kläm på vad som fungerar och inte. I årskurs 4 är hon extremt bunden till vännerna. Hon kan fråga varenda tjej i klassen tills hon får ett ja, om de kan leka efter skolan, eftersom hon är rädd för att vara och gå eller cykla hem ensam.

Magproblematik har hon också haft sedan den nådde sin extrema peak för 2 år sedan då hon inte kunde bajsa på en månad. Och bara låg stilla i soffan och vägrade röra sig. Som du hör är det allt annat än enkelt. Jag lever förövrigt ensam med min dotter och hennes storebror som har autismspektrumtillstånd nivå 2 sedan 5 års ålder. Skulle bli otroligt tacksam om en kunnig människa som du kunde se hennes beteenden med en klinisk blick.

Paula svarar

När föräldrar frågar mig om jag tror att deras barn har autism brukar jag, under förutsättning att beskrivningen av barnets beteenden passar in i autism, svara att det kan men inte måste vara autism. Ett och samma beteende kan ha olika orsaker vilket innebär att ett till synes autistiskt beteende även kan ha andra förklaringar än autism. Med detta sagt misstänker jag autism/npf just i din dotters fall eftersom hennes bror har det. Autism är ofta ärftligt, och även om hennes svårigheter skulle se annorlunda ut än storebroderns kan hon ändå ha autism. Autism tar sig nämligen ofta andra uttryck hos flickor än pojkar.

Vissa avreagerar sig hemma

Svårigheter med socialt samspel ingår i autism, och i och med att din dotter har svårt med vänskapsrelationer verkar hon ha svårt med det sociala. Vad gäller hennes utbrott så kan de vara ett tecken på höga krav och stress vilket många autistiska barn upplever i skolan. Svenny Kopp som har forskat på autism hos flickor och kvinnor har sagt att en flickas autism inte alltid syns i skolan men däremot hemma. I skolan kan flickan vara mycket rar, snäll och tillmötesgående samtidigt som hon kan skrika, bråka eller tala om suicid hemma. Det skulle kunna vara det som händer i din dotters fall!

Magproblem har kopplats till autism

Vad gäller magproblem så finns det misstankar om att det kan ha koppling till autism. Professor Christopher Gillberg skriver i sin bok att matintoleranser och matsmältningsbesvär inte sällan förekommer vid autism. Även forskaren Paul Patterson har konstaterat i sin bok att magproblematik kan ha ett samband med autism, och till och med tarmsjukdomen celiaki har av vissa forskare kopplats ihop med ASD.

Näringsbrister kan orsaka problem

Jag kan själv tänka mig att det i vissa fall kan finnas orsaker till att en autist utvecklar magproblematik, d v s andra sådana än just matintolerans. Många autister upplever stress i sin vardag, och stark stress kan orsaka magproblem. Vidare kan vissa autister ha problem med att tugga maten ordentligt, något som den autistiska författaren Gunilla Gerland hade svårt med som barn. Slutligen kan vissa autister på grund av perceptuella överkänsligheter äta väldigt begränsat vilket i sin tur kan leda till näringsbrister. När exempelvis fibrer saknas i kosten kan förstoppning uppstå. Jag vet inte om det skulle kunna vara så i din dotters fall?

Svårt att veta vad rädslan beror på

Vad gäller hennes rädsla för att gå hem ensam så kan den ha många olika orsaker. Känner hon sig utanför och övergiven när hon måste gå hem ensam? Eller blir hon mobbad av sina skolkamrater på hemvägen och därför inte vågar gå hem utan sällskap? Har hon kanske social ångest och är rädd för att en främling på gatan kommer att säga något till henne? Eller har hon dåligt lokalsinne och svårt att hitta hem? Det är svårt att veta vad det beror på. Du kan ju testa att fråga henne försiktigt vad hennes rädsla grundar sig i.

Lässvårigheter har många orsaker

Du beskriver att hon haft svårt för att både förstå och skriva texter. Jag vet inte om hon blivit utredd för dyslexi, men det kan orsaka just dessa typer av svårigheter. Men annars kan hennes svårigheter bero på autism eller annan npf-problematik! Jag har själv haft svårt att förstå texternas innehåll om inte innehållet intresserat mig, och detta alltså trots att jag alltid varit bra på att stava och avkoda bokstäver. Denna svårighet brukar kallas för hyperlexi. Även stress kan påverka läsförståelseförmågan: när ett autistiskt barn är trött och utmattat av alla intryck och krav räcker inte alltid hens energi till att fokusera på lärostoffet.

Viktigt med tidig diagnos

Socialstyrelsen har nyligen kommit ut med riktlinjer om stöd och vård vid ADHD och autism, och i ovannämnda skrift lyfts bland annat vikten av tidig diagnos fram. Det skulle med andra ord vara bra om din dotter utreddes snart så att hon inte utvecklar fler psykosomatiska problem. Jag vet inte om du har lyft dina misstankar hos BUP, men om inte tycker jag att du ska göra det!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn