Vad är sambandet mellan autism och särbegåvning?

Johanna frågar

Jag undrar om hur du ser på detta med särbegåvning och autism. Ofta hör jag om människor som är särskilt begåvade och har samtidigt stora svårigheter socialt som påminner mycket om autistiska drag. Men de har ingen autism-diagnos. Då står det att de särbegåvade behöver umgås med likasinnade – gärna äldre för att komma till sin rätt och det verkar som många särbegåvade inte utreds för autism? Eller har jag fel?

Sen läser jag om 2E – twice exeptional – där man både har en funktionsnedsättning och en särbegåvning. Hur vanligt kan det vara bland särbegåvade? Kan det vara så att de flesta som är särbegåvade faktiskt har autism också? Men att att det inte upptäcks för man tycker särbegåvningen i sig är orsaken till det sociala beteendet?

Försöker hitta artiklar om barn som varit särbegåvade som små och vad som hände med dem i vuxen ålder. Hittade de in i sociala sammanhang – eller fortsatte de ha sociala utmaningar? Tycker det är intressant att veta mer i frågan och vad du tror om hur särbegåvning och autism hänger ihop.

Paula svarar

Jag har alltid tyckt att det eventuella sambandet mellan autism och särbegåvning är intressant, men samtidigt är jag ju biased eftersom jag likt många andra tycker att det låter häftigt med särbegåvning. Professorn och specialpedagogen Claes Nilholm konstaterar att särbegåvning är en åtråvärd egenskap så jag är knappast den enda som resonerar så här! Det är liksom mer lockande för mig att konstatera att ”skolan förstod mig aldrig” än att ”mina dåliga betyg berodde på att jag har svårt att lära mig vissa saker.” Nu är det ju faktiskt så att jag underpresterade i vissa ämnen och hade kunnat få bättre betyg om jag faktiskt hade ansträngt mig och/eller fått anpassningar, men jag tvivlar ändå på att jag är särbegåvad även om jag ofta fått höra att jag är det. Låt mig förklara hur jag menar.

Vissa tillhör den begåvade eliten

För det första kan konstateras att särbegåvning definieras på olika sätt vilket innebär att det inte finns någon enhetlig definition för vad särbegåvning egentligen syftar på. Claes Nilholm konstaterar i den ovanlänkade artikeln att särbegåvning kan definieras på två olika sätt: den första definitionen är att man inte bara är begåvad på ett vanligt sätt utan att man tillhör den elit som verkligen excellerar med häpnadsväckande begåvningar på det sätt som Mozart gjorde. Enligt denna definition är de flesta autister inte särbegåvade eftersom de flesta inte har några häpnadsväckande talanger à la Einstein eller Mozart. Det finns autistiska savanter, men faktum är att de allra flesta av oss autister inte är savanter! Lorna Wing uppskattar att en av tio autister har en specialbegåvning inom ett specifikt område, men det kan finnas forskare som har kommit fram till andra siffror.

Finns även en annan definition

Nilholm tar även upp en annan definition av begreppet särbegåvning, nämligen att man har ett kreativt tänkande inom ett särskilt område, tar till sig kunskaper mycket snabbt inom detta specifika område samt att man är bra på att hitta lösningar och se samband. Enligt denna definition skulle jag nog tack vare min begåvning i grammatik kunna vara särbegåvad då jag upplever mig se samband nästan ingen annan ser. Men samtidigt tar Nilholm upp ett annat problem, nämligen att vissa elever ägnar mycket tid åt pluggande vilket gör dem högpresterande. Jag har själv lagt mycket tid på grammatik så tänk om jag inte är särbegåvad enligt denna definition utan bara ovanligt intresserad av grammatik? Tänk om många andra skulle ha min grammatiska förmåga om de hade lagt lika mycket tid på grammatik som jag har gjort?

IQ anses vara avgörande

Tilläggas bör att Nilholm betraktar särbegåvade elever som motsatsen till elever som har ett behov i särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning, så skulle du fråga Nilholm så är inte de flesta särbegåvade elever autister eftersom autism är en funktionsnedsättning. Specialpedagogen och författaren Mona Liljedahl å sin sida resonerar lite annorlunda (nämnas bör dock att Liljedahl till skillnad från Nilholm inte är en forskare): hon konstaterar att särbegåvning av många forskare anses vara samma som väldigt högt IQ och att måttlig särbegåvning redan anses börja vid IQ 115-120. Denna grupp omfattar 15-20% människor världen över, skriver hon. Att ca 1% av befolkningen har autism (eller möjligtvis en något större andel om många autister är odiagnostiserade) tyder på att majoriteten av särbegåvade elever inte har autism!

Gruppen utgör 2-5 % av alla barn

Vad gäller gruppen twice exceptional, d v s gruppen som har samtidig förekomst av en funktionsnedsättning/inlärningssvårigheter och särbegåvning så skriver Liljedahl i den ovanlänkade boken att denna grupp utgör 2-5% av alla barn. Observera dock att denna grupp omfattar barn med alla typer av funktionsnedsättningar så som t.ex. ADHD och dyslexi och även inlärningssvårigheter. Om 15-20% av befolkningen har en måttlig särbegåvning och endast 2-5% är twice exceptional så borde detta rimligtvis betyda att en ganska liten andel av autistiska barn enligt forskarnas definition är särbegåvade!

Funktionsnedsättningen kan missas

Liljedahl tar även upp en annan intressant aspekt, nämligen att vissa särbegåvade elever är feldiagnostiserade med diagnoser som adhd och autism eftersom skolan felaktigt tolkat deras beteenden som uttryck för npf men att dessa elever i själva verket bara har en särbegåvning och inte alls autism! Samtidigt nämner hon att även det motsatta sker, d v s att en särbegåvad elev är så skicklig på att dölja sina svårigheter att skolan inte upptäcker att hen utöver särbegåvning också har dyslexi eller någon annan funktionsnedsättning.

Texten fortsätter längre ner på sidan.

De flesta har nog inte autism

Mot ovanstående bakgrund utesluter jag inte alls, under förutsättning att Liljedahl har rätt, att det finns särbegåvade elever med odiagnostiserad autism (och på motsvarande sätt särbegåvade elever som är feldiagnostiserade med autism), men hur stor denna grupp sedan är kan jag inte uttala mig om. Jag är dock ganska säker på att de flesta särbegåvade barn inte har autism. Om så vore fallet skulle betydligt färre autismutredningar behöva göras eftersom det skulle räcka med särbegåvning i skolan för att fastställa en autismdiagnos, och så är det ju inte! Och som sagt anser ju Nilholm att funktionsnedsättning och särbegåvning är varandras motsatser.

Särbegåvade kan ha autistiska drag

Med ovanstående sagt utesluter jag inte alls att autistiska drag förekommer hos många särbegåvade elever. Christopher Gillberg konstaterar dock i boken Barn- och ungdomspsykiatri att autistiska drag är vanliga hos befolkningen och att autistiska drag inte är någon diagnos. Jag kan inte uttala mig om hur vanligt det är med autistiska drag hos särbegåvade elever, men jag är som sagt biased och har en benägenhet att tro att många särbegåvade personer har autistiska drag eftersom jag i egenskap av att vara en autist tycker att det låter häftigt. Jag vill ju jättegärna tro att autism och särbegåvning hänger ihop och det finns säkert forskare som tycker att det finns ett samband, men jag vill först se flera studier på området innan jag vågar uttala mig om hur det ligger till med den saken.

Begåvningsnivån kan missbedömas

Som ovan nämnt finns det dock olika definitioner av särbegåvning. Enligt min erfarenhet använder många svenskar begreppet i vardagstal för att syfta på ojämn begåvningsprofil. Enligt denna vardagsdefinition är nog många autistiska elever särbegåvade eftersom många med autism också har en ojämn begåvningsprofil. Många autister löser också problem på ett kreativt och annorlunda sätt. Dessutom nämner Liljedahl att det finns en risk för att en npf-elevs IQ missbedöms i utredningssituationer. Om hon har rätt (hon är som sagt ingen forskare utan en specialpedagog) kan det absolut vara så att många autistiska elever är särbegåvade utan att det upptäckts av utredningsteamet!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn