Johanna frågar
Jag undrar om hur du ser på detta med särbegåvning och autism. Ofta hör jag om människor som är särskilt begåvade och har samtidigt stora svårigheter socialt som påminner mycket om autistiska drag. Men de har ingen autism-diagnos. Då står det att de särbegåvade behöver umgås med likasinnade – gärna äldre för att komma till sin rätt och det verkar som många särbegåvade inte utreds för autism? Eller har jag fel?
Sen läser jag om 2E – twice exeptional – där man både har en funktionsnedsättning och en särbegåvning. Hur vanligt kan det vara bland särbegåvade? Kan det vara så att de flesta som är särbegåvade faktiskt har autism också? Men att att det inte upptäcks för man tycker särbegåvningen i sig är orsaken till det sociala beteendet?
Försöker hitta artiklar om barn som varit särbegåvade som små och vad som hände med dem i vuxen ålder. Hittade de in i sociala sammanhang – eller fortsatte de ha sociala utmaningar? Tycker det är intressant att veta mer i frågan och vad du tror om hur särbegåvning och autism hänger ihop.
Paula svarar
Jag har alltid tyckt att det eventuella sambandet mellan autism och särbegåvning är intressant, men samtidigt är jag ju biased eftersom jag likt många andra tycker att det låter häftigt med särbegåvning. Professorn och specialpedagogen Claes Nilholm konstaterar att särbegåvning är en åtråvärd egenskap så jag är knappast den enda som resonerar så här! Det är liksom mer lockande för mig att konstatera att ”skolan förstod mig aldrig” än att ”mina dåliga betyg berodde på att jag har svårt att lära mig vissa saker.” Nu är det ju faktiskt så att jag underpresterade i vissa ämnen och hade kunnat få bättre betyg om jag faktiskt hade ansträngt mig och/eller fått anpassningar, men jag tvivlar ändå på att jag är särbegåvad även om jag ofta fått höra att jag är det. Låt mig förklara hur jag menar.
Vissa tillhör den begåvade eliten
För det första kan konstateras att särbegåvning definieras på olika sätt vilket innebär att det inte finns någon enhetlig definition för vad särbegåvning egentligen syftar på. Claes Nilholm konstaterar i den ovanlänkade artikeln att särbegåvning kan definieras på två olika sätt: den första definitionen är att man inte bara är begåvad på ett vanligt sätt utan att man tillhör den elit som verkligen excellerar med häpnadsväckande begåvningar på det sätt som Mozart gjorde. Enligt denna definition är de flesta autister inte särbegåvade eftersom de flesta inte har några häpnadsväckande talanger à la Einstein eller Mozart. Det finns autistiska savanter, men faktum är att de allra flesta av oss autister inte är savanter! Lorna Wing uppskattar att en av tio autister har en specialbegåvning inom ett specifikt område, men det kan finnas forskare som har kommit fram till andra siffror.
Finns även en annan definition
Nilholm tar även upp en annan definition av begreppet särbegåvning, nämligen att man har ett kreativt tänkande inom ett särskilt område, tar till sig kunskaper mycket snabbt inom detta specifika område samt att man är bra på att hitta lösningar och se samband. Enligt denna definition skulle jag nog tack vare min begåvning i grammatik kunna vara särbegåvad då jag upplever mig se samband nästan ingen annan ser. Men samtidigt tar Nilholm upp ett annat problem, nämligen att vissa elever ägnar mycket tid åt pluggande vilket gör dem högpresterande. Jag har själv lagt mycket tid på grammatik så tänk om jag inte är särbegåvad enligt denna definition utan bara ovanligt intresserad av grammatik? Tänk om många andra skulle ha min grammatiska förmåga om de hade lagt lika mycket tid på grammatik som jag har gjort?
IQ anses vara avgörande
Tilläggas bör att Nilholm betraktar särbegåvade elever som motsatsen till elever som har ett behov i särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning, så skulle du fråga Nilholm så är inte de flesta särbegåvade elever autister eftersom autism är en funktionsnedsättning. Specialpedagogen och författaren Mona Liljedahl å sin sida resonerar lite annorlunda (nämnas bör dock att Liljedahl till skillnad från Nilholm inte är en forskare): hon konstaterar att särbegåvning av många forskare anses vara samma som väldigt högt IQ och att måttlig särbegåvning redan anses börja vid IQ 115-120. Denna grupp omfattar 15-20% människor världen över, skriver hon. Att ca 1% av befolkningen har autism (eller möjligtvis en något större andel om många autister är odiagnostiserade) tyder på att majoriteten av särbegåvade elever inte har autism!
Gruppen utgör 2-5 % av alla barn
Vad gäller gruppen twice exceptional, d v s gruppen som har samtidig förekomst av en funktionsnedsättning/inlärningssvårigheter och särbegåvning så skriver Liljedahl i den ovanlänkade boken att denna grupp utgör 2-5% av alla barn. Observera dock att denna grupp omfattar barn med alla typer av funktionsnedsättningar så som t.ex. ADHD och dyslexi och även inlärningssvårigheter. Om 15-20% av befolkningen har en måttlig särbegåvning och endast 2-5% är twice exceptional så borde detta rimligtvis betyda att en ganska liten andel av autistiska barn enligt forskarnas definition är särbegåvade!
Funktionsnedsättningen kan missas
Liljedahl tar även upp en annan intressant aspekt, nämligen att vissa särbegåvade elever är feldiagnostiserade med diagnoser som adhd och autism eftersom skolan felaktigt tolkat deras beteenden som uttryck för npf men att dessa elever i själva verket bara har en särbegåvning och inte alls autism! Samtidigt nämner hon att även det motsatta sker, d v s att en särbegåvad elev är så skicklig på att dölja sina svårigheter att skolan inte upptäcker att hen utöver särbegåvning också har dyslexi eller någon annan funktionsnedsättning.
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
De flesta har nog inte autism
Mot ovanstående bakgrund utesluter jag inte alls, under förutsättning att Liljedahl har rätt, att det finns särbegåvade elever med odiagnostiserad autism (och på motsvarande sätt särbegåvade elever som är feldiagnostiserade med autism), men hur stor denna grupp sedan är kan jag inte uttala mig om. Jag är dock ganska säker på att de flesta särbegåvade barn inte har autism. Om så vore fallet skulle betydligt färre autismutredningar behöva göras eftersom det skulle räcka med särbegåvning i skolan för att fastställa en autismdiagnos, och så är det ju inte! Och som sagt anser ju Nilholm att funktionsnedsättning och särbegåvning är varandras motsatser.
Särbegåvade kan ha autistiska drag
Med ovanstående sagt utesluter jag inte alls att autistiska drag förekommer hos många särbegåvade elever. Christopher Gillberg konstaterar dock i boken Barn- och ungdomspsykiatri att autistiska drag är vanliga hos befolkningen och att autistiska drag inte är någon diagnos. Jag kan inte uttala mig om hur vanligt det är med autistiska drag hos särbegåvade elever, men jag är som sagt biased och har en benägenhet att tro att många särbegåvade personer har autistiska drag eftersom jag i egenskap av att vara en autist tycker att det låter häftigt. Jag vill ju jättegärna tro att autism och särbegåvning hänger ihop och det finns säkert forskare som tycker att det finns ett samband, men jag vill först se flera studier på området innan jag vågar uttala mig om hur det ligger till med den saken.
Begåvningsnivån kan missbedömas
Som ovan nämnt finns det dock olika definitioner av särbegåvning. Enligt min erfarenhet använder många svenskar begreppet i vardagstal för att syfta på ojämn begåvningsprofil. Enligt denna vardagsdefinition är nog många autistiska elever särbegåvade eftersom många med autism också har en ojämn begåvningsprofil. Många autister löser också problem på ett kreativt och annorlunda sätt. Dessutom nämner Liljedahl att det finns en risk för att en npf-elevs IQ missbedöms i utredningssituationer. Om hon har rätt (hon är som sagt ingen forskare utan en specialpedagog) kan det absolut vara så att många autistiska elever är särbegåvade utan att det upptäckts av utredningsteamet!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Känner verkligen igen det du räknar upp i första stycket. Gjorde allt det när diagnosen fortfarande var ny och sedan…
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
Hur döljer man autistiska drag? Är det att tvinga sig att göra saker man inte vill för att det förväntas…
Jag håller med dig om att det är tröttsamt! Att du fick diagnosen sent indikerar att du är duktig på…
En av mina arbetskamrater ifrågasatte om jag verkligen har autism. Hon undrade om jag inte bara inbillade mig. Hon jämförde…
Intressant! Då kan du ha haft problem redan före 5 års ålder. Samtidigt är det svårt att säga om neurotypiska…
Ja precis, det borde märkts av tidigare i så fall… märkligt är det. Eller så kommer jag bara inte ihåg…
2 svar på ”Vad är sambandet mellan autism och särbegåvning?”
Detta är ett intressant område som jag i många år har försökt lära mig mera om. Min äldste son utreddes som 8-åring då skolan hade funderingar kring npf. Själva var vi ganska säkra på att han var särbegåvad. Han lärde sig läsa som tre-åring och engelska som sex-åring. Helt utan undervisning och på egen hand. Han har aldrig tyckt om att repetera eller göra läxor. Allt han hört/läst en gång minns han. Då, som 8-åring, låg han på en 17-18-årings nivå intellektuellt och språkligt. Wisc-testet visade på ett mycket högt resultat. Vår andre son har autism och är särbegåvad inom musik. Han ligger nog inom spannet för 2e.
Förutom detta arbetar jag med elever inom autismspektrat och träffar där på elever som är 2e. Flera med tidigare problematisk skolfrånvaro men med oerhörda förmågor som de inte haft chans att visa.
Tack för att du svarar som du gör, Paula och till dig som ställt frågan.
Wow, vad häftigt att din äldste son är särbegåvad! Jag lärde mig faktiskt själv att läsa och skriva när jag var 3 år och kunde också räkna procenttal o s v mycket tidigt, men jag är till skillnad från din son knappast särbegåvad eftersom mitt IQ inte är så högt som 115-120. Dessutom var jag inte längre duktig på matematik i högstadiet då min utveckling stannade av och mina jämnåriga har sedan dess presterat betydligt bättre i matematik än vad jag har gjort. Att jag lärde mig att läsa tidigt beror troligen på att jag inte var lika intresserad av att leka som andra barn och därför lade jag ner mycket tid på läsandet. Jag önskar dock verkligen att jag var särbegåvad på det sätt som din son är!
Det är synd att många autistiska elever inte har en chans att visa upp sina förmågor. Jag hade nog inte heller kunnat visa upp mina grammatiska förmågor i dagens skola. Jag presterar bäst när jag får skriva uppsatser och prov vilket jag hade en chans att göra på 1980- och 1990-talets skola då dessa bedömningsmetoder var vanliga. Men i dagens skola baseras mycket på grupparbeten, lekar, skapande o s v varför mina förmågor helt hade kunnat missas i dagens skola! Jag är glad att jag inte behöver gå i dagens skola då jag lär mig bäst genom teori och absolut inte genom praktik och skapande!