Kategorier
Vardag med Asperger

Sugen på synträning?

Har du någonsin hört talas om synträning? Det är en kinesisk metod som går ut på att träna synen dagligen med hjälp av diverse övningar. Många optiker ställer sig skeptiska till metoden, men samtidigt finns det närsynta personer som säger sig ha kunnat slänga sina glasögon och kontaktlinser efter att ha tränat upp synen med hjälp av ovannämnda metod. För att få bästa resultat menar vissa att man måste lägga om sin kost helt och utesluta bland annat socker och gluten i samband med träningen. Visst, man måste anstränga sig och träna systematiskt och regelbundet och äta annorlunda än vad man brukar, men varför inte testa? Man har ju ingenting att förlora.

Blev du sugen?

Blev du som är beroende av glasögon eller kontaktlinser sugen nu? Tänkte du: ”Toppen, nu ska jag anmäla mig till en kurs med en gång så att jag kommer igång med programmet så fort som möjligt. Det är ju självklart att jag ska sträva efter att klara mig utan glasögon?” Eller tänkte du: ”Åh, vad jobbigt, det låter ytterst energikrävande. Jag skulle aldrig orka träna systematiskt en kvart om dagen och lägga om kosten. Det låter också jobbigt att läsa till sig informationen. Metoden verkar dessutom vara ovetenskaplig vilket innebär att det inte finns några garantier för att den kommer att fungera?”

Ansträngningarna kan vara i onödan

Jag har ingen aning om hur du ställer dig till synträning, men chansen är stor att du inte är så jätteentusiastisk vilket isåfall är totalt förståeligt. Du kanske upplever att det inte låter speciellt trovärdigt att programmet kommer att ge resultat, och isåfall kommer du ju ha ansträngt dig i onödan. Eller kanske tycker du istället att det låter så tröttsamt och jobbigt att träna dagligen och lägga om din kost att det inte skulle vara värt besväret att testa även om du mot förmodan skulle tro på metoden. Eller så upplever du inte att det är ett jättestort problem för dig att bära glasögon alternativt krångla med kontaktlinser.

Orkar inte träna

Om du inte är villig att testa synträning så förstår du kanske varför jag inte heller är villig att försöka träna på att bli så självständig som möjligt för att eventuellt kunna mig utan boendestöd i framtiden. Visst, jag tvivlar inte en sekund på att jag skulle klara mig på något färre timmar om jag verkligen ansträngde mig och övade systematiskt varje dag hur man gör för att pumpa en cykel och lägga breven i ringpärmen, men denna ansträngning skulle vara så mentalt jobbigt för mig att jag skulle må dåligt.

Vill inte motarbeta min autism

Du som inte är villig att genomgå ett synträningsprogram tycker kanske innerst inne att det skulle vara skönt att klara sig utan glasögon/linser, men samtidigt upplever du kanske inte att din närsynthet sänker din livskvalitet till den grad att det skulle vara värt ansträngningen att försöka träna bort din närsynthet. Du kanske känner att du får den bästa möjliga livskvaliteten genom att acceptera ditt synfel istället för att motarbeta det. Och precis på samma sätt känner jag inför min autism och mitt boendestöd!

Dela:

7 svar på ”Sugen på synträning?”

Som jag uppfattar och har märkt av…
Det här kommer nära en viktig del, om syn och svårigheter.
Med t.ex. ögon som inte arbetar ihop, hur det på verkar, hur man känner sig, att då med olika synbilder i vardera öga och i försök att få ihop det till en bild, eller välja.
Det i och för sig leder till att det kan se ut som något annat, läs, konsentrations svårigheter.
Att vid uttmattning eller då det blir för mycket, eller stor mängd adrenalin, att det kraftigt verkar på hjärnans bearbetning av det man ”ser”. Ögonen ser ju nog, men hur man uppfattar det ändras, att det blir än mer suddigt efter ansträngning, som kan hållas kvar en lång tid efter.
Kanske också det där som det talas om att det svartnar, att hjärnan då kanske stänger helt av synen, och man inte ”själv” ser, uppfattar något.
Det här vid överraskande, inte hinner med situationer, när man helst borde, ”stänga av” men inte hinner, vill eller blir inne i en flykt situation.
Att vid uttmattning vissa saker inte syns fast de är där, men efter att man rört, flyttat blicken syns de mitt i allt igen.
ADHD mediciner stärker den här effekten.
Och att komma ihåg att stundvis se på olika avstånd, är en bra övning.

Jag tyckte det lät väldigt svårt att vara så strikt. Jag skulle nog inte klara det ,nej. Acceptans är något jag jobbar med, med mig själv.
Kram

Tyckte inlägget var lite flummigt till en början, men sen spot on Paula! : )

Ifall nu synträning existerar ’på riktigt’ (som det verkar i kommentarerna) så kanske det vore behjälpligt ifall det inte enbart handlade om verkliga/riktiga ’synfel’ liksom…så som RBe verkar förklara det som(?).

Haha, förstår att början var flummigt 🙂

Det finns nog olika slags synträningspgrogram. Vissa vill bara träna bort sin närsynthet och/eller trötta ögonmuskler och andra gör det för att kunna fokusera med blicken. Jag har gått på synträning ett tag och var faktiskt imponerad, min närsynthet blev också bättre på kuppen. Anledningen till att jag inte gick klart programmet var att det var dyrt.

Svara

föklarar inte vad Paula skrev om,
utan vill bara lyfta fram, ta upp.

Hur syn, ögon och hjärnan, kan ställa till det så det kan se ut som helt andra problem.

Konstant skelning, ena ögat ser åt annat håll. Det är synligt, och lätt att upptäcka.
Sedan det som bara kommer fram vid t.ex. vid tröthet och ansträngt tillstånd är svåra att komma på.
Eller att ”bilden” från vänstra ögat är vridet åt ena sidan och på olika höjd.
Det här tröttar ut ögonmuskler och hjärnan.
Vid mental? trötthet hänger hjärnan inte mer med och stänger av, fastnar i något läge, som då när allt blir suddigt.
Det här är vad jag märkt av, i mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *