Så här har min vardag som autist underlättats

Att vara en människa sägs vara allt annat än lätt då vi alla kan ha svårt att hantera livets utmaningar ibland. Att vara en människa med autism tenderar att vara ännu svårare då vi autister, förutom att ha svårt för saker som genomsnittsmänniskan kan ha svårt med, även tvingas hantera de utmaningar som vår autism medför. Våra autismrelaterade utmaningar kan exempelvis vara intryckskänslighet, dåligt bemötande, okunskap hos andra samt svårigheter i att kommunicera ut våra känslor. Att vara en människa med autism kan därmed innebära minst dubbelt så mycket jobb som att vara en människa utan autism eller andra diagnoser som medför omfattande svårigheter i det dagliga livet.

Kan jobba på andra saker

Hur göra livet mindre jobbigt för oss autister då? Jag kan ju inte träna bort de svårigheter som beror på min autism, men däremot kan jag jobba på de saker som inte beror på min autism utan kan vara jobbiga för nästan vem som helst. Tack vare att jag har uppnått vissa insikter räcker min energi till att hantera mina autismspecifika utmaningar. För att ha kvar energi till att leva med autism har det hjälpt mig att inse följande:

1. Jag är inte skyldig att förklara mig

De flesta av oss får kritik ibland, och alla tycker inte alltid om det vi gör. Förut inbillade jag mig att jag måste försvara mig och få alla att förstå varför jag agerar och tycker som jag gör. Men nu har jag insett att jag inte alls måste det! Jag måste inte alls förklara varför jag äter kött, varför jag åker flyg ibland (dock gör jag det ytterst sällan) och varför jag ”tjänar pengar på min diagnos” genom att föreläsa om autism! Förut irriterade jag mig på att bli ifrågasatt men numera bryr jag mig inte alls lika mycket. Jag är inte skyldig att försvara mig, och alla måste inte tycka om det jag gör. Det var en mycket befriande insikt!

2. Jag måste inte alltid vara ”snäll”

Förut lät jag bostadslösa bekanta bo hos mig, jag ställde upp på att vara gratis barnvakt, jag lyssnade i timtal på vänner som mådde dåligt till bekostnad av min egen nattsömn och jag lånade ut större summor pengar till bekanta trots att jag sällan fick tillbaka pengarna på överenskommet datum. Men numera har jag satt stopp för väldigt mycket! Visst, jag kan självklart inte förvänta mig att få något som jag själv inte kan ge: om jag exempelvis någon gång skulle må dåligt kan jag inte kräva att någon annan sitter uppe nätterna för min skull om jag själv inte orkar göra det för andras. Men samtidigt skulle jag aldrig förvänta mig att någon offrar sin nattsömn för min skull! Sanningen är att jag förväntar mig väldigt lite av andra människor: det jag förväntar mig är att de respekterar mina gränser och kan acceptera ett nej utan att ge mig dåligt samvete.

3. Jag måste inte acceptera allt

Det finns alltid en anledning till att en person är som hen är. En vän som behandlar andra nedlåtande kan ha psykiska problem, en vän som inte gläds åt andras framgångar kan ha dålig självkänsla och en vän som inte betalar tillbaka sina lån kan ha ekonomiska problem som i sin tur möjligen kan härledas till någon form av psykiatrisk problematik eller missbruk. Alla mänskliga handlingar har sina orsaker: även de som slår sina partners mår säkert jättedåligt psykiskt. Förut trodde jag att jag var skyldig att acceptera det mesta så länge vederbörande hade en ”ursäkt”, men numera har jag insett att jag inte alls måste det. Jag är absolut emot att döma ut andra men samtidigt är jag inte alls skyldig att vara vän med någon vars vänskap drabbar mig på ett negativt sätt.

4. Det är bäst att släppa gamla oförrätter

Jag är inte den som är arg på mina gamla mobbare och jag har aldrig hyst agg mot dem i vuxenlivet. Däremot hade jag förut en tendens att haka upp mig att myndigheter och läkare hade behandlat mig illa. Jag hade t.ex. svårt att släppa att en socialsekreterare inte bara bemötte mig på ett otrevligt sätt utan dessutom nekade mig ekonomiskt bistånd efter att jag hade blivit utförsäkrad. Jag hade även släppa när andra människor inte betalade tillbaka sina skulder. Men numera har jag insett att jag mår så otroligt mycket bättre när jag släpper gamla orättvisor, slutar umgås med människor som enligt mitt tycke har behandlat mig illa, slutar lägga energi på att älta det de gjort mot mig och fokuserar istället på människor som bemöter mig rätt. Livet blir så otroligt mycket roligare då!

Min vardag har underlättats

Tidigare brottades jag mycket med ovanstående vilket utgjorde en stor källa till energidränage. Eftersom jag har autism var det extraviktigt för mig att lära mig att hantera dessa typer av utmaningar så att jag kan fokusera på att överleva: jag måste ju ha energi för att jobba, diska, hantera sinnesintryck och tvätta och samtidigt ta emot boendestöd. Då jag har autism kan jag inte lägga energi på onödiga saker. Tack vare att jag lyckats fokusera på rätt saker har min vardag underlättats betydligt!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn