Forskare från Yale Child Study Center har funnit intressanta skillnader i ögonrörelsemönster mellan autistiska och neurotypiska tonåringar vid uppgifter som mäter förmågan till ansiktsigenkänning. Studien har publicerats i tidningen Journal of Autism and Developmental Disorders. Deltagarna bestod av 15 tonåringar med autism och 17 neurotypiska ungdomar som alla var i åldrarna mellan 12 och 17 år. Deltagarnas ögonrörelsemönster studerades och analyserades vid två tillfällen: först när de ombads memorera ansikten och sedan när de ombads identifiera ansiktena efteråt.
Många autister är detaljfokuserade
Resultatet visade att både autistiska och neurotypiska ungdomar tittade på en begränsad del av ansiktet när de skulle försöka memorera det, men däremot skilde sig gruppernas ögonrörelser åt när de skulle identifiera ansiktet efteråt: ungdomarna med autism fokuserade intensivt på en speciell del av ansiktet till skillnad från den neurotypiska kontrollgruppen som först fokuserade på en liten del av ansiktet för att sedan titta på andra delar. Jag är personligen inte förvånad över resultatet! Eftersom vi autister fungerar på ett annat sätt än neurotypiker och ofta är detaljfokuserade låter det logiskt för mig att vi kan använda annorlunda och detaljfokuserade strategier för att lösa uppgifter.
Forskarna var överraskade
Intressant i sammanhanget är att både den autistiska experimentgruppen och den neurotypiska kontrollgruppen visade sig vara lika bra på att identifiera ansiktena efteråt trots att grupperna använde olika strategier för att lyckas med det. Eftersom tidigare studier, bland annat denna, har indikerat att personer med autism kan ha svårt att känna igen ansikten var forskarna överraskade över resultatet. De misstänker att de autistiska deltagarna fokuserade blicken som en kompensatorisk strategi för att lättare kunna känna igen ansikten, men i dagsläget är det bara en hypotes de har.
Ansträngde mig väldigt mycket
Jag tycker att både resultatet och hypotesen om en kompensatorisk strategi är intressant! När jag själv gjorde min npf-utredning testades mitt arbetsminne med resultatet att jag hade ett onormalt bra arbetsminne. Utredaren var överraskad över min förmåga att memorera extremt långa sifferkombinationer både fram- och baklänges, men vad hon inte visste var att jag ansträngde mig extremt mycket. Mitt arbetsminne är alltså inte lika bra i verkligheten som det var vid testtillfället! Och vad gäller min förmåga till ansiktsigenkänning så är den dålig i verkliga livet, men däremot skulle det inte förvåna mig alls om jag presterade bättre på ansiktsigenkänningsuppgifter i ett forskningsexperiment. I en sådan situation skulle jag lätt kunna ta till kompensatoriska strategier.
Prosopagnosi är inte ovanligt vid autism
Mot bakgrund av mina erfarenheter skulle jag inte bli förvånad om de autistiska deltagarna ansträngde sig och använde sig av kompensatoriska strategier för att lyckas med ansiktsigenkänningsuppgiften. Självklart är inte alla autister dåliga på att känna igen ansikten, men däremot är det känt att prosopagnosi, det vill säga ansiktsblindhet, inte alls är ett ovanligt tillstånd hos oss med autism. Gillberg har förklarat i en av sina böcker att han misstänker att prosopagnosi vid autism i vissa fall kan bero på visuella perceptionsstörningar och i andra fall på en välavgränsad problematik. Det är alltså inte alls omöjligt att prosopagnosi vid autism har olika bakomliggande orsaker hos olika autister!
Skulle inte förvåna mig
Tony Attwood har däremot en annan intressant teori. Han menar att människor utan autism har speciella områden i hjärnan som aktiveras vid ansiktsigenkänning vilket däremot inte alls verkar vara fallet hos oss med autism. Han misstänker att autistiska hjärnor bearbetar ansikten som om dessa vore föremål. Det tycker jag är intressant för jag har personligen lika svårt att känna igen föremål och djur som jag har att känna igen ansikten! Jag behöver se ansiktet, djuret eller föremålet väldigt många gånger innan jag känner igen det. Det skulle alltså inte alls förvåna mig om min hjärna saknade detta speciella område som specifikt bearbetar ansikten!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Köp min bok
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Senaste svar på alla blogginlägg
De handlar inte om ett beroende av bidrag, de handlar om att ge sjuka och funktionshindrade en bra tillvaro, har…
Du är inte ensam om att ogilla dem. Har också svårt att förstå att vissa med diagnoser kan rösta på…
Det stämmer att sådana särdrag även kan förekomma vid adhd!
Tack Cindy! 🙂 Ja, omgivningen kan verkligen göra problem av saker som inte är ett problem för mig.
Vad tråkigt att höra!
Vad bra att hen numera har ett jobb hen trivs med, men tråkigt att hen blev utskrattad!
Detta kan även förekomma vid adhd,mitt barnbarn har adhd och vissa kläder vägrade hen ha , exempelvis stickat , hen…
”Så länge min omgivning accepterar att jag inte är självgående kan jag leva med god livskvalitet!” På pricken 😀 Jättebra…
Mitt barnbarn hamnade i bråk även med människor med autism , adhd , Tourette och dyslexi. Fick höra hen inte…
Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn
Läs mer på sidan Is eye movement in autism tied to facial recognition? på Yale Universitys webbsajt.
De finns även människor med if som blivit utförsäkrade, bara för de varit ” duktiga ” på sin dagliga verksamhet.…