En ny studie har undersökt livslängden hos personer med adhd i Storbritannien. Forskarna har utgått från data från elektroniska hälsojournaler som omfattar en mycket stor andel av den brittiska befolkningen. Därefter har gruppen med adhd matchats med en neurotypisk kontrollgrupp där forskarna har tagit hänsyn till faktorer som ålder och kön. I linje med forskarnas förväntningar kunde de konstatera att brittiska personer med adhd lever kortare än den övriga befolkningen. I genomsnitt lever brittiska män med adhd cirka 7 år kortare än andra män och brittiska kvinnor med adhd förlorade cirka 9 år av sin livslängd jämfört med kvinnor utan adhd.
Resultatet var väntat
Anledningen till att resultatet var väntat var att tidigare forskning, däribland en svensk studie, har kommit fram till en liknande slutsats. I den svenska studien hade forskarna följt upp fler än 2,5 miljoner individer födda i Sverige mellan åren 1983 och 2009. När en uppföljning hade gjorts 2013 hade betydligt fler personer med adhd avlidit jämfört med kontrollgruppen. Vuxna med adhd löpte enligt studien en högre risk för förtida död än barn med adhd, och en diagnos sent i livet ökade risken för att avlida tidigt. Psykiatrisk komorbiditet innebar en högre risk för förtida död, och vanliga dödsorsaker hos personer med adhd i Sverige var trafikolyckor, somatiska sjukdomar och suicid. Och som parentes kan jag nämna att även vi med autism löper en ökad risk för förtida död.
Beror inte på adhd i sig
Men tillbaka till den nya brittiska studien. Den visade alltså, i linje med tidigare studier, att personer med adhd lever betydligt kortare än den övriga befolkningen. Och det som gläder mig är att forskargruppen inte trodde att den ökade risken för tidig mortalitet beror på adhd:n i sig utan snarare på påverkbara faktorer som har ett samband med adhd så som ett ohälsosamt levnadssätt, bristande behandling och stöd, socioekonomisk utsatthet och rökning. Forskarna konstaterar även att personer med adhd löper en ökad risk för missbruk och självskadebeteenden vilket ytterligare ökar risken för förtida död.
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Behövs fler studier
Precis som alla studier har denna studie begränsningar. En begränsning är bristen på information om dödsorsakerna (däremot tog ju den tidigare svenska studien hänsyn till dödsorsaker). Forskarna vet alltså inte i dagsläget varför personer med adhd i Storbritannien avlider tidigare än den övriga befolkningen. En annan brist är att personer med odiagnostiserad adhd inte inkluderades i studien, och i Storbritannien går många vuxna med adhd utan diagnos. För att få en fullständig bild av livslängden hos personer med adhd i Storbritannien behövs fler studier, enligt forskargruppen.
Ligger i adhdn:s natur
Nu har vi alltså återigen fått bekräftat att personer med adhd lever kortare än genomsnittet och att det verkar vara ett globalt problem, i alla fall här i västvärlden. Och det är mycket anmärkningsvärt! Nu skulle många säkert hävda att rökning är ett eget val och att man får skylla sig själv om man drar på sig sjukdomar på grund av ohälsosamma kost- och levnadsvanor samt av att man börjar missbruka narkotika och inte är tillräckligt försiktig i trafiken. Men grejen är att det ligger i adhd:ns natur att man kan ha svårt att planera och se framåt! Saknar man ett konsekvenstänk samtidigt som hjärnans belöningssystem fungerar annorlunda är det inte lätt att skapa motivation för att leva enligt regelboken. Personer med adhd skulle därför behöva betydligt mer stöd än vad de får. Det handlar ju faktiskt om liv och död!
Stressigt att leva med npf
Dessutom är det extremt stressigt att leva med npf. Personer med adhd kan exempelvis ha svårt att behålla anställningar och relationer. Och enligt Gillberg kan de också lida av allvarliga sömnproblem. Med stress och långvarig sömnbrist är det allt annat än lätt att orka leva enligt regelboken och hålla uppmärksamheten i trafiken. Energin räcker inte till! Om du fortfarande tycker att personer med adhd har eget ansvar och att de därför inte förtjänar bättre stöd vill jag fråga dig varför i hela världen någon medvetet skulle vilja leva på ett sätt som ger negativa konsekvenser. Varför?
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Habiliteringen var ett dåligt exempel. Men det var bara ett exempel på hur sjukvården (inte nödvändigtvis habiliteringen) kan behöva göra…
Om den stora ökningen av NPF-diagnoser skulle bero på biologi så bör man utreda hur hög faderlig ålder vid befruktningstillfället…
Hej Pelle, Är det så att du läser av din kollega som du läser av ditt barn för att förhindra…
Elever med problematisk skolfrånvaro. ”Ibland används begreppen “hemmasittare” eller “skolkare” men den här föreläsningen utgår från begreppet “Problematisk skolfrånvaro” och…
Frågan är om det är just ADHD som ökar risken för demenssjukdom eller om det är gemensamma riskfaktorer? ”Flera studier…
Hej igen, Patienten! En gissning om det där som dök upp på skärmen är att någon har lagt in det…
Hej AnnaAnamma! Tack för att du delar med dig av dina egna erfarenheter, vad synd att du blivit behandlad så…
Har för mig jag läst om att det finns en risk att utveckla demens tidigare om man har ADHD. Vet…
Rökavvänjning är inte det nåt för psykiatrin att erbjuda? Habilitering går väl inte få när man har endast ADHD. Då…
Hej Patienten, Jag lider med dig! Tycker att du är strong som orkar envisas, och nu testar journalspärr. Jag har…
18 svar på ”Personer med adhd avlider tidigare”
Det är roligt för jag har just läst en artikel för min kandidatuppsats som behandlar det här.
Den handlar om livsstilar och om hur dessa är påverkade av tex socioekonomisk status, etnicitet, könsidentitet, socialisering, levnadsförhållanden m.m, där tex dom som är rika tenderar att äta bättre och motionera mer.
Ett citat slog mig verkligen: “that ethnicity as identity does not appear to influence health; rather ethnicity as structure— both in terms of racialisation [discrimina tion/harassment] and class experience—is
strongly associated with health for ethnic minority people living in Britain”
Utifrån ett sådant perspektiv är det det moderna samhällets struktur och sådana saker som stigmatisering och social exkludering som skapar risken för en tidig död för dom med en diagnos.
Jag har svårt att se att någon med autism eller adhd skulle dö avsevärt tidigare i ett samlar och jägarsamhälle!
Här är artikeln om någon är intresserad: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15869120/
Vilket intressant ämne du har valt för din kandidatuppsats! Vad är det för ämne du läser, är det sociologi? *nyfiken*
Det låter logiskt att människor med status och resurser har lättare att leva enligt regelboken än de som saknar dessa. Jag håller helt med dig om att det är osannolikt att personer med autism och adhd skulle avlida tidigare i ett samlar- och jägarsamhälle!
Jag tror du gör det för enkelt för dig om du utgår från att ”det moderna samhällets struktur” är orsaken till att personer med ADHD och/eller autism oftare dör i förtid. Det ligger i farans riktning att en sociolog överskattar samhällets betydelse.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_bias
Autister är överepresenterade i nästan alla dödsorsakskategorier. Även kategorin medfödda missbildningar (congenital disorders). Jag tror inte ”stigmatisering” och ”social exkludering” ökar risken för medfödda missbildningar.
https://www.cambridge.org/core/journals/the-british-journal-of-psychiatry/article/premature-mortality-in-autism-spectrum-disorder/4C9260DB64DFC29AF945D32D1C15E8F2
Det finns flera studier som kopplar ADHD/autism till ökade genetisk risk för sjukdomar. T ex den här studien visade på överlappande genetisk benägenhet att få både ADHD och vissa former av lungcancer.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0165032724006906
Fördelen med att fokusera på ”sociala faktorer” är att de oftast är påverkansbara. T ex kan habiliteringen arbeta med rökavvänjning för personer ADHD. Men det är viktigt att inte blunda för medfödda faktorer. T ex kan sjukvården behöva remittera personer med ADHD och ökad genetisk risk för lungcancer till lungröntgen oftare på grund av medfödda riskfaktorer. Även om personerna med ADHD är icke rökare. Detta missar man om man stirrar sig blind på att ”det moderna samhällets struktur” är förklaringen till att personer med ADHD/autism har större risk att dö i förtid.
Vad intressant! Jag visste inte att det fanns en genetiskt aspekt 🙂
Jag har utgått från att det finns en typ av ”social hälsa” eller ”spirituell hälsa” som är minst lika viktig för välmåendet, vilket skapar skillnader i livschanser m.m.
Medicin och psykologi är iofs helt andra ämnen än sociologi! Dr. Blom länkade till studier som inte hör hemma i den sociologiska disciplinen. Jag vet inte om din institution tillåter hänvisningar till studier som hör hemma i de medicinska och psykologiska disciplinerna, men du kan alltid kolla upp det!
Om det inte är tillåtet att inkludera andra studier än sociologiska i analysen kan du kanske ta upp det i diskussionsdelen, kanske i metoddiskusionen. Kanske kan du diskutera orsak-verkan-sambandet och ta upp det som en begränsning i din uppsats. Typ att det av etiska skäl inte går att göra randomiserade studier för att undersöka om det verkligen är faktorer som utslagning och exkludering som är orsaken till att vissa blir hemmasittare och dör tidigare eller om dessa variabler samvarierar utan att det finns ett orsakssamband. Skulle det kunna vara så att det finns en bakomliggande variabel som förklarar sambandet? Vissa människor kanske har avvikelser i hjärnan (bara ett exempel) som gör att de inte är lika uthålliga och att detta i sin tur är förklaringen till att de har en tendens att ge upp vid minsta motgång och blir ”hemmasittare”? Och eftersom dessa personer avviker från normen blir de också diskriminerade, utslagna, mobbade och fattiga? Det var detta som Dr. Blom var inne i!
Om du tar upp dessa frågor i diskussionsdelen visar du att du är medveten om vilka slutsatser man kan dra av icke-experimentella studier och kommer förhoppningsvis få höga poäng! Men du kan kolla det med din handledare och fråga hen vad hen tycker 🙂
Jag har tidigare frågat om det går att använda sådana saker som biologi(det får en inte)! Psykologi och särskilt socialpsykologi är nog acceptabelt!
Jag har varit lite inne på att i det moderna samhället som blir alltmer komplext och där socialiseringen/disciplineringen blir mer intensiv och beräknad kommer fler människor att falla bort eftersom den mall som erbjuds inte kan passa in på deras ”vara”. Detta gäller särskilt för dom med diagnoser, eller med diagnosliknande drag eller generellt vissa neutrala personlighetsdrag. Det är som ni säger, att en blir ”född” till ett utanförskap! Sedan måste dessa jämföras med saker som sker under livsloppet och samhällets påverkan som också kan vara orsak i sig själv!
Men eftersom studien är kvalitativ kommer jag nog inte kunna använda saker som orsak/verkan och bakomliggande variabel eftersom det är ett ganska högt ställt krav att visa o en intervjustudie att hitta ett direkt samband mellan 4-5 personers liknande utsagor och ett hälsoresultat!
Jag förstår att man ska förhålla sig annorlunda till kvalitativa studier! Och jag kan tänka mig att många sociologiska studier är kvalitativa.
Personligen tror jag som du att samhället har en mycket stor påverkan. Det är exempelvis mycket svårare att vara homosexuell i vissa länder än andra. Att få vara som man är gör stor skillnad!
Om den stora ökningen av NPF-diagnoser skulle bero på biologi så bör man utreda hur hög faderlig ålder vid befruktningstillfället och gravida kvinnors levnadsvanor påverkar risken för NPF hos barnet. Men eftersom ”diagnosexplosionen” troligtvis beror på samhället (skolan?) och inte på biologi så bör man söka förklaringen till ökningen av NPF-diagnoser i ”det moderna samhällets struktur”.
https://www.vilarare.se/specialpedagogik/portratt/skolan-ar-i-manga-fall-den-allra-varsta-boven-men-det-ar-inte-lararnas-fel-att-det-ar-sa/
https://www.gu.se/nyheter/christopher-gillberg-varnar-for-overdiagnostisering-av-autism
Även om det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att NPF-diagnoser beror på biologiska avvikelser i hjärnan så har samhället stor betydelse för hur avvikelserna yttrar sig t ex skolresultat, arbetslöshet och samtidiga diagnoser som depression, ångesttillstånd mfl.
https://www.gu.se/nyheter/modell-forklarar-hur-autism-uppstar
Rökavvänjning är inte det nåt för psykiatrin att erbjuda? Habilitering går väl inte få när man har endast ADHD. Då tillhör man inte habiliteringens målgrupp i de regioner jag tänker på iallafall. Kanske finns det undantag.
Men du kanske tänkte på rökare som har autism och ADHD parallellt och att hab skulle kunna ordna rökavvänjning för dessa?🙂 För det har ju många.
Habiliteringen var ett dåligt exempel. Men det var bara ett exempel på hur sjukvården (inte nödvändigtvis habiliteringen) kan behöva göra riktade insatser mot personer med NPF på grund av ökad risk för vissa sjukdomar. Ungefär som screening för bröst- och tarmcancer.
Det är sociologi, ja! Mitt specialintresse!
Jag tänkte undersöka utifrån det jag skrev ovan hur det kommer sig att vissa människor blir hemmasittare!
För det verkar i min mening vara delvis en individuell grej. Ofta är det så att det är ett syskon som stannar hemma, medan andra klarar sig bra. Och detta är svårt att förklara med större, abstraktare teorier.
Så det blir lite av en upptäcktsfärd där jag får se vad jag hittar 🙂
Jag ville först köra autismspåret 100% men min institution tillåter inte att på en kandidatnivå att undersöka vad som designerats som utsatta grupper (invandrare, diagnoser eller sexuell/köns identitet).
UR har två föreläsningar som handlar om just ”hemmasittare”.
https://urplay.se/serie/199820-ur-samtiden-hemmasittare
https://urplay.se/program/188194-ur-samtiden-elevhalsa-de-saknade-eleverna
Tack så mycket! Jag märker att du använder citattecken på hemmasittare, och jag förstår problematiken att designera dessa människor som sådant. Har du någon idé om hur en ska beskriva ”hemmasittare” på ett bättre sätt?
Elever med problematisk skolfrånvaro.
”Ibland används begreppen “hemmasittare” eller “skolkare” men den här föreläsningen utgår från begreppet “Problematisk skolfrånvaro” och att problemet inte enbart ligger hos eleven. Mobbning, depressioner, spelmissbruk eller neuropsykiatriska diagnoser – bakgrundsfaktorerna kan vara många.”
https://hedevagpedagogik.se/forelasningar/
Kenth utvecklar resonemanget i föreläsningen som jag länkade till i en tidigare kommentar.
https://urplay.se/program/188194-ur-samtiden-elevhalsa-de-saknade-eleverna
Kul att du har sociologi som specialintresse! Tyvärr är det som du skriver att institutioner kan ha begränsningar och synpunkter om vad man ska undersöka exakt. Men det är som sagt ett intressant ämne du har valt!
Tack för visat intresse! Jag tycker mycket om att läsa och skriva på den här bloggen 🙂
Har för mig jag läst om att det finns en risk att utveckla demens tidigare om man har ADHD. Vet du eller någon av er andra nåt om det?
Frågan är om det är just ADHD som ökar risken för demenssjukdom eller om det är gemensamma riskfaktorer?
”Flera studier har pekat på en koppling mellan ADHD och demenssjukdom, men det har hävdats att detta samband troligen kan förklaras av gemensamma riskfaktorer (till exempel övervikt, rökning, hjärt–kärlsjukdom eller skadligt substansbruk och beroende).”
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/02/aren-gar-adhd-bestar-aldre-far-sallan-diagnos-och-behandling/