Kategorier
Okategoriserade

Om kravsänkning vid autism

“Sänk kraven” är ett vanligt råd att ge till någon som klagar på trötthet eller utmattning. Vi som har autism tar ofta slut på vår energi eftersom vi måste använda kognitiva färdigheter till bestyr som går automatiskt för andra människor. Tyvärr upplever jag att människor sällan förstår hur otroligt mycket jag måste sänka kraven för att orka. För de flesta människor betyder kravsänkning samma som att inte alltid svara i telefon, våga säga nej till övertid på jobbet och dammsuga en gång var tredje vecka istället för en gång i veckan, men för mig går kravsänkningen in i en helt annan dimension.

Plockade upp breven en gång i veckan

Ett klassiskt exempel på kravsänkning är från åren då jag fortfarande hade en så kallad gammaldags brevlåda och breven damp ner på hallgolvet. Jag sparade energi genom att plocka upp breven från hallgolvet en gång i veckan istället för att göra det varje dag. Visst, rent tekniskt hade jag kunnat plocka upp posten varje dag men det hade inneburit stress och utmattning vilket jag till varje pris ville undvika. Jag mådde så otroligt mycket bättre av att ha sänkt kraven och plocka upp posten mer sällan. På det sättet var jag energieffektiv och kunde spara min energi till annat.

Orkade inte leta

Vid ett tillfälle bestämde jag mig för att cykla till Farsta Centrum för att handla på ÖB vilket innebär en sammanlagd cykelsträcka på 14 km. Jag visste inte riktigt var i Farsta Centrum ÖB låg exakt men tänkte att jag ville ge det en chansning. Efter att ha svängt till höger på en tvärgata till Farstaplan och inte sett ÖB kände jag mig trött av alla intryck och orkade inte leta mer. Visst, Farsta var fullt av så kallade “Du är här-kartor” för att navigera bland butiker men jag tycker att det kräver alldeles för mycket energi att tyda instruktionerna på dem. Det tar energi att tänka och jag vill inte tänka för mycket på en och samma dag, speciellt inte när jag är trött. Därför orkade jag inte heller fråga efter vägen.

Cyklade tillbaka hem

Det återstod inget annat alternativ för mig än att cykla tillbaka hem. Väl hemma kom jag att tänka på vilken tur det var att jag inte hade berättat för någon om mina planer på att handla på ÖB. Hade folk vetat hade de säkert blivit chockade av att jag hade cyklat 14 km för ingenting och det hade varit tröttsamt för mig att bemöta alla ifrågasättanden. Men jag var mycket nöjd med att ha lyssnat på mig själv. Tack vare att jag har sänkt kraven genom att strunta i att slutföra mina ursprungliga planer har jag inte insjuknat i utmattningsdepression på många år.

Vill inte bli ifrågasatt

Du som uppmanar oss autister att sänka kraven ska tänka på att kravsänkning kan betyda något helt annat för oss än vad det betyder för dig. Det ingår nämligen i autism att saker som är lätta för andra människor är svåra för personen. Du kanske upplever att det räcker att göra vissa justeringar för att ditt liv ska bli stressfritt men vi autister kan behöva justera betydligt fler saker än du. Du kanske inte tycker att det tar energi att läsa kartor eller att plocka upp posten från hallgolvet men det gör jag! Därför måste jag kunna sänka kraven utan ifrågasättanden och dåligt samvete.

Klicka här för att kommentera blogginlägget! Jag kommer att radera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Min senaste bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Min första bok På ett annat sätt finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg.

6 svar på ”Om kravsänkning vid autism”

Jep, det finns inget sätt att få “andra” att förstå, att typ cykla, fysisk ansträngning är “ingenting” mot att möta andra och inte bli förståd, trots yttersta försök att anpassa sig.

Jag har inga problem med fysiska grejer såsom att plocka i och ur diskmaskinen, städa och dammsuga, byta sängkläder, vika tvätt.och är väldigt bra på att redigera bilder och så på datorn också, föra fram logiska argument i diskussioner, uttrycka mig samt utforma svåra brev i skrift även åt andra, m.m. Hjälpte en person skriva ett antagningsbrev till en svår utbildning han sökte och sen även kom in på, bl.a. Och inom musik ansågs jag nästan som ett underbarn som liten då jag kunde memorera och ta ut det mesta på gehör, ofta efter att bara ha hört det en gång. Var även den ende i klassen som redan kunde läsa och skriva innan skolan. Men alla brev som kommer, ekonomi, beställa saker på nätet, tvättmaskinens alla inställningar beroende på färg och material som ska tvättas den gången etc är för svårt. Det bidrar väldigt starkt i om det intresserar mig eller inte, allt tråkigt liksom bara försvinner ur minnet och går in genom ena örat och ut genom andra…Folk har kallat det koncentrationssvårigheter.

Hur känner du inför förändringar? Har väldigt svårt för det själv och förstår heller inte varför alla som regel måste vidare i allt hela tiden om något är bra…De flesta förändringar jag upplevt i mitt vuxna liv har varit negativa. Så om något känns bra, vill jag bara behålla det som det är.

Vad bra att du är duktig på att städa, vika tvätt, redigera bilder och allt annat du räknade upp. Själv har jag svårt för det men däremot har jag betydligt lättare för ekonomi. Jag tycker inte om att beställa saker från nätet eftersom jag tycker att det tar energi men gör det om jag måste. Det är inte lika jobbigt för mig som städning men det är definitivt ingenting som jag skulle orka göra regelbundet.

Jag har funderat på om jag har svårt för förändringar eller inte och har inte kommit på ett bra svar. Jag trodde förut att jag hade det men sen har jag kommit på att mitt jobb som autismföreläsare visst innebär en del förändringar och oväntade händelser vilket jag klarar. Jag misstänker nog att det beror på vilken slags förändring det handlar om, och sen tror jag också att jag har svårare för bestående förändringar än kortvariga. Bestående förändringar kan vara att gifta sig/flytta ihop med en partner, skaffa barn mm. Om en förändring är bestående kan det skapa ångest hos mig. Men samtidigt vet jag inte om det är själva förändringen jag har svårt för eller om det är något i den nya situationen jag inte klarar av.

Svara

Jag förstår att du inte gick in på ÖB! Stormarknader och köpcentra kan verkligen orsaka en utmattning. Själv får jag budgetera en onödig stor summa på mat varje månad bara för att slippa storhandla på stormarknader. Massor med folk, otaligt många produkter, blinkade reklamljus, bakgrundsmusik, hysteriska parkeringsplatser, etc etc…

Jag förstår dig! Intrycken på köpcentra är inte lätta att hantera och speciellt inte när man är trött. Jag brukar bara handla vid tider då ingen annan handlar för att slippa intrycken.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.