Jag har i många tidigare blogginlägg berättat att det är stor skillnad mellan olika boendestödjare. Vissa boendestödjare funkar allt bara med medan med andra funkar det inte. Sedan finns det såklart allt där emellan: vissa boendestödjare funkar det halvbra med och andra halvdåligt med. Något som kraftigt skiljer sig åt är boendestödjarnas motivation och villighet att utföra så kallade tråkiga arbetsuppgifter istället för att bara fika bort boendestödstimmarna.
Är en tråkig brukare
Jag brukar säga att jag är en så kallad tråkig brukare: till skillnad från vissa andra har jag inte boendestöd för sällskapets skull utan för att städa, hålla ordning, sortera räkningar, ringa telefonsamtal och annat tråkigt. Problem uppstår när en boendestödjare beter sig hos mig som om mitt boendestöd handlade om socialt samspel vid fikabordet! Och detta trots att det står utförligt beskrivet i mitt biståndsbeslut vad jag behöver hjälp med och att jag försäkrat om att alla mina boendestödjare har läst biståndsbeslutet och punktlistan om deras arbetsuppgifter innan de kommer hem till mig. Boendestödjare som varken följer biståndsbeslutet eller punktlistan väljer jag bort om det inte blivit förbättring inom de första 2-3 boendestödstillfällena.
Tappar motivationen
Ibland känns det som att vissa biståndsbedömare anser att det är mitt ansvar att se till att boendestödet funkar och att boendestödet automatiskt kommer att fungera med alla boendestödjare om jag ger boendestödjare feedback. Men grejen är att jag har svårt att motivera mig själv till tråkiga uppgifter. Eftersom jag har egna motivationsproblem orkar jag absolut inte motivera mina boendestödjare att jobba. Mitt önskemål är att de ska motivera mig, inte tvärtom! Faktum är att det är ännu jobbigare för mig att motivera en ytterligare omotiverad person till tråkiga sysslor än att bara motivera mig själv. Upplever jag att boendestödjaren absolut inte tycker om städning tappar jag därför också motivationen.
Gör enstaka påminnelser
Med detta sagt påminner jag alltid nya boendestödjare om att städa och att ta egna initiativ. Dessa enstaka påminnelser gör jag ifall jag märker att någon bara har kommit hem till mig för att dricka kaffe och pilla med mobiltelefonen! Men problemet är att de boendestödjare som älskar att fika brukar göra det minsta möjliga när de jobbar. Om jag ber dem städa säger de sig oftast vara klara med städningen efter 10 minuter och sätter sig vid fikabordet igen. Ber jag dem se över vad som behöver göras brukar jag få till svar att allt ser fint ut och det inte behöver göras något mer och fortsätter att fika.
Fanns alltid något att göra
Får jag höra att allt ser fint ut vet jag oftast inte vad jag ska svara för jag har svårt att bedöma sådant. När min tidigare boendestödjare var tillbaka efter en längre sjukskrivning reagerade hon på att det fanns bananflugor i mitt kök och att viktiga brev låg under soffan vilket hon åtgärdade med en gång. Hon tyckte också att det var stökigt och smutsigt. Faktum är att hennes kollegor inte hade reagerat alls utan de hade verkligen gjort det minsta möjliga, varit klara efter 10 minuter och bara velat fika. Min ordinarie boendestödjare däremot var sådan som verkligen utnyttjade alla boendestödstimmar effektivt och tog egna initiativ, och det fanns alltid något att göra!
Min nya boendestödjare är motiverad
Även min nuvarande boendestödjare är mycket motiverad. När jag skulle åka iväg på en föreläsningsresa och höll på att packa ner min e-inkskärm gav hon mig tips på hur jag skulle packa den så att den inte skulle gå sönder. Hon upptäckte också att stänkskyddet på min cykel hade gått sönder och menade att det skulle behöva fixas. Hon läste också de brev jag hade fått och frågade mig direkt varför jag fick brev från en specifik bank. När jag berättade att jag inte visste och att jag inte ens minns varför jag har ett konto på denna bank föreslog hon direkt att vi skulle ringa till banken och stänga bankkontot om jag inte hade någon användning av det. Jag tyckte att tanken på att ringa kändes sjukt omotiverande, men tack vare att hon var glad och motiverad blev det gjort!
Vet inte vad som behöver göras
Hade inte min boendestödjare brytt sig om sitt jobb hade jag kunnat packa ner min e-inkskärm fel vilket kunde ha lett till att den kunde ha gått sönder. Jag hade nämligen ingen aning om att den skulle behöva packas på ett speciellt sätt (och jo, jag har ofta sönder saker ifall du undrar!) Jag hade inte heller en susning om att stänkskyddet på min cykel var trasigt och att ett trasigt stänkskydd riskerar att förstöra kedjorna på min cykel. Inte heller hade jag reagerat på breven från banken! Att be mig berätta för en boendestödjare vad jag behöver hjälp med är som att säga till en blind person: ”Berätta för mig vad du inte ser”. En av anledningarna till att jag blivit beviljad boendestöd är just att någon behöver tala om för mig vad som behöver göras!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Precis, folk är tyvärr elaka mot vissa utvalda personer, och ofta är det oss som har osynliga funktionsnedsättningar och har…
Vad läskigt.
Ja precis, jag är pessimistisk så att jag kan släppa det och slippa fundera på hur det blir. Därför händer…
Det är inte lika stor risk för fysisk mobbning, nej. Absolut! Men du skulle bara veta vad även vuxna är…
Jag skrek och kunde inte andas. Blev röd som en kokt kräfta i ansiktet. Min mamma blev jätrerädd men jag…
Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…
Det låter som en skrämmande upplevelse! Vad bra att du har bokat läkartid.
Jag tror också att miljön spelar väldigt stor roll. Och för mig som sagt var miljön det ENDA som spelade…
Intressant. Förresten jag var nära att kvävas till döds förra veckan av en stor kycklingbit som fastnade i halsen. Sedan…
Det har du rätt i, säkert kan de sakerna du räknade upp spela in, det behöver inte bara handla bara…
14 svar på ”Nej, jag kan inte motivera mina boendestödjare”
Att be mig berätta för en boendestödjare vad jag behöver hjälp med är som att säga till en blind person: ”Berätta för mig vad du inte ser”.
Vilken bra förklaring!
Tack! 🙂 Det var faktiskt en av åhörarna på mina föreläsningar som använde den liknelsen när jag pratade med hen efter föreläsningen, och jag tyckte att den var väldigt träffande!
Vilken super-duper-bra liknelse, Gunny:)!!
Älskar att säga till en blind: berätta vad du ser!
Vad roligt att du gillar liknelsen!
Fika är ju alltid roligare än att städa…Det är troligen så de ser det. Men det är ju inte det de får lön för och de är ju inte dina kompisar heller, utan en yrkesverksam som kommer dit för att göra sitt jobb. Tänk om alla hantverkare och liknande som man anlitat för olika göromål i hemmet gjorde lika? Det är ju också en bra jämförelse.
Cykla är bra! Även jag började göra det så smått igen i höstas, eftersom man ju kommer fram snabbare då (och främst kan passera eventuella personer fortare…) Men jag kände mig betydligt mer otymplig än förr, då jag inte cyklat på åtskilliga år.
Jag har träffat en tjej i alla fall…Eller jag har har haft mejlkontakt med henne till och från en längre tid. Väldigt varm och snäll och ser väldigt bra ut också. Frågan är om jag ska försöka ta det vidare då jag verkligen gillar henne och riskera att vår nuvarande kontakt bryts, eller välja att bara fortsätta som det är och hon då troligen hinner möta någon annan istället. Troligen kommer kontakten med henne upphöra, men jag mår ju rätt bra just nu i alla fall och det är huvudsaken. Jag skulle ju ändå inte kunna ha ett fysiskt förhållande i vilket fall varken med pandemin och min rädsla, har jag insett.
Bra jämförelse med hantverkare! Jag tror att vissa som verkligen ogillar städning och vill mest jobba som boendestödjare för att fika resonerar att risken för att en brukare ska klaga är låg. Och det är ju såklart helt okej att vilja jobba som boendestödjare bara för den sociala kontaktens skull, men isåfall borde de berätta om sina önskemål för chefen så att de inte skickas hem till någon som har ett biståndsbeslut för att få hjälp med städning!
Kul att du också börjat cykla! Jag vet inte hur det är för dig, men ofta kan cyklingen bli lättare när man vant sig igen.
Vad roligt att höra att du träffat en tjej och att du mår bra! 🙂 Du får fundera på om du vill ta det vidare eller inte. Men om du är säker på att du absolut inte klarar av att ha en fysisk relation och ni båda mår bra som det är kan ni ju fortsätta med mejlkontakten! Det enda viktiga är att aldrig skicka pengar till någon man aldrig har träffat, men det känner du säkert till. Jag hoppas att allt går bra med henne! Jag är verkligen jätteglad för din skull! 🙂
Det är som det är även om kontakten upphör, då får det bli så. Huvudsaken är att jag har gjort allt jag själv kan, som jag brukar tänka om mycket. Då var det ju inte mitt fel sen heller. Men jag tar det mesta mycket kallare än i yngre år och försöker att varken gå så mycket upp eller ned känslomässigt. Man får leva för stunden, helt enkelt. 😉 Jag värderar liksom först och främst bara värme och godhet i alla jag möter, det är egentligen det enda jag behöver. Världen har varit så oerhört hård och kall. Så det är alltid fantastiskt att bara få se något annat!
Vad bra! Jag tycker att du har helt rätt inställning, och så tänker jag också! Det är bara att ta dagen som den kommer 🙂
Kane, Boendestödjare kan ge socialt stöd under en fika om det står i ens genomförandeplan. Det är en av deras vanligaste arbetsuppgifter att ge socialt stöd i olika situationer, inte sällan kan det nog vara över en fika.
Folk i allmänhet brukar tycka ett samtal blir enklare om man samtidigt tar en kopp kaffe, ibland med tilltugg.
Det låter ju trevligt, självklart och är det säkert för både stödjaren och brukaren också! Men om de försummar städning och annat som hellre borde göras, blir det ju en annan sak.
Precis, det finns brukare som fått ett biståndsbeslut för att få socialt stöd! Och det är ju inget fel med det så länge boendestödjarna följer biståndsbeslutet.
Har en bra boendestödjare som påminner mig om allt. Häromdagen när jag skulle ta ut min trehjuliga cykel från vinterförrådet och fara och handla påpekade hon att jag glömt något. -Du har ju glömt sätta på dig din gula reflexväst och cykelhjälm. Västen och hjälmen brukar ligga i korgen därbak men nu låg dom i hallen hemma eftersom cykeln stått i förrådet hela vintern. Sen när hon sprungit iväg och hämtat dem åt mig upptäcker hon att skruven som man ska justera hjälmen med så den sitter stadigt på huvudet gått sönder. Eftersom hon skulle följa med mig och handla tog vi svängen förbi cykelhandlaren först för att prova ut en ny cykelhjälm. Jag hade nog köpt en för stor eller för liten hjälm annars om jag inte hade haft min boendestödjare med mig.
Helt underbart! 🙂 Det är precis så en boendestödjare ska vara. Jag behöver också en sådan boendestödjare!