Nej, jag har inte blivit feldiagnostiserad med autism

Det är inte ovanligt att vi vuxna med autism får höra att vi måste ha blivit feldiagnostiserade med autism. Och jag är inget undantag! Anledningarna till att min autism påstås vara en feldiagnos är många: vissa tycker inte att jag har sociala svårigheter, en slutsats de har dragit efter att ha pratat med mig i si så där tio minuter. Några tycker att jag är alldeles för ”vanlig” eftersom alla andra autister de har träffat minsann har ett monotont tal, undviker ögonkontakt och inte ger ett lika trevligt och empatiskt intryck som jag.

Autism är överdiagnostiserad

Andra menar att diagnoskriterierna är skrivna så att de i princip kan stämma in på vem som helst. Vem har liksom inte upplevt sig ha sociala svårigheter ibland och vara känslig mot vissa sinnesintryck? Alla människor kan också ha vissa intressen och rutiner som de tycker om att följa, och människan tror sig ofta vara mer avvikande än vad hon är, har jag fått höra. Och just det, sedan det där klassiska argumentet: även autismforskare har konstaterat att autism är överdiagnostiserad vilket innebär att det på vissa ställen ställs felaktiga autismdiagnoser. Att jag kan uppfattas som vanlig måste vara ett bevis på att även min diagnos är fel, eller hur?

Majoriteten är inte feldiagnostiserade

Och det är alldeles korrekt att det finns utredare utan adekvat kompetens som ställer autismdiagnoser på personer vars svårigheter i själva verket beror på något annat än autism. Men bara för att sådana utredare finns betyder det inte att alla eller ens majoriteten av oss autister är feldiagnostiserade! På motsvarande sätt har vissa fått felaktiga demensdiagnoser, men betyder det att de flesta med demensdiagnos i själva verket inte har demens? Självklart inte! Dessutom måste vi komma ihåg att autism fortfarande är underdiagnostiserad hos flickor och kvinnor även om fler och fler tjejer blir diagnostiserade med autism idag. Det finns alltså många som har autism utan att veta om det!

En lekman saknar kunskap

Bara för att det ställs felaktiga autismdiagnoser betyder det inte att vanliga människor utan rätt utbildning och erfarenhet har kompetensen att bedöma vem som har autism! En lekman skulle kunna dra slutsatsen att en introvert neurotypiker som trivs för sig själv har autism men att en autistisk kvinna som kamouflerar och gör allt för att leva upp till omgivningens förväntningar inte har det. Om lekmän hade kompetensen att bedöma vilka som har och inte har autism skulle inga utredningsteam behövas inom sjukvården vilket skulle spara samhället mycket pengar. Att samhället lägger resurser på npf-utredningar beror just på att anhöriga, grannar, vänner och kollegor inte har kompetensen att ställa (och avfärda) autismdiagnoser!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Autistiska drag är vanliga

Och visst kan en lekman uppleva att diagnoskriterierna stämmer in på väldigt många, men man måste komma ihåg att diagnoskriterierna måste uppfyllas i tillräcklig omfattning och måste utgöra en funktionsnedsättning för att en autismdiagnos ska vara aktuell. Väldigt många har haft huvudvärk någon gång, men betyder det att alla med huvudvärk lider av Hortons huvudvärk? Nej, just det! Och precis på samma sätt som Hortons huvudvärk inte kan jämföras med vanlig huvudvärk kan inte enstaka autistiska drag jämföras med att ha funktionsnedsättningen autism. Autistiska drag är mycket vanligare i befolkningen än autism, har Christopher Gillberg skrivit i boken Barn- och ungdomspsykiatri.

Ger ett svar på tal

När människor vägrar tro att jag har autism och menar att ”alla människor passar in i diagnoskriterierna och skulle kunna vara autistiska” svarar jag att de i så fall har upptäckt något helt nytt som författarna till DSM-manualerna inte känner till. Och att de i så fall omedelbart bör skriva till författarna till DSM och berätta om sin upptäckt så kommer de kanske få ett Nobelpris. Typ: ”Hej American Psychiatric Association! Eftersom jag har upptäckt att alla människor i världen har autism borde ni ta bort diagnosen från er diagnosmanual. Jag förväntar mig ett omedelbart agerande.”

Är ironisk

Som du säkert förstår är jag ironisk nu. Självklart har American Psychiatric Association som har gett ut DSM förstått vad autism är och vad som krävs för att få en diagnos. Självklart är författarna till DSM inte dummare än att de förstår att diagnoskriterierna för autism inte beskriver genomsnittsmänniskan! De har dessutom skrivit i diagnoskriterierna att svårigheterna kan vara maskerade hos vuxna vilket innebär att de är medvetna om att autism inte alltid syns vid första anblicken.

Allt kan vara inövat

Och sedan det här med att verka ”vanlig”. Om du träffar en autist i en situation och uppfattar autisten som högfungerande betyder det inte att autisten fungerar lika bra i andra situationer. Autisten kan känna sig trygg i en invand miljö, men däremot kan ett stort funktionshinder uppstå i en annan miljö! Autisten kan dessutom ha lätt för att prata med en person åt gången, särskilt när autisten är intresserad av samtalsämnet. Samtidigt kan samma autist ha stora svårigheter att diskutera andra ämnen som faller utanför autistens specialintressen, särskilt när flera personer deltar i samtalet. Autisten kan också ha medvetet övat in vad man ska säga i olika situationer, och därför kan det som autisten gör och säger vara inövat i förväg.

Sluta ifrågasätta min diagnos

Jag lovar att min autismdiagnos är riktig och att jag uppfyller diagnoskriterierna. Jag är inte skyldig att redogöra för dig på vilket sätt jag uppfyller diagnoskriterierna, men jag lovar att jag blivit utredd av ett kompetent npf-team som gjort en mycket utförlig utredning. Sluta ifrågasätta min autismdiagnos!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.