Kategorier
Autism och trötthet

När funktionsförmågan varierar

Det som många människor har svårt att förstå är att orken och funktionsförmågan kan variera kraftigt hos oss med Aspergers syndrom och autism. När omgivningen ser oss göra en viss syssla eller uppgift en dag trots att vi vanligtvis inte klarar av uppgiften, tror många ofta att vi äntligen lärt oss att göra uppgiften och att vi kommer att klara det för all framtid. När vi sedan inte orkar göra samma syssla dagen efter, får vi ibland höra: ”jag vet att du klarar det, du klarade det ju igår.”

Det som andra människor däremot inte förstår är att när man måste lägga energi på saker som går automatiskt för många andra människor, räcker inte orken till för andra sysslor. Om jag sovit 12 timmar flera nätter i rad och jag har bara vilat hemma utan att göra något speciellt händer det kanske någon enstaka gång att jag orkar rengöra vasken i köket eller ringa ett telefonsamtal till en myndighet trots att dessa sysslor tar mycket energi av mig. Men det är sällan jag har lyxen att vara så pigg att min energi räcker till sådana saker, och därför klarar jag av att göra sådana här saker ytterst sällan.

En gång föreläste jag i en skola som hade en pojke med Aspergers syndrom. Skolpersonalen i den här skolan hade undrat tidigare varför pojken i fråga alltid ville att gympaläraren skulle knyta hans skor efter gympalektionen. Pojken i fråga bad nämligen aldrig sina andra lärare knyta hans skor efter andra lektioner, och därför hade skolpersonalen kommit fram till att pojken bara ville ha uppmärksamhet. De hade ju sett att han hade klarat av att knyta skorna efter andra lektioner och de visste därmed att pojken visste hur man knyter skor.

Det hade tagit ett tag för skolpersonalen att förstå att den här pojken hade i likhet med många andra barn med Aspergers syndrom svårt för gympalektionerna. Han tyckte att det var jobbigt att byta om till gympakläder, spela bollspel, stå ut med ljudet, försöka förstå spelreglerna osv. Efter att gympalektionerna var slut var han alltid så utmattad att hans energi helt enkelt inte räckte till att knyta skorna. Matematik och andra lektioner var däremot inte alls lika energikrävande för pojken, och därför hade han efter dessa lektioner energi kvar att koncentrera sig på att knyta skorna, som iofs alltid var energikrävande för honom, men när han var pigg hade han alltid extraenergi kvar.

De allra flesta människor, oavsett om de har Aspergers syndrom eller inte, orkar förmodligen också olika mycket på olika dagar. De flesta skulle förmodligen inte orka storstäda efter en jobbig arbetsdag men däremot skulle de kanske orka storstäda på en helg eller på semestern. De allra flesta skulle förmodligen bli irriterade om jag sa till dem: ”Kom igen, klart du klarar av att storstäda idag, jag såg ju göra det i lördags.” Att knyta skorna för den här pojken var nämligen som att göra en storstädning hemma.

12 svar på ”När funktionsförmågan varierar”

Jättebra skrivet. Du får mig att förstå mer och mer av mig själv.
Jätteglad jag hittade den här bloggen och din bok.
Är 61 och fick diagnoserna Aspergers, ADHD och lindrig depressiv episod bara för några år sedan.
Har haft svårt att orka de flesta jobb hela livet, hålla ordning på mina saker mm. Plantera om blommor som är aktuellt nu känns oöverstigligt. Har en stor balkong. Men, men.
Ska börja med att ställa mindre krav på mig själv. och gå i halvtids pension.
Önskar en skön sommar.
Eva

Vad bra att du kommer att ställa mindre krav på dig själv! Det är alltid lätt att jämföra sig med andra och kolla hur mycket de orkar, det felet gjorde jag också förut. Men sen jag började ställa mindre krav på mig själv började jag må mycket bättre 🙂

Trevlig sommar till dig också!

Svara

Tack Paula! Jag förstår min dotter mer och mer när jag läser din blogg. Hon orkar saker en dag men inte nästa fast det är samma sak, har svårt att plocka undan men lätt att plocka fram t ex. Försöker hitta på bra saker att göra på sommarlovet men det är svårt. Vi får pröva oss fram. Kram Louise

… är inte diagnostiserad men känner väldigt ofta igen mig i det du skriver… har just lyckats kämpa mig till en fysisk diagnos EDS(tog mig bara 27år) läkaren sa då att det misstänks ett samband med psykosomatiska diagnoser… spontanreaktion från mina aspergerdiagnostiserade medmänniskor är att de tror jag är en aspie…

läkaren sa då att det misstänks ett samband med psykosomatiska diagnoser…

Det är lätt att vara efterklok men du borde ha frågat läkaren vad han menade med det. Jag förstår inte.

Frågan är bara HUR man skall få folk att förstå detta!? Är så trött på och ledsen över att omgivningen tror att jag bara gör saker när det passar mig.

Jag förstår exakt vad du menar. Och det du beskriver handlar om att omgivningen saknar kunskap. Man får ofta höra saker som: ”Jag vet att du har Aspergers syndrom, men det är ingen ursäkt. Du måste ändå anstränga dig, vi andra människor blir också trötta.” Jag har insett att jag alltid kommer att behöva förklara mig ibland för omgivningen och att det är någonting jag måste leva med.

Svara

Jag förstår exakt vad du menar. Och det du beskriver handlar om att omgivningen saknar kunskap. Man får ofta höra saker som: ”Jag vet att du har Aspergers syndrom, men det är ingen ursäkt. Du måste ändå anstränga dig, vi andra människor blir också trötta.” Jag har insett att jag alltid kommer att behöva förklara mig ibland för omgivningen och att det är någonting jag måste leva med.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *