Mentaliseringssvårigheter vs svag central koherens

Detta inlägg är en fortsättning till inlägget som handlar om mentaliseringssvårigheter vid autism. Observera att detta inlägg inte är ett svar på punkt 3 i din bloggkommentar, Borneo, där du drog paralleller till intellektuell funktionsnedsättning. Den punkten kommer jag återkomma till senare och skriva ett nytt blogginlägg om ämnet, kanske redan under de närmaste dagarna!

Har nämnt false-consensus-effekten

Det Borneo har diskuterat är om autisternas tendens att vara naiva och lättlurade beror på mentaliseringssvårigheter/svag Theory of Mind/bristande förmåga till kognitiv empati. Och hur kommer det sig att autister ofta tänker bokstavligt och kan ha svårt att läsa kroppsspråk? Kan det också bero på mentaliseringssvårigheter? Jag har tidigare nämnt false-consensus-effekten, ett socialpsykologiskt fenomen som innebär att vi människor har en tendens att utgå från att andra människor är lika oss själva samt att de tänker och beter sig ungefär likadant som vi. Enligt vissa autister skulle false-consensus-effekten kunna förklara varför autister och neurotypiker har svårt att förstå varandra (men enligt deras teori har autister i regel lätt att förstå andra autister).

Kan orsaka generaliseringssvårigheter

Idag tänker jag utveckla detta lite samt förklara vilka andra teorier det finns om hur kognitionen fungerar vid autism. Autismforskaren Uta Frith har skrivit i sin bok att vi med autism ofta har svag central koherens vilket innebär att vi kan vara duktiga på att se detaljer men samtidigt ha svårt att uppfatta helheten. Och enligt Frith kan svag central koherens orsaka generaliseringssvårigheter, det vill säga svårigheter att föra över information från en situation till en annan. Enligt denna teori kan en person med autism ha svårt att använda kunskap som hen tidigare har lärt sig och tillämpa densamma i andra situationer.

En autist kan ha svårt att generalisera

Mot bakgrund av denna teori kan svag central koherens leda till att en autist som tidigare har sett andra människor bli lurade och utnyttjade kan ha svårt att tillämpa denna kunskap och akta sig för att själv bli lurad. Och återigen vill jag påminna om false-consensus-effekten! En snäll autist som själv aldrig utnyttjar och lurar andra människor kan falla för false-consensus-effekten och utgå från att alla människor är lika snälla som hen är. En snäll och ärlig neurotypiker skulle teoretiskt också kunna falla för false-consensus-effekten om vi leker med den hypotetiska tanken att hen aldrig hade hört talas om att det existerar oärliga och manipulativa människor. Men eftersom neurotypikern tidigare har träffat eller hört talas om manipulativa människor kan hen till skillnad från autisten ha lätt att tillämpa denna kunskap i andra situationer och akta sig för att bli lurad. Detta eftersom en neurotypiker tack vare stark central koherens har lätt att se samband och generalisera information. Hen förstår att om en person kan luras och bedra så kan också en annan person göra det.

Kan leda till bokstavlig tolkning

Anna Sjölund är medförfattare till boken Autism och ADHD i skolan. Hon är beteendevetare och väldigt kunnig om autism! Hon är förvisso ingen autismforskare men har definitivt autismspecifik kompetens och utbildar om ämnet. Och i boken förklarar hon och hennes medförfattare att svag central koherens även kan medföra svårigheter att bearbeta information som uttrycks via mimik, gester och kroppsspråk samt att det även kan leda till bokstavlig tolkning av språket. En svag central koherens kan alltså få en autist att tro att exempelvis uttrycket ”känn dig som hemma!” ska tolkas bokstavligt i och med att en person med svag central koherens kan ha svårt att förstå samband. Autistens världsbild kan vara fragmenterad och bestå av smådetaljer vilket kan göra det svårt för autisten att generalisera och förstå att olika uttryck kan betyda olika saker i olika situationer.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Har svårt att tolka bilder

Vad gäller kroppsspråk så har jag själv svårt att läsa andras kroppsspråk, men jag är ganska säker på att just dessa svårigheter inte beror på en bristande mentaliseringsförmåga i mitt fall. Anledningen till att jag inte tror det är att jag rent allmänt har svårt att tolka bilder, alltså även på bilder som föreställer händelser och föremål. När jag på autismutredningen ombads lägga en serie tecknade bilder i rätt ordning så att bilderna skulle bilda en historia kunde jag inte göra det. Christopher Gillberg skriver i sin bok att autister som har mentaliseringssvårigheter oftast kan lägga bilder i rätt ordning men däremot har de på grund av mentaliseringssvårigheterna svårt att föreställa sig vilka tankar och känslor personerna på bilderna kan ha. Men som sagt kunde jag inte ens lägga bilderna i rätt ordning!

Har syntolkningssvårigheter

Enligt utredningsteamet indikerade testresultatet att jag har allmänna syntolkningssvårigheter, och detta oavsett om bilderna föreställer människor, händelser eller föremål. Och eftersom jag inte ens kan tolka bilder som föreställer händelser och föremål hade det varit konstigt om jag hade kunnat tolka kroppsspråk eller hur? Jag brukar säga att jag är ”seende blind” med vilket jag menar att mina ögon ser allt men min hjärna har svårt att registrera och tolka synintryck. Och enligt en studie kan denna svårighet ha en koppling till autism. På motsvarande sätt kan inte en blind person tolka andras kroppsspråk (eftersom hen saknar syn), men blindhet har absolut ingenting med mentaliseringssvårigheter att göra!

Autism har många orsaker

Gillberg har skrivit i en bok att autism inte är ett tillstånd utan många och att autism har många olika grundorsaker. Det kan säkert finnas autister som har svårt att förstå kroppsspråk men inte bilder på föremål, och några av dessa autister skulle kanske möjligtvis kunna ha mentaliseringssvårigheter. Men i mitt fall handlar det mest troligen om annat eftersom min hjärna som sagt har svårt att registrera vad den ser. Tänk om min autism är ett resultat av att min hjärna registrerar synintryck på ett annat sätt? På motsvarande sätt har jag svårt att generalisera sociala regler och förstå vilka olika sociala regler som gäller i olika situationer. Men mina generaliseringssvårigheter kommer ju till uttryck även i andra situationer: exempelvis förstod jag inte att det var något fel på mitt kylskåp när kylskåpet började läcka vatten. Detta bevisade enligt psykologen att jag har svag central koherens.

Autistens interoception är annorlunda

Och hur är det förmågan att tolka sig själv och sina inre behov? Många autister har svårt att tolka sina egna tankar och känslor vilket traditionellt har förklarats med bristande Theory of Mind/mentaliseringssvårigheter. Men numera har man istället börja tala om interoception som syftar på en förmåga att uppfatta kroppens signaler. Och många autister påstås ha annorlunda interoception. En autist har därmed inte bara svårt att tolka och sätta ord på sina egna tankar och känslor utan kan även ha svårt att uppfatta om hen är trött, hungrig, ledsen eller törstig. Och vissa påstår att bristande interoception inte alls har något med mentaliseringssvårigheter att göra!

Måste inte vara så

Min poäng är att omgivningen gärna vill förklara autisternas svårigheter med mentaliseringssvårigheter, men jag påstår alltså att det inte är uteslutet att autistens svårigheter kan bero på något annat, exempelvis på svag central koherens. Och som sagt säger jag inte att autister aldrig har mentaliseringssvårigheter. Det kan säkert många autister ha, men det måste inte vara så! Bilder utgör ju någon form av helhet så tänk om mina syntolkningssvårigheter också är en konsekvens av svag central koherens?

Ligger i svårigheternas natur

För övrigt ligger det i mentaliseringssvårigheternas natur att vederbörande inte nödvändigtvis förstår själv att hen har dem. Och själv upplever jag inte heller att jag har lika många mentaliseringssvårigheter som vissa andra autister verkar ha, men vem vet, tänk om jag har det i alla fall utan att vara medveten om det? Det är omöjligt att säga eftersom mina eventuella mentaliseringssvårigheter i så fall skulle kunna göra att jag är helt omedveten om dem! Men ändå är jag alltså övertygad om att det i vissa situationer kan finnas andra förklaringar till autistens svårigheter än en bristande mentaliseringsförmåga.

Jag kommer som sagt kommentera punkt 3 i din bloggkommentar vid ett senare tillfälle, Borneo!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.