Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Längre svarstid på läsarfrågor

Hoppas ni alla har det härligt i sommarsolen! Själv njuter jag för fullt 🙂

Jag har ju semester fram till mitten av augusti, och precis som de flesta somrar postar jag ju så här under semestertid nya texter på fredagar men svarar på era kommentarer löpande. Som ni vet har mina fredagsinlägg ibland blivit ”vanliga” blogginlägg under fliken ”blogg”, och ibland blir det istället svar på läsarfrågor under fliken ”läsarfrågor”. Huruvida jag har startat egna bloggämnen eller har svarat på läsarfrågor har berott på hur många läsarfrågor jag har fått.

Ber om ursäkt för fördröjningen

Nu under semestertid har det visat sig att jag fått väldigt många läsarfrågor, och det är för tillfället många av er som väntar på svar. Under normala förhållanden brukar jag ju svara på läsarfrågor relativt snabbt, men nu under semestertid behöver jag lite semester för återhämtning vilket gör att flera av er tyvärr måste vänta på svar betydligt längre än vanligt. Jag är hemskt ledsen för det! Men du vet väl om att du kan prenumerera på mina läsarfrågor så att du får ett meddelande i din mejl när jag svarat på din läsarfråga?

Efter semestern blir det snabbare svar

Jag hoppas att ni fortsätter att ställa läsarfrågor till mig även om det just nu är betydligt längre väntetid än vanligt på svar. Från och med mitten av augusti kommer jag såklart svara på era frågor betydligt snabbare, och då kommer jag också börja skriva ”vanliga” blogginlägg igen, d v s inlägg som inte är svar på läsarfrågor. Så både imorgon och under de kommande veckorna kommer ni hitta nya inlägg under fliken ”läsarfrågor” på fredagar.

Bra med olika infallsvinklar

Precis som jag hoppades på när funktionen ”läsarfrågor” startades i höstas så har många av er kommenterat mina svar till frågeställarna i kommentarsfältet vilket är hemskt roligt! Mina svar baseras ju på mina erfarenheter och på vad jag tycker, och ju fler svar frågeställarna får desto bättre. Det finns ju sällan rätt och fel svar, och därför är det väldigt värdefullt att få nya infallsvinklar, särskilt när det gäller strategier och bemötande.

Fått flera intressanta frågor

Jag kan avslöja att jag fått flera intressanta frågor, bland annat om bemötande av en autistisk tonårsdotter, om testosteron hos autistiska kvinnor, om dysmorfofobi vid autism samt om mina erfarenheter av att söka arbete. Så mina svar på bland annat dessa frågor kommer ni få läsa under de kommande veckorna, och frågorna kommer att besvaras i tur och ordning.

Vi hörs imorgon 🙂

Klicka här för att kommentera eller fråga om det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer/frågor som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Du kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

64 svar på ”Längre svarstid på läsarfrågor”

Om man vill skriva längre och lite mer personligt om sig själv men inte vill att det ligger ute i kommentarsfältet, hur gör man då? Kontaktformuläret eller någon annan mail?

Vill du ställa en fråga eller har några tankar om ett ämne som du vill att jag och kanske mina bloggläsare svarar på/kommenterar? I så fall kan du använda detta formulär:

https://paulatilli.se/lasarfragor/#fraga-om-autism

Jag kommer att publicera de meddelanden jag får under fliken ”Läsarfrågor”, men just nu är som sagt svarstiden betydligt längre än vanligt!

Om du inte vill att frågan/mejlet ska publiceras alls kan du använda det vanliga kontaktformuläret!

Svara

Nej, det vore lite mer personligt om mig själv och mina tankar och livserfarenheter rent allmänt i så fall, som i vissa fall liknar dina. Och då skulle jag föredra det sistnämnda. Dock blev utkastet rätt långt, men det kanske skulle funka att klistra in det där ändå?

Okej, då förstår jag! 🙂 Det gör inget om det blev långt! Vissa bloggläsare kommer säkert orka läsa texten ändå även om det är långt. Dock tänkte jag fråga för säkerhets skull så att jag har förstått dig rätt. Det är alltså okej att jag publicerar texten? Jag vill ju inte riskera att publicera något som inte är okej att publicera!

Eftersom jag har semester nu publicerar jag inga inlägg på bloggen annat än på fredagar, och just nu finns det väldigt många läsarfrågor på kö. Därför kommer det troligen dröja till mitten av augusti innan jag har möjlighet att publicera det du skrivit (förutsatt att du tycker att det är okej att jag publicerar texten, vill säga).

Svara

Nej, det vore helt ett privat mail till dig personligen i så fall som jag inte vill att någon annan ska läsa eller ta del av. Om mitt personliga liv, erfarenheter av mobbning både som barn och vuxen och råd om den där tjejen jag har nämnt tidigare, etc. Bara till dig att läsa och ingen annan, alltså. Det är just det som vore min poäng och önskan.

Okej, då förstår jag! Jag förstod att du inte ville att meddelandet skulle synas i kommentarsfältet men var osäker på om du ville att det skulle publiceras någon annanstans istället. I så fall kommer jag inte publicera mejlet!

Jag får många meddelanden från personer som vill berätta om saker de varit med om. Kommer därför tyvärr inte ha möjlighet att skriva ett långt svar tillbaka men kommer absolut läsa mejlet och svara med några rader! 🙂

Svara

Hej Paula! kan inte du skriva om den autism där man kan ha mycket svårt med förändringar. Jag själv känner igen mig i det och behöver förberedelser vilket inte alltid skett, och då blir resultatet ilskna utbrott/gråt.

Det kan jag hemskt gärna skriva ett blogginlägg om! Jag har semester fram till mitten av augusti och fram till dess bloggar jag ju på fredagar, och jag har som sagt många läsarfrågor som jag måste svara på och som jag måste prioritera för tillfället. Jag har även fått andra önskemål om bloggämnen som jag kommer att skriva om i tur och ordning så det kan komma att dröja lite innan jag kan skriva om svårigheter med förändringar, men jag lovar att göra det i augusti/i höst. Jag ställer detta ämnesförslag i kö!

Svara

Till anonym: såg att Paula har skrivit blogginlägg tidigare om aspergers och förändringar.
Hittade de här som sträcker sig ända tillbaka till 2014. Hoppas det kan vara till någon hjälp.

https://paulatilli.se/blogg/aspergers-syndrom-och-ovantade-forandringar/

https://paulatilli.se/blogg/aspergers-syndrom-och-forandringar/

Herregud vad länge sedan!! Kunde knappt stava till autism på den tiden. Men det har jag minsann fått lära mig. 😏

Toppen, tack för länkarna! Jag måste erkänna att jag totalt hade glömt bort att jag hade skrivit blogginlägg om autism och svårigheter med förändringar för många år sedan 🙂 Dock kan jag ändå överväga att skriva ett nytt inlägg om ämnet för dessa inlägg är så gamla, och jag brukar få nya idéer och tankar genom åren.

Svara

Hej Paula! Jag är uppriktigt förvånad över att du inte publicerar något om de eventuellt kommande lagändringarna i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Just nu är det att funktionshindrade prövas emot alla möjliga arbeten, inklusive väldigt sällsynta arbeten som kan dyka upp en gång på flera år över hela landet.

Normala människor som söker sjukpenning blir dock även efter ”sista steget i kedjan” aldrig bedömda emot mer än normalt förekommande arbetne.

Den föreslagna lagändringen ska ändra på det. Jag har studerat juridik.

Kanske i 99% av fallen då en Aspegerare blir hänvisad till soc så är det just pga det så kallade arbetsmarknadsbegreppet.

Politiker har i år pratar om att mjuka upp (och också utfört) förändringar av reglerna för sjukpenning, men inte för sjuk- och aktivitetsersättning, som har varit i princip konstant sen 2008.

Det här är en stor så kallad game changer. Utredningens namn heter SOU 2021:69

Det här är något jag vill sprida till alla inför valet.

Vill du ha mer förklaringar kan du maila till mig. Jag har själv Asperger förresten.

Jag är 100% säker i vad jag säger (inte exakta procentsiffror förstås).

Jag har tidigare publicerat texter om mina egna erfarenheter av sjukpenning och sjukersättning! Anledningen till att jag inte publicerat något om detta är att jag inte läst denna utredning och inte vet i detalj vad som står där, förutom att det har föreslagits att det ska bli lättare för 60+:arna att få sjukersättning.

Jag antar att du menar att alla människor, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller ej, prövas emot alla möjliga arbeten idag när de ansöker om sjukersättning. Vissa autister som inte arbetar har ju sjukpenning och andra aktivitetsersättning/sjukersättning. Men jag kanske tolkade dig lite bokstavligt 🙂

Det här med att prövas emot väldigt sällsynta arbeten vet jag tyvärr förekommer. Det hände även mig när jag var utförsäkrad och levde på soc! Jag har också haft sjukpenning en längre tid, och då prövades jag aldrig emot dessa typer av sällsynta arbeten. Det är mycket lättare att få sjukpenning än sjukersättning. Jag är absolut för att reglerna ska se ut som de gjorde före 2008!

Svara

Jo, du tolkade mig bokstavligt där i början, men jag menar att det ändå blir de facto resultatet då många autister (speciellt yngre som jag) aldrig kommer så långt som till ett jobb från början.

Har du aldrig haft ett jobb kan du inte få sjukpenning (finns undantag som sjukpenning i särskilda fall men då måste du ha haft aktivitetsersättning innan, som också prövas emot alla hypotetiska arbeten).

Iaf ska lagändringen ändra så att man bedöms emot samma arbetsmarknad för sjukersättning/aktivitetsersättning som för sjukpenning efter sista steget i rehabliteringskedjan (dag 180)

Alltså det vill säga ”normalt förekommande arbeten, eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne”

Det vill säga du prövas endast emot sånna sällsynta arbeten om du faktiskt erbjuds ett sånt.

Ännu snällare regler gäller om du är 60+.

De här reglerna för 60+ har redan godkänts av riksdagen, men regeringen har inte lagt en proposition om resten än.

Det här är enligt mig en EXTREMT VIKTIG valfråga.

För mitt eget liv kan det vara fullkomligt avgörande, om jag ska våga närma mig ett jobb någon gång.

Jag kan juridik och kan lagligt inom ”åttondelen” hjälpa dig att fixa medborgarskap så du får rösta här förresten. Du är från Finland, det är lätt.

Kort sagt är det något du borde ta upp, och gärna få folk att konfrontera partierna om.

Lagändringen kontra idag är som olja och vatten, helt olika. Det här är det största som görs för oss på kanske två decennier om inte mer.

Det är inte en återgång till innan 2008 riktigt dock, för att om du är under 60 prövas du fortfarande emot alla normalt förekommande arbeten utan hänsyn till typ bostadsort, utbildning osv..

Men i min mening missbrukades nog förtidspension lite innan 2008 så det är lika bra. Hellre stabilt än en pendel som svänger.

Personligen tycker jag man på sikt borde skrota alla bidragssystem (med ev undantag som jag inte orkar utveckla) och införa en negativ inkomstskatt (aka basinkomst) istället.

Får se, kanske kan jag skriva ett blogginlägg om ämnet någon gång efter min semester! Jag håller med om att det är en viktig fråga för alla som är sjukskrivna eller utförsäkrade. Eftersom jag representerar min arbetsgivare på bloggen får jag dock inte påverka bloggläsarna för att rösta på ett visst parti/block, men jag får såklart skriva om dessa typer av ämnen rent allmänt.

Det är möjligt att sjukersättning missbrukades något innan 2008, men det jag anser var bra med det dåvarande systemet var att det var möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning. Dåligt var däremot att många som hade fått sjukersättning ville ut och jobba men fick ingen hjälp med att komma ut i arbetsmarknaden.

Att prövas mot alla normalt förekommande arbeten kan vara en nackdel för de som bor på landsbygden långt ifrån storstäderna och skulle få ångest av att flytta. Själv bor jag i Stockholm där de flesta arbeten finns, men jag kan tänka mig att någon som är född och uppvuxen i Kiruna kan tycka att det är jobbigt om hen plötsligt prövas mot alla normalt förekommande arbeten och tvingas flytta.

Jag vet att det skulle vara lätt för mig att ansöka om svenskt medborgarskap. Då jag är nordisk medborgare skulle jag kunna göra det på ett enkelt sätt genom en anmälan till Länsstyrelsen. Jag vet hur man gör, men jag har hittills inte sett det som viktigt och har inte för avsikt att göra det nu (men vem vet, kanske kommer jag göra det någon dag i framtiden om jag skulle ändra mig).

Svara

Det är iaf en väldigt viktig fråga. Det löser det STORA problemet (jag är så inläst på just detta som en människa kan vara)

Och det gör ju situationen mycket bättre än idag.

Förresten så är det lättare att klara av ”varaktighetskravet” för icke-tidsbestämd sjukersättning än du tror.

Man behöver inte bevisa att det är livslångt eller till pensionsåldern. Bara att det antagligen kommer kvarstå under all överskådlig tid och att medicinsk/arbetslivsinriktad rehabilitering inte kommer fixa det under överskådlig tid.

Men jag kan vara benägen att hålla med dig om tillfällig sjukersättning. Det är dock inte det STORA problemet. Det stora problemet är arbetsmarknadsbegreppet. När du fyller 30 kan du få sjukpenning i särskilda fall om du haft aktivitetsersättning innan.

Räknas det som att ”påverka” ifall du bara säger vad partierna tycker?

De enda som har tagit ställning för detta är V, S (MP om jag minns rätt) och SD. Samtliga av dessa är för förslaget. Alliansen kommer nog vara emot det (eventuellt undantag för KD kanske men förvänta dig inte det)

På den tiden jag ansökte om sjukersättning vilket var för ca 12 år sen var det iaf sjukt svårt att klara av varaktighetskravet. Jag möter fortfarande väldigt många med autism som idag får avslag trots läkarutlåtanden och även avslag. Men det kanske är lättare att uppfylla det kravet idag än vad det var på ”min” tid, jag vet inte. På den tiden fanns inte sjukpenning i särskilda fall heller och jag ser sjukpenningen i särskilda fall som en klar förbättring!

Jag kan tyvärr inte skriva vad partierna tycker om sjukförsäkringsrätten då det kan ses som implicit påverkan. Dessutom finns det ju väldigt många frågor som folk kan tycka är viktiga och inte bara sjukersättningsfrågan så jag kan inte påverka folk implicit för att försöka få dem att tycka att sjukersättningsfrågan är den allra viktigaste valfrågan.

Vissa kanske tycker att en ännu viktigare fråga är bostadspolitiken, några tycker kanske att invandringen är det allra viktigaste och andra kan tycka att miljöpolitiken är viktigare än allt annat för de kommande generationernas skull. Några är bekymrade för skattehöjningar och oroar sig för införande av arvsskatt eller fastighetsskatt, någon kanske tycker att partier som värnar om familjen har de bästa värderingarna o s v. Grejen är att det kan vara svårt för många att hitta ett parti som tycker likadant som man själv i alla frågor som man brinner för så man kan behöva välja (de flesta partier har ju ofta åsikter man håller med respektive inte håller med om).

För mig personligen är interkulturella frågor, flyktingpolitiken och rätten till modersmålsundervisning de allra viktigaste frågorna och skulle därför aldrig rösta på ett parti som vill införa begränsningar i modersmålsundervisning eller värna om den svenska kulturen och kristna traditionen istället för att anamma interkulturalitet, och detta oavsett vad dessa partier tycker om LSS och sjukersättning. Men det finns andra som tycker annorlunda än jag kring interkulturalitet alternativt inte bryr sig om dessa frågor alls och väljer därför att rösta helt annorlunda än jag om jag hade fått rösta.

Men ni som läser min blogg får ju såklart alltid kommentera i kommentarsfältet och diskutera specifika politiska partier så länge ni håller god ton, och det gör ni ju alltid! Och jag ser att du redan tipsat om vad olika politiska partier tycker om denna fråga 🙂

Jag hatar också förändringar, det har jag alltid gjort. Alltid hellre kämpat för att bara kunna behålla ”status quo” eftersom de allra flesta förändringar enligt mina erfarenheter har varit till det sämre. Mitt liv var bättre ju yngre jag var och tvärtom. Det började väldigt bra och var nästan idylliskt! Alla gillade mig också och sa alltid till mina föräldrar hur artig, hjälpsam, snäll och väluppfostrad jag var mot för andra barn, det minns jag särskilt… Jag fick en förtroenderoll av de flesta vuxna och det var även något jag värderade högt och ville leva upp till. Nu värderas det inte av någon längre, utan nu får man istället ett negativt bemötande av alla man möter efter frågan om vad man jobbar med, trots hur trevlig man alltid har fortsatt vara mot alla själv. Jag hatar att vara vuxen och man för de medfödda förväntningar och krav man har på sig. Där personlighet och sätt att behandla andra aldrig tycks ingå, bara status och framgång med alla medel. Och där man aldrig ska visa känslor heller för att man då är svag. Man uppmuntras till att bita ihop och vara tyst hur man än mår och hur saker än är. Just därför tror jag självmordsfrekvensen är extra hög bland yngre män också. Det är en väldig skillnad i samhället mellan könen fortfarande och oskrivna regler med hur man får och inte får vara. Som bara är negativt för alla, eftersom det bör respekteras att alla människor är individer framför allt. Ingen borde behöva vara på ett sätt som de inte vill vara eller känna krav på sig bara p.g.a. vad de fötts till.

Det är konstigt hur saker är, tänker jag iaf… Jag är kvar på samma platser, går igenom samma kvarter på nätterna/tidiga morgnar och minns vad jag gjorde på olika ställen jag passerar och hur mycket liv, människor och rörelse det var då! Både positiva och glada minnen och mindre bra. Det är bara min ålder som ändras och man ser allt förfalla med åren…Människor försvinner, byggnader har rivits, man måste plötsligt undvika alla och gå ut på tider då ingen annan är ute…Känns som ett slags monument över förflutet liv.

Det fick bli nattens funderingar. 😉

Jag tycker inte heller att det är lätt att vara vuxen och tyckte att det var betydligt lättare att vara ett barn än vad det är att vara vuxen. Jag längtar själv tillbaka till barndomens somrar, men endast somrar alltså och sommarlov! Hade hela livet endast bestått av sommar och sommarlov hade jag absolut velat vara ett barn igen. Så jag tror att jag förstår vad du menar med att du vill vara ett barn igen, särskilt eftersom du aldrig haft det bra nu som vuxen.

Däremot hade jag aldrig velat det om barndomen hade inneburit att jag hade tvingats till skolan igen, eller en dagmamma för den delen. Anledningen till att mitt liv är betydligt mycket bättre nu än då är att jag inte har samma typer av sociala krav idag än vad jag hade då och att jag inte behöver gå till skolan längre. Därför ser jag många fördelar med att vara vuxen!

Jag håller med dig om att det är ett stort problem att män inte ”får” visa känslor och alltid förväntas vara starka. Kvinnor är faktiskt betydligt mer benägna att kontakta en psykolog än vad män är. Jag har själv nästan aldrig upplevt som kvinna att jag inte får visa känslor!

Svara

Ja, precis samma för mig. Hemma var allt bra och sommarloven fantastiska! Obehaget började när skolan började igen. Så att alla barn mår bra av att gå i skolan, stämmer ju som sagt inte alls…

Det hade varit coolt att återgå till barndomen med samma kunskap om världen, argumentförmåga och intellekt som man har nu! 🙂 Då hade man kunnat agera helt annorlunda i olika situationer. Å andra sidan har jag alltid hatat konflikter av alla sorter och då flytt varje gång istället för att stå på mig. Så har de flesta i min familj/släkt varit. Snälla och ödmjuka personer som inte vill ha något bråk. Mesiga, om man så vill. Och såna ger sig många på också, just därför.

Nej, sånt där fick man lära sig redan i barndomen. En flicka som ramlade och grät blev tröstad av de vuxna. En pojke som gjorde detsamma fick irritation. Min idé om ”en riktig man” handlar inte om att vara hård och känslokall utan hellre hederlig, ärlig, ansvarsfull och modig etc. Bägge könen har olika fördelar och nackdelar på olika sätt. Därför är det jobbigt med alla som bestämmer sig för att en viss grupp alltid är offer och en annan motsatsen också. Eftersom det också bara är fördomar baserat på egna erfarenheter. Det bästa vore att helt enkelt bedöma alla som individer, oavsett kön, ålder, etnicitet och allt sånt annat. Eftersom det finns bra människor och rötägg av alla kategorier. Jag har däremot förståelse för folk som misstror eller tycker illa om människor rent generellt efter dåliga erfarenheter. För de väljer ju inte ut någon viss grupp.

Och på tal om politiska frågor, så kommer jag som sagt inte rösta i höstens val p.g.a. pandemin som ju styr allt annat också. Men jag skulle bara se Socialdemokraterna som det enda alternativet nu. Min vän säger likaså.

Jag har själv funderat över hur det hade kunnat vara om jag som barn hade haft den argumentationsförmåga och självkännedom som jag har idag. Men tyvärr hade det inte gjort någon skillnad för min del för problemet bestod i att jag blev tvingad till skolan. Jag saknade möjlighet att välja. För att en argumentationsförmåga ska vara till nytta krävs att det finns åtminstone finns en person med resurser och makt (t ex en förälder, lärare, rektor o s v) som lyssnar på en och låter en stanna hemma från skolan.

Jag håller med dig om att bägge kön har för- respektive nackdelar. Personligen ser jag flera fördelar med att vara en kvinna! När jag var gift och min dåvarande man gjorde allt för mig (lagade mat, tvättade, städade o s v) blev vi båda hyllade och många tyckte att det var ”häftigt” att han gjorde allt hemma trots att han också jobbade och försörjde mig och jag var sjukpensionär och satt hemma på dagarna. Men hade rollerna varit ombytta och jag hade varit mannen som låtit frun göra exakt allt hemma plus låtit henne försörja mig hade jag blivit sedd som en mansgris och som någon som utnyttjar och trycker ner kvinnor (självklart kan bemötandet iofs säkert variera beroende på vilka kretsar man umgås i och alla tänker inte likadant om kvinnor respektive män). Sedan har ju alla transsexuella och icke-binära det extrasvårt!

Jag förstår att du inte vågar rösta p g a pandemin. Själv får jag inte ens rösta i riksdagsvalet men i gengäld får jag däremot rösta i det finska presidentvalet 🙂 Om du gärna vill rösta skulle du iofs kunna göra det med bud
:
https://www.val.se/att-rosta/var-rostar-jag/rosta-med-bud.html

Svara

Jag råder dig att rösta med bud som Paula säger. Jag hade föredragit V framför S tror jag. Men gör som du vill, S, V, och SD är samtliga för ett förslag som kommer göra det otroligt mycket lättare att få sjukersättning/aktivitetsersättning just om du har Asperger eller andra medfödda funktionshinder.

Du kommer prövas endast emot normalt förekommande arbeten, och ev specialanpassade arbeten kommer bara med i prövningen om du de facto erbjuds dem.

Jag tycker definitivt du bör rösta, det är nästan din plikt som Aspergare skulle jag säga.

Jag kan förstå om man sket i att rösta i tidigare val, men den här gången är det på stort allvar.

Jag får inte rösta i det svenska riksdagsvalet eftersom jag inte är svensk medborgare. Eftersom jag är finsk medborgare får jag istället rösta i det finska president- och riksdagsvalet!

Svara

Jo, det skulle faktiskt gå om man ansökte om det, iaf mellan Finland och Sverige! Men jag har aldrig gjort det! 🙂

Svara

Paula, mitt första inlägg här skrev jag under namnet ”Avokadon”, men jag är samma person så du vet.

Går det typ att ändra namn på det? Så att det blir konsekvent och fint?

Jag ville svara på ditt inlägg 12:39 3:e aug, men det gick inte.
Så får skriva här:

I ditt fall så hade jag lätt valt V att rösta på bland partierna. Om du vill vara snäll i interkulturella frågor men ändå ha bra villkor för sjukersättning.

Angående varaktighetskravet så rättades tillämpningen till i en dom från HFD, tror det var 2011, FK och underrätterna hade tillämpat det felaktigt. Avsikten har aldrig varit att det ska krävas att nedsättningen är livslång eller till pensionsålder.

Alla krav måste ju uppfyllas dock, och där är arbetsmarknadsbegreppet det stora hindret. Lita på mig i detta. Alternativt gör vi en separat tråd där vi diskuterar just de här juridiska frågorna ännu mer.

Du skulle inte iaf kunna posta ett inlägg om den frågan, att den har gjort så du har behövt leva på soc förr, och vad partierna står i det?

Jag tycker vi Aspergare behöver hålla ihop här. Sen skärpningarna 2008 så har dessutom man gjort arbetsmarknaden svårare och svårare för Aspergare/autister som inte klarar av ”lätta jobb” som typ städning.

Som jag ser det är det en krigsförklaring emot oss. (det som hänt sen 2008 alltså)
Du har människor som lever på socialen och faktiskt blir sjukare pga näringbrist och dålig mat. Och då kan de förlora sin intellektuella förmåga de hade tidigare. Alternativt blir för sjuka för att använda den. Och stressen med soc förbättrar ju inte saken heller.

Om det här lagförslaget mot förmodan skulle bli stoppat så har jag idéer på saker att göra. Folk kan tycka mycket om sånt, vad som är moraliskt rätt och fel. Många tycker till exempel att palestiner som kämpar emot ockupationen är ”terrorister”. Vilket jag inte håller med om (eller jag antar att det finns undantag, det är klart det finns rövhål hos alla folkslag)

Men är det verkligen rätt att samma typer av människor som skapade mycket av den moderna tekniken vi har idag, ska springa runt och hunsas av människor med IQ under 100? Jag tycker inte det.

Om nån är intresserad kan jag förklara mer om hur och varför förtrycket emot Aspergare/autister har eskalerat de senaste 10-15 åren (det är ett globalt problem, inte bara ett svenskt)

”Om nån är intresserad kan jag förklara mer om hur och varför förtrycket emot Aspergare/autister har eskalerat de senaste 10-15 åren (det är ett globalt problem, inte bara ett svenskt)”

Ja, tack. Förklara gärna mer i en bloggkommentar. Jag är uppriktigt intresserad av ditt perspektiv.

Den där första du skrev är jag för trött för att svara på just nu, men svar kommer senare.

Men det det du skrev här. Ärligt talat är det typ ett icke-problem i jämförelse. Nu har vi sjunkande reallöner, så då minskar skillnaden faktiskt (tänk på att ersättningarna ändå är indexerade emot KPI-inflation)

De höjde dessutom garantinivån i ersättningarna och sänkte skatten, du får ut drygt 1500 kr (om inte mer) efter skatt som garantiförtidspensionär (långt ord hehe), i samma veva höjde de bostadstillägget till samma nivå som ålderspensionärer (äntligen, vet att Paula skrivit om det innan och hon hade helt rätt i det)

Även om skillnaderna ökar (vilket de mycket riktigt antagligen kommer göra på sikt, utan politiska beslut om höjningar), så är det mycket viktigare att de som behöver ersättningen faktiskt får den.

Även med låga inkomster (som är stabila), så kan du ändå leva ett bra liv i Sverige. Det finns begränsat med pengar, och det är bättre att man ger ersättning till flera än att man ger mer pengar till de få som har tur. Jag ser det inte som ett problem att vi har sämre levnadsstandard än de som jobbar heltid.

Vi klarar oss ofta rätt bra med det vi har ändå. Sen finns det vissa grupper som nog skulle behöva mer riktade ekonomiska stöd, folk som bor på LSS-boenden med höga hyror till exempel.

Och om hyrorna fortsätter stiga kanske man behöver höja taket i bostadstillägget ytterligare. Bättre att fokusera på det i första hand. Inte på att ge oss mer pengar.

Precis som du ser jag inte det som ett lika stort problem att inkomstskillnaderna mellan sjukpensionärer och lönetagare har ökat. Jag blev glad när garantibeloppet och bostadstillägget höjdes och precis som du påpekade har jag bloggat om ämnet innan. Med detta sagt håller jag ändå med dig om att det är viktigare att fler personer får tillgång till aktivitets- och sjukersättning än att ersättningsbeloppen höjs. Detta för att de som lever på soc är enligt mig i ett betydligt större behov av att få en trygg och fast inkomst än vad garantipensionärer är att få en ännu högre ersättning.

För mig gick det definitivt bra att leva ett bra liv med aktivitetsersättning även om jag fick ut ca 1 000 kronor mindre i garantiersättning än de som var födda och uppvuxna i Sverige. Så länge jag planerade min ekonomi och accepterade det faktum att jag ibland fick prioritera vad jag skulle lägga pengarna på och inte kunde unna mig lika mycket som mina arbetande vänner behövde jag aldrig oroa mig för min ekonomi. Aktivitetsersättningen var för mig en fast och trygg inkomst, och jag har aldrig krävt en hög levnadsstandard så länge jag har mat på bordet och ett tak över huvudet!

Däremot blev det en katastrof när jag förlorade aktivitetsersättningen och hamnade på soc. För mig var det aldrig intressant vad lönetagare tjänade i jämförelse med mig utan det enda intressanta för mig var att jag skulle få en fast och trygg inkomst.

Vad bra att tillämpningen lättades 2011! Men enligt den artikel som Dr. Blom länkade till har antalet beviljade ansökningar minskat sedan 2015 och antalet avslag ökat, så det verkar ha blivit svårare igen:

https://hejaolika.se/artikel/tusentals-fler-kan-fa-sjuk-och-aktivitetsersattning-redan-2022/

Det är tråkigt om reglerna blivit hårdare igen.

Jag kan absolut skriva ett inlägg om mina erfarenheter av soc och aktivitets- och sjukersättning och var jag själv står i frågan. Däremot kan jag inte blanda in politik och var politiska partier står i olika frågor i mina blogginlägg oavsett vad dessa frågor handlar om. Speciellt nu innan valet kan det ses som implicit påverkan genom att försöka få folk att rösta på ett visst sätt, speciellt om jag nämner specifika partier och block i blogginlägget vill säga. Sedan gillar jag ju själv inte alla partier och det skulle ta mig emot att nämna dessa partier i positiv dager i mina blogginlägg även om dessa partier skulle hålla med mig om just sjukersättningsfrågan.

Jag tycker som sagt själv att sjukersättningsrätten är en av viktiga valfrågor och jag vill själv gärna ha trygghet ifall jag skulle bli sjuk (inte alls omöjligt för min del för jag har lätt för att bli utbränd), men det finns andra autister som prioriterar helt andra frågor, t ex fler jobbskatteavdrag eller införande av marknadshyror i syfte att förbättra tillgången till hyresbostäder. Så för säkerhets skull kommer jag troligen posta blogginlägget först efter valet, och det är inte ens säkert att jag skulle hinna posta ett inlägg om ämnet innan dess för jag har många bloggämnen och läsarfrågor i kö.

Jag håller med dig om att man kan förlora sin intellektuella förmåga när man lever på soc. Stressen med att hinna skicka in alla ansökningar i tid och oron för avslag varenda månad gjorde att jag knappt hade energi till annat. Jag tycker att alla människor oavsett diagnos borde kunna känna sig säkra med att få någon form av inkomst under tiden de inte klarar av att jobba.

Svara

Paula, du missuppfattar mig nu. Sjukersättningen är för hård, men när jag pratar om att varaktighetskriteriet inte är så hårt som du tror och att en felaktig uppfattning om varaktighetskriteriet blev rättad i HFD. Det betyder inte att antalet beviljade sjukersättningar inte kan minska. För att man kan ändå tillämpa andra kriterier hårdare.

Det är i vilket fall inte varaktighetskriteriet som är det STORA problemet. Det är arbetsmarknadsbegreppet. Och det är det som den här utredningen föreslår en förändring av.

Även många unga nekas ju aktivitetsersättning nu. Med hänvisning till det. Tillämpningen var snällare på din tid i den frågan, men rent rättsligt var den faktiskt mer felaktig. Både aktivitetsersättning och sjukersättning har samma arbetsmarknadsbegrepp, de har haft det sen 2008 utan någon ändring i lagen. Du prövas emot alla tänkbara arbeten, inklusive väldigt sällsynta anpassade arbeten som kan ta decennier att få.

Den här utredningen (Shekarabi har lovat att bereda det med prioritet), ändrar på det och löser så gott som 99% av problemet.

Att införa tillfällig sjukersättning igen (utan denna förändring) kommer inte förändra lika mycket i praktiken. Just pga det hårda arbetsmarknadsbegreppet.

Okej, då förstår jag hur du menar när det gäller varaktighetsbegreppet! 🙂

Jag kom på att det är synd att många troligen inte kommer att hitta till den här diskussionstråden då bloggrubriken handlade om ”längre svarstid för läsarfrågor”. Därför skapade jag ett helt nytt blogginlägg för diskussion om sjukersättning och de nya reglerna. Om du/ni alla vill kan ni fortsätta diskussionen där istället för då kommer förhoppningsvis många fler bli uppmärksammade om förslaget till de nya reglerna! Jag tror inte att det är så många som vet om förslaget. Därför tyckte jag att det kunde vara bra om blogginlägget och diskussionerna skulle vara under ”rätt” rubrik 🙂 Jag hoppas att så många som möjligt vill diskutera ämnet!

Svara

Förresten det jag skrev nyss skulle vara på ett annat av dina inlägg, men svara knappen fanns inte där. Det verkar som att på just DINA inlägg så går det inte att svara ibland. Alltså som direkt svar. Vet inte varför.

Vi får hoppas att det inte blir moderaterna som kommer ut som segrare. Då kan det bara bli värre vad gäller detta.

Politik är annars en av de saker man inte ska prata så mycket om med folk man inte känner så bra. Politik, religion, sport och sex, brukar man säga. För där är det lätt att det uppstår konflikter då det är väldigt personligt. Men här verkar ju alla vara inne på ungefär samma bana och vara av samma åsikt! Tror inte det är många med rakt motsatta åsikter och värderingar som skulle besöka Paulas blogg heller.

Även om moderaterna lyckas bilda regeringen så kanske SD håller de på banan…

Alltså jag blev uppriktigt förvånad över detta, men i alliansens budget så ville de ju stoppa det stora förbättringspaketet som kom nu i början på 2022 (höjning av garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättning, sänkningen av skatten för samma sak, och höjt tak i bostadstillägget till samma nivå som ålderspensionärer).

M och KD ville stoppa regeringens förslag. Men SD såg till att skydda förslagen i budgeten som de släppte igenom.

Precis som regeringen hade föreslagit på den fronten. Inga ändringar alls och det förvånade mig faktiskt rejält.

Även folk som är starkt anti-SD kanske får tacka dem en gång till efter detta val…

Jag personligen ser M som ett MYCKET värre parti än SD iaf, och det kan jag inte fatta att inte alla med Asperger gör.

Ja, sett till partiernas sakpolitik så verkar M och KD vara ett sämre alternativ än SD för människor med NPF. Man får inte heller glömma att det var Moderaternas majoritetsregering 2006-2010 som ändrade sjukreglerna så att det blev svårare att beviljas sjukersättning från första början. Jag har dock för mig att Socialdemokraterna påbörjade arbetet med hårdare sjukregler så även S har nog ett ansvar för att det ser ut som det gör idag. M:s hårdare sjukregler förpassade många med NPF-diagnoser till socialtjänsten. Detta tillsammans med socialtjänsternas höga arbetsbelastning på grund av migrationsöverenskommelsen mellan sex av åtta riksdagspartier drabbade många människor med NPF-diagnoser hårt. Även om det låter annorlunda från Moderaterna under Ulf Kristerssons ledning än vad det gjorde under Reinfeldts dito så är det uppenbart att M är sakpolitiskt mycket värre än SD för människor som har NPF-diagnoser och som inte klarar av att arbeta.

Till M:s försvar kan sägas att partiet under Reinfeldts tid vid makten gjorde stora satsningar på Arbetsförmedlingen, lönebidrag till anställning och jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet. Dessa reformer kom en del med NPF-diagnoser till godo.

Det hade varit intressant med en sammanställning över riksdagspartiernas inställning till Regeringens förslag om nya sjukregler.

Vi hade väldigt generösa sjukregler innan 2008 dock, då var pendeln (iaf i vissa norrländska glesbyggdskommuner) nog för mycket åt andra hållet istället. Det var mer lokal uppdelning då också.

Och att det skulle bli så här hårt hade inte S föreslagit.

Dock har de inte velat ändra det förrens typ för ett år sen. Eller ja de pratade ju om utredningar osv innan iofs.

Sen tvivlar jag på hur mycket M har gjort satsningar på, är inte det mest på så kallade ”enkla jobb”? Om man hjälper Aspergare till andra jobb så ser de det som att vi är ”onödigt bortskämda”

Och på tal om sjukregler, man får skilja på när de pratar om att lätta upp reglerna i sjukpenning (som ”fina människor” får, där började man göra det bara några år efter 2008).

Och ändringarna av sjuk- och aktivitetsersättning (som vi med Asperger får)

Man har ju gjort flera ändringar de senaste 2-3 åren för att lättare få skjuta upp bedömningen emot ”normalt förekommande arbete vid dag 180/360)

Men även efter sista steget i sjukkedjan så behöver en normal person ALDRIG bedömas emot samma hårda grund som funktionsnedsatta bedöms emot idag.

Utan de prövas bara emot ”normalt förekommande arbeten” och ev andra arbeten endast om de faktiskt ERBJUDS dig

”Och att det skulle bli så här hårt hade inte S föreslagit.”

Det kanske S inte föreslagit men S var ansvarigt för att många som blivit arbetslösa under Göran Perssons sanering av statsfinanserna sjukpensionerades för att inte synas i arbetslöshetsstatistiken. Alliansens åtstramning av sjukreglerna var delvis en konsekvens av S missbruk av sjukförsäkringssystemet.

”Sen tvivlar jag på hur mycket M har gjort satsningar på, är inte det mest på så kallade ”enkla jobb”?”

Taket i lönebidraget för anställning talar för att man tänker sig enklare jobb, ja.

”Du kan få bidrag för den del av lönekostnaden som inte är högre än en bruttolön på 20 000 kronor per månad för heltid.”
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetsgivare/anstallningsstod/anstall-med-ekonomiskt-stod/lonebidrag

Ja, moderaterna är det absolut värsta partiet när det gäller dessa frågor, anser jag också! Det mest empatilösa inför alla som av olika anledningar inte kan arbeta och mest emot bidrag rent generellt. Utom för kungahuset då, förstås, som gärna får helt otroliga summor skattepengar årligen bara för att de hade turen att lyckas födas i rätt familj. Då är det minsann aldrig något snack om ”bidragstagare” utan helt okej och försvarbart, helt utan logik. Det är fortfarande ett hållbart argument.

Sen borde det arbetas för att synen på och bemötandet av folk som är sjukskrivna, har aktivitetsersättning, förtidspension etc ändras och all okunnighet, kränkningar, diskriminering och även hat de får uppleva från omvärlden. Även DENNA grupp borde inkluderas i när man talar om allas lika värde och att kämpa för att ingen ska behöva uppleva sånt, liksom invandrare, HBTQ-rörelsen etc. Istället för att de flesta partier i tysthet verkar tycka det är helt i sin ordning för att det ”motiverar” dessa personer till att ”skaffa sig ett jobb” istället för att leva på bidrag – trots att det är utfärdat av läkare på väldigt goda grunder i de allra flesta fall och borde ses som vilken annan diagnos som helst.

Nej det är inte bara kungahuset som de gärna ger bidrag till. Bedrägeriet på högerns sida är mycket större än så.

Kolla på alla bostadspriser, aktiepriser osv de senaste 15 åren. Jävlar var det ökat. Eller har det egentligen gjort det rent naturligt?

Det är för att centralbankerna har drivit en vansinnig lågräntepolitik vilket bara gör rika rikare och fattiga fattigare. Mer pengar utan ökad produktivitet=varje krona blir mindre värd

Man ger gärna bidrag till den del av medelklassen som äger villor osv, och folk som äger tillgångar.

Istället för att låta folk bli rika genom att producera saker som folk vill ha, så gör man så att man trycker upp och ”lånar” ut pengar (permanent och utan ränta) till de som har tillgångar.

Man har även ett system som faktiskt beskattar arbetare högt i Sverige, medan skatterna på kapital är betydligt lägre. Se tex skatteformer som ISK (fanns även liknande innan 2012 under namnet kapitalförsäkring) där man ”låtsas” att tillväxten bara är på 1,25% av beloppet varje år (oavsett faktiska tillväxten som kan vara mångdubbelt högre) och bara behöver betala 30% av 1,25%, alltså 0,38% skatt på kapitalet.

Sen är det så att rika lever av kapital och fattiga av arbete (grovt förenklat)

Sen görs det dessutom en massa låtsasjobb (inte bara låg klass låtsasjobb som subventionerade arbeten) utan även ”hög klass låtsasjobb” som typ HR-anställda till stor del är, kommunikatörer osv..

M skulle aldrig vilja stötta sig med den väljargruppen, eller röra någon av deras ränteavdrag. Eller ta bort nån reglering som tvingar företag att anställa improduktiva människor med låtsasutbildningar.

Ett riktigt frimarknadsparti hade stött det.

Men det finns inte i Sverige och kommer aldrig finnas. Och det är inte realistiskt heller, vänstern är iaf ärliga med att de inte tror på ”marknaden” fullt ut.

”Och det är inte realistiskt heller, vänstern är iaf ärliga med att de inte tror på ”marknaden” fullt ut.”

Vänstern är ärliga med att de inte tror på marknaden fullt ut men tyvärr är vänstern inte ärliga med att de saknar ett realistiskt alternativ till marknaden.

”De flesta av de tidigare praktiserande planekonomiska staterna är numera kapitalistiska stater av västerländsk ortodox ekonomisk modell.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi#Planekonomin_i_praktiken

Jag håller med om vad du skriver om bemötandet, Kane! Det är absolut inte okej att kränka någon, oavsett om man är invandrare, HBTQ-person eller sjukpensionär. Det har du helt rätt i!

Jag har skapat en helt ny tråd för diskussionen om sjukersättning nu så om ni vill kan ni fortsätta diskussionen där om allt som har med sjukersättning att göra, även bemötandet. Jag tycker att det är bra att så många som möjligt hittar till tråden och ser vad ni skriver för ni skriver jätteviktiga saker! https://paulatilli.se/blogg/tyck-till-erfarenhet-av-att-soka-sjukersattning/

Svara

Jag är emot allt där det inte behövs. Och tycker att alla som behöver det ska få det. Jag är för en utjämning av klyftorna i samhället.

Folk bryr sig aldrig om individens bästa utan bara samhällets, som jag tidigare har skrivit till Paula. Och eftersom alla inte föds med samma förutsättningar i livet, kan man heller inte förvänta sig att alla ska vara stöpta i samma form, agera och prestera därefter. Då lever man i ett elitistiskt samhälle där de starkaste överlever och de svagaste får gå under om de inte kan uppfylla alfakriterierna, precis som i naturen.

Egentligen är det där en falsk diktomi, i alla fall i 99% av fallen.

Att slänga autister som inte klarar nåt jobb alls till soc gör de bara sjukare, och skattebetalarna få stå för sjukvården i längden. Samhället tjänar inte på det.

Att stöta ut autister från arbetsplatser för att de är ”för udda” och för att det strider emot företagets ”image” om inte alla är pratglada, sociala osv..

Det gynnar inte heller samhället i längden. Det kanske gynnar den fördomsfulla individ som är chef i det företaget, han känner att han får trycka ner folk. Men inte gynnar det samhället.

Många människor som förr faktiskt hörde till de mest intelligenta, exempelvis Einstein, Paul Dirac osv hade med stor sannolikhet inte blivit accepterade på en modern arbetsplats.

Det moderna västerländska samhället är själlöst och falskt. Väldigt falskt.

En teori som vissa har är att folk helt enkelt har fått det för bra materiellt. Då spelar inte arbetsinsatsen lika stor roll längre för företagen, utan massa annat trams börjar spela roll istället.

Och de sa att ett ”samhälle utan religion” skulle vara så mycket mer upplyst… Jag ser den raka motsatsen.

”Samhället tjänar inte på det.”

Man bör fråga sig VEM som tjänar på att det är som det är. Svaret på den frågan ger ofta svaret på VARFÖR det ser ut som det gör. Jag menar att majoriteten av Sveriges befolkning har tjänat på att det är som det är. En demokrati ser till majoritetens bästa – inte till de fåtal procent av befolkningen som missgynnas av systemet.

Den ekonomiska standarden har generellt ökat i Sverige över tid och de flesta har fått det bättre. Samtidigt har den relativa fattigdomen mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Man kan sammanfatta det med att det går ekonomiskt bra nu – för majoriteten av Sveriges befolkning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/inkomster-och-forsorjningsmojligheter/lag-ekonomisk-standard-vuxna/

Ja den ekonomiska standarden har ökat men det håller på att vända.

Väldigt mycket av den ”ökningen” har de senaste ca 10 åren berott på en stor tillgångsbubbla. Reell tillväxt har antagligen skett också, men mycket mindre än vad man tror.

Sen tror inte jag att ett samhälle tjänar på en ekonomi där pengar trycks upp och ”lånas ut” (de facto permanent och reellt negativ ränta) till de som har tillgångar.

Istället för att folk blir rika genom att starta företag som tillverkar varor/tjänster som folk faktiskt drar nytta av.

Sen har man en del lagar (tex diskrimineringslagar som i många fall är direkt kontraproduktiva) som tvingar såväl privat och offentlig sektor att anställa massa överutbildade administratörer som segar ner verksamheten. Stora företag har råd, startups har det inte. Superlånga upphovsrättstider är en annan sån där dum grej.

Vi går mer och mer emot en neofedual tid.

Alla så kallade ”högerpartier” i Sverige/västvärlden klagar gärna på ”underklassbidragstagare” så att säga.

De skulle aldrig vilja stöta sig med med viktiga delar av sin väljarbas som tex överutbildade HR-folk, så kallade ”välfärdsentreprenörer” eller folk som bor i tex Danderyd och har tjänat mer på att bo i sitt hus varje dag än på att jobba.

I ett samhälle där lättaste vägen till rikedom är så kallad ”bostadskarriär” så är det nåt som är väldigt väldigt fel.

Tänk om alla redan på 1500-talet bestämde sig för att bli rika genom så kallad ”bostadskarriär”

Förresten på stenåldern så tror jag många med Asperger var shamaner.

Och hade rätt hög status.

Just pga att vi ofta kunde se saker andra inte såg, inse om en hård vinter skulle komma nästa år, eller om det skulle bli missväxt osv..

Eller bara hålla koll på alla växter som var giftiga och inte giftiga, vilka växter som kunde hjälpa emot vissa åkommor osv..

Nr 4 på den här listan får nog anses ha hög status (även om jag aldrig hört talas om nr 1 på listan): https://www.thetealmango.com/featured/most-famous-persons-in-the-world/
https://www.bbc.com/news/world-us-canada-57045770

Den genomsnittliga autisten har nog aldrig haft hög status i något samhälle. Det är dock tveksamt om världen klarar sig utan autism eftersom en del autister är långt mer fantastiska än den normalstörda människan någonsin kan bli.

Det sista jag skrev för tankarna till människor med Downs syndrom.

”Down’s syndrome — also known as trisomy 21 — is a genetic disorder caused by an additional third chromosome 21. Although this genetic abnormality is found in one out of 700 births, only 20% of fetuses with trisomy 21 reach full term. But how do they manage to survive the first trimester of pregnancy despite this serious handicap? Researchers have found that children born with Down syndrome have an excellent genome in many ways — better, in fact, than the average genome of people without the genetic abnormality. ”
https://www.sciencedaily.com/releases/2018/01/180119090148.htm

Fantastiska gener som vi kanske är i full färd med att utrota.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/farre-barn-fods-med-downs-syndrom-i-sverige-fler-aborteras

Absolut behöver du inte gå tillbaka till stenåldern, men möjligheten för autister att komma in på arbetsmarknaden (förutsatt att du inte klarar ”enkla jobb” då) har försämrats rejält bara de senaste 10-15 åren.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

paulatilli.se använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse, genom att använda paulatilli.se godkänner du det.  Information om cookies

Copy link
Powered by Social Snap