Vi som lever med autism får ibland höra att om vi har klarat av något i en situation så måste vi att klara samma sak i en annan. Men det behöver inte alls vara så! En person med autism kan exempelvis klara av sociala situationer i ett sammanhang men inte i ett annat. Personer utan autism, så kallade neurotypiker, kan ibland uppfatta alla situationer som likadana, vilket de i verkligheten sällan är.
Autisten ljuger inte
En autist kan till exempel tycka att det är lätt att umgås med en person åt gången, men när en tredje person dyker upp kan det hända att autisten blir helt tyst. Det handlar ofta om att en autistisk hjärna inte alltid orkar hantera alla intryck och den sociala dynamiken som uppstår i en grupp, samt att hålla reda på vem som säger vad. Tänk dig att försöka jonglera med tre bollar när du plötsligt får två till – det blir snabbt överväldigande! Men många neurotypiker tänker inte på att det krävs helt andra sociala färdigheter för att umgås i större grupper än bara enskilt. Att en autist säger att hen inte klarar av att delta i vissa sociala sammanhang trots att hen i många situationer ger intrycket av att vara social betyder alltså inte att hen ljuger!
Arbetar som autismföreläsare
Jag har själv fått frågor om hur det kan vara förenligt med att jag, som upplever det sociala som energikrävande och har svårt att delta i gruppdiskussioner och möten med kollegor, arbetar som autismföreläsare. Men det är inte samma sak att stå framför en publik och föreläsa som att delta i jobbmöten. När jag föreläser vet jag vad som förväntas av mig och vad jag ska säga: jag ska prata om autism och det är jag som ska prata och åhörarna ska lyssna.
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Följer ett manus
Grejen är att föreläsningar inte kräver speciella sociala färdigheter på samma sätt som många andra sociala situationer, och därför kraschar jag inte efter föreläsningarna även om jag kan bli utmattad efter andra sociala situationer. Det är skillnaden mellan att följa ett välskrivet manus och att improvisera en hel teaterpjäs – det ena ger struktur och förutsägbarhet, det andra kräver en enorm mental ansträngning.
Läraren trodde inte eleven
Men det behöver inte handla om sociala situationer. Jag hörde en gång talas om en elev med autism som alltid bad gympaläraren om hjälp med att knyta skorna. Läraren tyckte det var märkligt eftersom eleven efter andra lektioner alltid knöt sina skor själv utan att be om hjälp. Läraren hade inte trott på eleven när denne hade försökt förklara att hen inte klarade av att knyta skorna efter gympalektioner. Läraren trodde att eleven bara ville ha uppmärksamhet, att det inte kunde vara möjligt att kunna knyta skor i en situation men inte i en annan!
Eleven var utmattad
Men eleven hade faktiskt talat sanning! Det handlade om att gympalektionerna var så energikrävande för eleven att hen var helt slut efteråt. Gymnastik kräver ju goda motoriska och sociala färdigheter vilket gjorde att hen alltid ansträngde sig maximalt. Eftersom hen var helt utmattad klarade hen inte av svåra utmaningar efteråt. Och att knyta skorna var en svår utmaning för hen eftersom hen hade motoriska svårigheter.
NT:s funkar på samma sätt
Det kan låta som att varierande förmågor är specifika för autism men så är det inte! Även neurotypikers förmågor varierar beroende på situation och sammanhang. En neurotypiker skulle kanske orka storstäda hela huset under normala omständigheter, men inte orka göra det under en intensiv arbetsvecka då hen varenda dag jobbat övertid och dessutom sovit dåligt. Eftersom sammanhanget är avgörande för neurotypiker är det alltså helt naturligt att det också är det för oss med autism. Att ge sig på krävande uppgifter vid fel tillfälle är som att försöka köra en bil med en punktering – du kan kanske ta dig framåt, men det blir en kamp och du når inte lika långt!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Hej! Vill bara uppmärksamma att i din facebooksida är senaste inlägget från 24 juli och det här inlägget som du…
Vad fint att hon sa att du skulle sänka kraven, det tycker jag också är helt rätt väg att gå.…
Vad tråkigt att höra! 🙁 När jag själv var yngre pushade jag mig själv alldeles för mycket. Idag har jag…
Jättebra tips, tack Melon!
Jag tycker att det var klokt av dig att inte följa med! Det är viktigt att lyssna på sin egen…
Så tråkigt att inte ens habiliteringen förstod dig! 🙁 Vad bra att du slutade gå till den psykologen. Jag har…
Vad bra att blogginlägget hjälpte dig att förstå ditt barn bättre!
Jag har faktiskt nästan aldrig testat hemleverans, men det är bra att tänka på att möjligheten finns! Jag har nästan…
Jag har exakt liknande svårigheter!
Jag håller med! Det är mycket möjligt att hon är särbegåvad.
12 svar på ”Kontexten påverkar hur en person med autism fungerar”
Egentligen beror det på vilket perspektiv inom psykologin man antar. Inom t.ex. det psykodynamiska perspektivet anses psykisk ohälsa bero på tidigare trauman, men många som enbart fokuserar på det neurobiologiska perspektivet kan tänka att medicin är lösningen på allt. Men jag håller helt med dig om att det är viktigt att ta hänsyn till strukturen för det är endast då personens funktionsförmåga blir begriplig!
Egentligen kan det psykodynamiska perspektivet också ses som ett individualistiskt perspektiv, MEN trauman anses ändå ofta ha orsakats av omgivningen och individen anses behöva verktyg för att hantera traumatiska händelser som redan har skett.
Vad fint att mannen fick en get! Jag tror att många människor har ett behov av att vara behövda, särskilt neurotypiker. Men för mig handlar psykiskt välmående mycket mer om att slippa saker än att delta. Så länge jag har någon form av försörjning, slipper krav och får vara för mig själv hemma är jag nöjd! Jag behöver inget annat för att må psykiskt bra. Om det jag behöver inte ges (om jag t.ex. inte får pengar längre) blir ett bra liv otillgängligt för mig.
Hehe! 🙂 Och det är för att jag är autistisk, min autism yttrar sig på detta sätt! 🙂
Hehe! 🙂
Det är nog ganska typiskt för autister att ha helt andra referensramar för vad som är normalt. I min värld är det märkligt att förvänta sig att bli bjuden på mat när man är hembjuden till någon och istället normalt att ta med sig egen matlåda. Men jag är samtidigt medveten om att den neurotypiska majoriteten ser mig som onormal! 🙂
Jag tror att eftersom vi är så lika egentligen så blir de relativa smärre skillnaderna uppblåst
Det tror jag också! För 50 år sedan sågs vi finnar som udda och avvikande och många svenskar gillade inte oss. Men nuförtiden tycker de flesta svenskar att vi finnar är typ som vilka svenskar som helst, och detta eftersom det kommit andra invandrargrupper som araber och somalier som anses avvika mer än vad finnarna gör. De allra flesta svenskar har sagt till mig att de inte ser mig som en utlänning (vilket jag för övrigt tycker är lite märkligt för jag är invandrare och talar inte svenska som modersmål :-))
Ja, finnar känns ju för mig som en del av det svenska på ett helt annat sätt inte bara för detta som du säger att ni varit med ett tag utan också för den historiskt-politiska och språkligt-kulturella kontexten och utbytet (oavsett vad man nu tycker om Sveriges roll i det och om det är rimligt att barnen i Finland fortfarande ska lära sig svenska … det finns många svenska lånord i finskan osv.) samt den geografiska närheten till Finland. Även brytningen är något svenskarna hunnit vänja sig vid. Jag tänker även på svenskområdenas i Finlands roll och den varianten av svenska som talas där. … som får mig att tänka på min härliga lilla kryssning från Umeå till Vasa i min gröna ungdom. 😀 Det ingick även en hotellnatt i Vasa och det hela kostade ändå inte alls mycket (minns inte exakt för det var runt tjugo år sedan).
Vad roligt att du varit i Vasa! Precis, de flesta svenskar har vant sig vid den finska brytningen, men ändå har finnar ofta en väldigt stark brytning! 🙂
Det hade varit fint om punkt 3 hade blivit verklighet, men precis som du skriver kan det ta mycket lång tid innan vi når dit!
Ja, jag känner också personer som har rötter i andra länder och som inte känner sig som svenskar trots att de är födda och uppvuxna i Sverige! I Finland uppstod det nyligen debatt om årets miss Finland vars mamma är finsk och pappa är från Kosovo. Hon är född och uppvuxen i Finland och talar finska som modersmål. Ändå tycker många att det är fel att hon fick titeln eftersom hon inte är ”tillräckligt finsk”.
Precis! Men många finnar tycker inte att hon ser ”tillräckligt finsk” ut. Det är tragiskt tycker jag!
Jag tycker också att det fokuseras alltför mycket på IQ! Men EQ anses inte lika viktigt av någon märklig anledning. När jag har boendestöd värdesätter jag verkligen de boendestödjare som har högt EQ!
Ja, och även om EQ skulle kunna mätas kan vissa påstå att det inte kan bevisas att EQ är viktigare än IQ. Men precis som du skriver vill de flesta träffa vårdpersonal som har högt EQ!